En riktigt bra dubbelbock kan vara något av det finaste man kan uppleva i ölväg. De upplevelserna är tyvärr sällsynta, för det är dels en ganska ovanlig ölstil då den knappast är någon kioskvältare och dels är det ganska ovanligt att de som ger sig på den lyckas riktigt bra. Idag lanserade Jämtlands Bryggeri sitt försök i det lokala sortimentet på bolaget, och jag har kollat om den hör till den sällsynta skaran av riktigt bra dubbelbockar.
Det är lite oväntat att just Jämtlands ger sig på denna stil. Även om de förstås har bryggt en del lager är min bild av deras stil som en hybrid mellan det klassiskt (och neoklassiskt) brittiska och det moderna hantverksbryggeriet. Dubelbock passar inte riktigt in där, men så är den på papperet inte heller helt typisk. För stilen är alkoholstyrkan på 6,6 procent ganska beskedlig och maltnotan som innehåller maris otter men saknar münchnermalt ser nästan mer brittisk än tysk ut.
Allt det där kollade jag dock på i efterhand, så när jag smakade på Lucifer hade jag ännu inte tittat på de tekniska detaljerna (utöver alkoholstyrkan). Det börjar bra med en fin och klar mörkt guldbrun färg. Smaken bjuder på karamell, nötter och rostat bröd, men jag kan inte beskriva den som mångfacetterad. Det är tydligt på fylligheten och känslan av alkoholen att det är en lite starkare lager. Den smakar rent och fint, begår inga misstag men saknar "det".
Detta "det" som jag saknar här är något som jag i en annan dubbelbock där det funnits beskrivit som "något som jag sällan kan sätta ord på men som liksom pockar på något mer basalt smakstimuli i hjärnan, något långt in och liksom instinktivt". Det jag syftar på är något som jag vill påstå liknar smakerna från när man skapat Maillard-reaktioner, alltså exempelvis en bra stekyta. När det gäller öl associerar jag starkt denna smak med dekoktionsmäskning och när jag kollar i infon från bryggeriet om Lucifer står det inget om dekoktion. Det står faktiskt ingenting om mäskningen överhuvudtaget, men man hade nästan garanterat nämnt dekoktion om det var något man bemödat sig med.
Nu är det ju långt ifrån alla dubbelbockar som är dekoktionsmäskade, så man begår kanske inte något avsteg från gängse stiltraditioner just där (men jag är alltså lite misstänksam mot maltnotans stiltypicitet). Däremot vågar jag sätta pengar på att alla de få dubbelbockar som jag tycker är riktigt bra är dekoktionsmäskade.
Som helhet är Lucifer ändå klart godkänd och värd att prova utifrån att det dessutom är så ovanligt med svenska dubbelbockar. Just nu finns endast nio andra sådana på Systembolaget, varav minst fyra är att klassificera som olika substilar (rökbock, fatlagrade etc) snarare än "vanlig" dubbelbock.
Jämtlands Lucifer släpptes i Systembolagets lokala sortiment idag den 3 februari och är beställningsbar till alla butiker. Man får ge 29,90 kr för 33 cl. Länk till Lucifer på Systembolaget.
