Det fina i att dricka samma öl många gånger

I min ungdom tyckte jag att det var spännande att jaga nya öl att prova. Jag höll inte reda på hur många jag hade provat, så det handlade inte om att jaga siffror, utan bara just om nya upplevelser. Jag gick lite efter devisen "new is always better", för att dra en halvobskyr popkulturell referens. På senare tid har pendeln svängt över och jag har istället hittat en stor glädje och njutning i att återvända om och om igen till ett fåtal ölsorter.

Jag tror att den där upptäcka-nytt-fasen var nödvändig, åtminstone för mig, och dessutom var den rolig och hade absolut sin charm. Det hela förstärktes väl av att som ölskribent både få en stor möjlighet att prova väldigt mycket ny öl och att som ölskribent ha ett behov (upplevt eller faktiskt låter jag vara osagt) av att ständigt prova nytt för att få stoff att skriva om och bygga en referensbank. Men nu är i alla fall den fasen över.

Nu tycker jag att det är fantastiskt att hälla upp samma tjeckiska pilsner för andra gången den här veckan och femte gången den senaste månaden. Jag vet exakt hur den kommer att smaka. Jag vet hur den beter sig om jag intar den framför grillen en solig sensommardag. Jag vet hur den beter sig till en indisk gryta och till en skomakarlåda och till raggmunkar med fläsk och till i stort sett alla andra rätter som vi brukar laga där en tjeckisk pilsner kan passa åtminstone någorlunda till. Det är inte spännande att dricka den igen, men det är inte heller tråkigt. Kvalitet som dessutom uppfyller ens personliga smak blir inte tråkigt bara för att det repeteras. Däremot är det tryggt och hemtamt, vilket ger en extra dimension. Det är som att hänga med en god vän man haft sen länge istället för att vara ute och mingla bland okända människor. Andra änden av spektret jämfört med att uppleva nyhetens behag, men lika givande.

Och det är väl egentligen det här jag vill lyfta med den här texten. Det är inget fel alls med att fokusera på att testa nya saker, men det finns också något väldigt fint att hitta i att dricka samma goda öl igen, och igen, och igen. I mitt fall är det ett fåtal som återkommer väldigt mycket.

Det här skiftet råkar sammanfalla hyggligt väl i tiden i tiden med att jag nästan helt och hållet lämnat min gamla livsstil och istället lever ett liv med småbarnsfamilj, villa och kontorsjobb. Man skulle alltså kunna tänka sig att det finns ett samband men det tror jag inte det gör. Som det är besöker jag Systembolaget tillräckligt ofta för att hinna fånga upp massor av nyheter, om jag bara ville. Jag skulle ha råd, om jag bara ville. Men jag vill inte. Jag har bara hittat ett annat sätt att njuta av öl som inte bygger på nyhetens behag.

Jag är lite intresserad  av vin, bourbon och drinkar också och lustigt nog ser konsumtionsmönstret helt annorlunda ut när det gäller vin medan det är liknande med bourbon och drinkar. Med vinet är jag fortfarande i en ganska tydlig upptäckarfas, även om det till viss del börjar röra sig mer mot etablerade favoriter även där. När det gäller bourbon och drinkar har jag redan landat i några favoriter som jag i stort håller mig till.