Inför höstens budgetförhandlingar remitterar M, KD och SD ett förslag om att införa lägre alkoholskatt för mikrobryggerier, så kallad differentierad alkoholskatt. Det framgår av en debattartikel i Aftonbladet, signerad Elisabeth Svantesson (M), Jacob Forssmed (KD) och Oscar Sjöstedt (SD). Om förslaget går igenom kan nya skatteregler börja gälla från 1 januari 2025. Så här nära ett införande har det aldrig varit.
Frågan har varit uppe i Riksdagen ett par gånger sedan senaste valet, anfört av både C (länk) och M (länk), men när nu 3 av 4 Tidöpartier går ut med att man tar med sig förslaget in i budgetförhandlingarna ligger det betydligt mer tyngd bakom och chanserna att det ska gå igenom är betydligt bättre. Det finns även stöd för differentierad alkoholskatt i bl a C och S.
Frågan har drivits hårt av branschföreningen Sveriges Oberoende Småbryggerier i flera år och börjar nu närma sig ett resultat. Differentierad alkoholskatt är en möjlighet som ges av artikel 4 i EU:s alkoholskattedirektiv. Den innebär att medlemsländer får införa sänkt alkoholskatt med upp till 50 procent för bryggerier med en årsproduktion på max 20 miljoner liter. Skattesänkningen kan utformas fritt inom dessa ramar men väljer man olika skattenivåer måste de baseras på årsproduktion. Av medlemsländerna är det bara Sverige och Spanien som inte har infört någon variant av differentierad alkoholskatt.
Det framgår inte särskilt många detaljer kring förslaget i debattartikeln utöver att de föreslår att gränsen ska vara 3 miljoner liter. Hur stor skattesänkning de föreslår och om alla under gränsen ska få samma sänkning eller om man ska ha olika nivåer beroende på storlek framgår inte. Hur bra detta kan bli för småbryggerierna återstår alltså att se.
Gränsen på 3 miljoner liter innebär att "de fem stora", det vill säga Spendrups, Carlsberg Sverige, Kopparbergs, Åbro och Krönleins inte skulle få sänkt alkoholskatt medan i princip alla andra bryggerier skulle få det. Några av de största småbryggerierna är nog åtminstone kapacitetsmässigt uppe och nosar på gränsvärdet men jag tror inte någon av dem är över det ännu.
Det fina med differentierad alkoholskatt är att det bara rör öl som ligger ganska långt över de billigaste produkterna i pris. Eftersom det främst är priset på de billigaste produkterna som har en tydlig påverkan på totalkonsumtionen kan man förvänta sig att en differentierad alkoholskatt inte får några märkbara effekter på alkoholkonsumtion och folkhälsa.
Däremot skulle det ha en väldigt positiv ekonomiskt effekt för alla småföretag i bryggarbranschen, en bransch där det är väldigt tufft just nu efter pandemi, elpriskris, ökade kostnader och kunder som pressas av de senaste årens räntehöjningar. Sedan pandemiåret 2020 har minst 63 bryggerier lagt ner sin verksamhet, men det finns antagligen ett visst mörkertal då antalet nedläggningar är svårt att följa upp. Dessutom har antalet nystartade bryggerier minskat kraftigt.
Varför ska just småbryggerier gynnas då, det är väl fler branscher som har det tufft av samma anledningar? Förvisso, men det är få andra branscher som har en punktskatt på sina produkter. Jag ser det som att man snarare än att gynna småbryggerierna minskar den extrabörda de har jämfört med småföretag i andra branscher.
För småbryggerier och ölentusiaster lär höstens budgetförhandlingar i alla fall bli de mest spännande på länge att följa.
