Stilton är en av mina favoritostar att plocka fram såhär mitt i vintern och dessutom en av de mest självklara ostarna att matcha med dryck. Jag tycker att en gammal tawny port är en fantastisk matchning till stilton och ville utmana den matchningen och se om jag kunde hitta någon öl som matchar ännu bättre. Jag har testat ölmatchningar till stilton förut och ville höja kalibern lite genom att välja några vällagrade öl, vilket också gör utmaningen med portvinet lite rättvisare.
Tawny är en typ av portvin som lagrats i flera år på stora fat innan buteljering. Om en tawny har en åldersbeteckning syftar den på den genomsnittliga tiden som de ingående komponenterna lagrats på fat. 10-årig tawny finns på Systembolaget året om men det är verkligen värt att hoppa upp till en 20-årig om chansen ges, som nyligen då Fonseca 20 Year Old Tawny Port släpptes i tillfälligt sortiment. Ibland släpps även 30- och 40-årig tawny, men då drar också priset iväg. Om man följer processen för tawny men bara har vin från en årgång kallas det istället för colheita, som betecknas med årgång istället för ålder. Nåväl, poängen med att berätta om detta är för att jag föredrar tawny, och då gärna en 20-åring, över late bottled vintage (och ruby) till stilton. Den långa fatlagringen ger en del nötiga toner till vinet som passar bra till osten.
Något som ytterligare höjer matchningen är att slänga in lite kvittenpastej, membrillo, som är som en fast marmelad. Den söta och fruktiga pastejen går väldigt bra ihop med många ostsorter och särskilt till den nötiga, salta och krämiga stiltonosten. Den blir också som en extra brygga i matchningen med portvin, men eftersom det inte är säkert att öl hjälps på samma vis har jag provat alla ölmatchningar både med och utan membrillo.
De tre öl jag plockat upp ur källaren för att utmana portvinet är Nynäshamn Bötet Barley Wine 2013, Samichlaus 2015 och en St Bernardus Abt 12 från 2017. Tre grymma öl som alla var i riktigt fina drickfönster nu och som var och en var en upplevelse i sig.
Samichlaus får en del nötiga toner med ålder och har dessutom en hel del sötma, så jag tänkte att det skulle vara en mästermatchning men den kom på tredje plats av ölmatchningarna och jag kan nog inte säga att den slog portvinet på fingrarna här. Ingen tokig matchning dock, men så älskar jag lagrad Samichlaus och då är det ju svårt att misslyckas helt.
Bötet och St Bernardus får dela på poängen då båda var mycket bra matchningar till osten där jag inte kan säga att den ena var bättre än den andra även om de var lite olika. Båda hade fina mognadstoner, lagom kraft och nyanserade drag av torkad frukt som gjorde sig väldigt bra till osten, både med och utan membrillo.
Testar man osten och dryckerna utan att blanda in membrillo skulle jag säga att både Bötet och St Bernardus vinner över portvinet. Att lägga till membrillon som en spelpjäs vinner portvinet mest på och det kommer då ikapp de bägge ölsorterna i matchningarna. Hemma hos mig är pepparkakorna uppätna sedan länge men skulle man ha kört klassikern med att lägga en bit stilton på pepparkaka tror jag att St Bernardus med sina lite kryddiga toner hade vunnit mest på det, men det kanske får bli ett test för en annan gång.
Alla fyra drycker har bjudit på stora upplevelser tillsammans med osten och än en gång kan jag konstatera att stilton är en fantastisk ost att matcha med dryck. Jag har lite ost kvar och insåg just att jag har Bötet Olorosa, med härliga valnötstoner i sig, i källaren. Bara att testa vidare...
0 kommentarer:
Skicka en kommentar