Lagringsexperiment: Tilquin Oude Gueuze 2011/2012

Geuze tillhör de mest lagringsvänliga stilarna enligt mig och de utgör också en ganska stor del av min egen källare. En geuze vi brukar få tillfälle att köpa på oss här i Sverige är ju Tilquin Oude Gueuze och jag har samlat på mig lite under åren. Emellanåt öppnar jag någon flaska och igår plockade jag upp den äldsta årgången av dem som jag har i min samling, och den var verkligen värd att vänta på.

Jag skrev en recension om just den här årgången av Tilquin Oude Gueuze för nästan precis fem år sedan. Jag hyllade den redan då och gav den ett betyg på 4,5, och jag tycker Tilquin har fortsatt att hålla stilen i det mesta de gör. Mitt Tilquin-glas var visst nyinköpt då, så det har hängt med i fem år. Glaset är oförändrat, men när jag återigen plockar fram det för att hälla upp en flaska Tilquin märks det att det har hänt en del med ölen under åren.

Min flaska av Tilquin Oude Gueuze 2011/2012 buteljerades i början av januari 2012 och har alltså nyligen passerat sexårsstrecket. Som ung hade den en del äppeltoner som gick lite åt färskpressad must. Det finns fortfarande en antydan till äpple, men snarare med drag åt en torr fransk cider.

Jag tycker att syran har dämpats en del över åren och integrerats mer med ölets andra smaker, vilket gör att syran är tydlig men inte drar i kinderna. Den är dock väldigt torr, ännu torrare än vad den var som färsk. Funken har antagit en annan karaktär men har inte blivit nämnvärt mer framträdande. Den är nu lite mer jordnära och mindre stallig.

I min recension av den rätt så färska flaskan beskrev jag den som en geuze med väldigt tilltalande balans, som gjorde den nästan farligt drickbar, och det stämmer fortfarande. Den är annorlunda på många sätt men balansen har hängt med.

Det här tycker jag personligen är en mycket bra ålder för de här flaskorna.