En kväll i München

München - det finns väl knappt någon annan stad som är så tätt förknippad med öl. Här är ölhallarna några av de största turistmagneterna, för att inte tala om Oktoberfest. Jag spenderade en kväll i stan och hittade flera härliga ställen och massor av god öl.

Många av de mest kända ölhaken ligger i gamla stan, Altstadt som tyskarna säger, och det var också där jag höll mig under min kväll i staden. En måndagkväll i januari. Knappast en körig kväll för krogarna hemma, om de ens hållet öppet, men här är det nästan fullsatt överallt. När jag i sällskap med ett par lokala bekanta började turen på Andechser am Dom vid femtiden var det helt fullt inomhus och med bara ett fåtal lediga bord på den uppvärmda uteserveringen.

Några små glas är det inte riktigt fråga om, inte ens för deras dubbelbock på 8 % som också serverades i halvlitersglas. Vill man prova några olika öl är det alltså passande med sällskap att dela med. Deras helles var inte riktigt i högform för kvällen men dubbelbocken slank ner mycket fint. Springer man runt på några ställen i München, och särskilt om man gillar dubbelbock, borde Andechser am Dom stå med på ens lista.

Till nästa ställe, Ayinger am Platzl, hade mina bekanta varit förnuftiga nog att boka ett bord eftersom vi också skulle äta. Det hela började lite märkligt med att deras självrunna lager var rejält defekt med en rent ut sagt obeskrivlig smak. Det var förstås inga problem att få ett nytt glas men först när även det fick skickas tillbaka insåg de att det kanske var läge att byta hela fatet. Jag tog en Jahrhundert under tiden och kämpade på med min haxe, som på Ayinger serverades med pepparsås och en sorts panering. Utsökt och jag lyckades faktiskt klämma ner allt till slut. När de väl bytt fatet blev det tredje gången gillt med den självrunna Hell som nu smakade finfint, men Jahrhundert var faktiskt snäppet vassare. För inte så längesen var tydligen just Jahrhundert vanligen den ölen som de serverade självrunnet men nu får man räkna med att det är Hell.

Granne med Ayinger am Platzl ligger en av Münchens mest kända ölhallar, Hofbräuhaus, och jag passade förstås på att kika in. Enligt uppgift kan de ta in smått ofattbara 3500 sittande gäster när alla avdelningar är öppna. Efter ett par mas där är det nog lätt att gå vilse på väg till toan.

Även Schneider Weisse har en restaurang i det här området som även den tenderar att bli knökad kring middagstid, men senare på kvällen lättar det upp. Så också denna kväll och när vi anlände vid åttasnåret fanns ett fåtal lediga bord. Här är det förstås veteöl som gäller, i alla dess bayerska former. Jag petade i mig deras utmärkta Original och kände därefter att det var dags för något med lite mer humlekaraktär och gick på deras Hopfenweisse. Den kom i väldigt bra form och för 8,2 % blev lättdruckenheten riktigt farlig. I början var den tydligen en aning svårsåld men nuförtiden ser man många som sitter med ett glas av den.

Kvällen avslutades på bryggpuben Paulaner Bräuhaus där vi delade på deras tre fatöl. De har två fasta öl, Weizen och Zwickl, och så varierar den tredje över säsongerna. Just nu var det en mycket duglig dubbelbock, men ölet som vi alla fastnade för var Zwickl som höll riktigt bra klass. En mycket bra avrundning på kvällen, som gav en snabb inblick i Münchens väldigt aktiva krogliv.