Det finns sedan länge en idé bland svenska ölentusiaster att Mariestads Export och Norrlands Guld, som båda bryggs av Spendrups Bryggeri, skulle smaka så pass lika att de inte går att skilja åt i ett blindtest. Jag såg ganska nyligen den här idén florera igen i en Facebooktråd och bestämde mig för att testa själv, se om jag skulle kunna sära på dessa öl.
Jag såg det här för första gången i ett inlägg från en sedan länge nedlagd ölblogg kallad Bröderna Lindströms Ölkällare. De hade i sin tur fått idén av Double Bastard Beer Blog, som i ett inlägg med rubriken Myten om Mariestads hintade åt att dessa två öl kanske hade lite mer gemensamt än bara att de bryggdes på samma bryggeri. Bröderna Lindström gjorde hursomhelst ett test där tre personer provade dessa två öl mot varandra, först i en omgång där de visste vilken som var vilken och sedan två gånger till där de provades blint. Under blindprovningarna lyckades de inte peka ut vilket öl som var vilket, trots att de just hade provat dem bägge mot varandra. De testade också de båda ölens FG och kom fram till att de hade i princip samma FG.
Deras test gjordes för över åtta år sedan och jag vet faktiskt inte om Spendrups och deras bryggmästare Richard Bengtsson (som var deras bryggmästare även på den tiden) har ändrat i recepten sedan dess. Däremot har jag gjort en längre intervju med Richard, som publicerades i c/o Hops #17, där jag frågade just vad som skiljer Norrlands Guld och Mariestads (och Spendrups Premium Gold) åt. Av Richards svar framgår att humlesorterna skiljer sig åt mellan de tre, att Mariestads mäskas för att bli något torrare (Bröderna Lindström kom för övrigt fram till att Mariestads hade en punkt lägre FG än Norrlands Guld) samt att Mariestads bryggs med ungefär 15 % münchnermalt för att öka fylligheten något. Det är även en liten aning mörkare med 13 EBC jämfört med Norrlands Gulds 9 EBC. För övrigt en intervju som jag rekommenderar att man läser i sin helhet.
Jag hade alltså en liten aning om vilka skillnader jag skulle kunna leta efter i mitt eget test. Däremot testade jag inte ölen innan jag blindtestade dem. Det ska också sägas att jag visserligen dricker någon Mariestads emellanåt då det är relativt vanligt att man får den i näven när man är bortbjuden och jag har också varit på några middagar som anordnats av Mariestads i samband med deras Den Stora Smakresan, men jag kan inte ens minnas när jag senast drack Norrlands Guld.
Jag la upp det som ett blint triangeltest, det vill säga två glas med en av ölen och ett glas med den andra ölen där jag inte vet vilket glas som innehåller vilken öl, och inte heller vilken öl som finns i två glas. Jag skulle sedan försöka att, i första hand, skilja ut ölen genom att peka ut vilka två glas som innehöll samma öl samt, i andra hand, säga vilka glas som innehöll vilken öl.
Men du sa ju att det var skillnad på färgen, tänker ni nu. Jo, jag oroade mig lite för att jag med blotta ögat skulle se skillnad på ölen men det visade sig vara omöjligt. Som tur var. Inte ens när jag avslutat testet och fått facit, och därmed visste vilket glas som borde vara mörkare eller ljusare än de andra kunde jag se någon skillnad.
Med lite hjälp av min sambo hade jag i alla fall fått in öl i tre märkta ISO-glas. Jag började sniffa och insåg rätt fort att det var omöjligt att känna någon avgörande skillnad på doften. Så jag smakade på alla, först från vänster till höger och sen igen åt omvända hållet. Sen tog jag mittenglas och jämförde det i tur och ordning med glaset till höger och glaset till vänster. Jag fick en idé om att glaset till vänster var Mariestads och att glaset till höger var Norrlands Guld men kunde inte alls komma fram till vad mittenglaset var. Och jag var egentligen inte alls säker på att glaset till vänster och glaset till höger faktiskt var olika öl.
Så jag ställde glasen åt sidan i en kvart eller så, och provade sedan de nu något varmare ölen igen, med resultatet att jag blev ännu mer osäker på vad som var vad.
Eftersom jag i mitt triangeltest inte ens var nära att komma fram till en någorlunda säker idé om vilket glas som skiljde sig från de andra två får jag dra slutsatsen att inte heller jag kan skilja på Mariestads Export och Norrlands Guld.
Innan jag fick facit drog jag till med en total chansning på att mittenglaset skulle vara Mariestads. Facit var att glasen från vänster till höger var Mariestads, Norrlands och Norrlands, men att jag prickade två av tre spelar ingen roll när uppgiften var att peka ut vilka två glas som innehöll samma öl. Och det var som sagt en chansning, hade jag haft rätt hade det bara varit tur (med dessa premisser är det med helt slumpmässiga gissningar en på sex att gissa helt rätt och en på tre att pricka vilka två glas som är samma). Jag kunde helt enkelt inte skilja dessa två öl åt.
Då ska jag ändå erkänna att jag hade utgångspunkten att jag skulle ha en ganska bra chans att skilja dem åt, men där fick jag en knäpp på näsan.
Jag går däremot inte så långt som att påstå att Mariestads och Norrlands är precis samma öl med olika etiketter. Jag tror på Richard när han säger att det är skillnad recepten. Det är bara att dessa skillnaders effekt på slutprodukterna är så små att de inte skapar någon för mig märkbar skillnad i smak.
