Öl på Korsika

Veckan som gick spenderade jag på Korsika. Det var en semesterresa och därmed var ölutforskandet lågprioriterat, men mellan vingårdsbesök, strandhäng och bilutflykter hann jag ändå med en liten inblick i den korsikanska ölkulturen. 

Korsika må vara franskt, men det finns en stark lokalpatriotism och självständighetskänsla. Kanske är det därför man knappt ser varken öl eller vin från fastlandet i menyerna eller i butikerna. Istället är det korsikanskt som gäller, med utmärkta viner från något av ett flertal områden med skyddad ursprungsbeteckning eller öl från något av öns bryggerier.

Öns största bryggeri heter Pietra och har två huvudprodukter - en wienerlager med samma namn och en witbier vid namn Colomba. Det roliga med dessa är att man har tagit till vara på ingredienser som är typiska för ön. Pietra smaksätts med kastanj, en ingrediens som används i flera korsikanska maträtter och bakverk. Runtom på Korsika växer vilda örter så tätt att en örtig doft ligger som en aromatisk matta över stora delar av ön. Denna typ av vegetation kallas för macchia eller maquis, och man har använt dessa örter för att krydda Colomba.

Båda dessa öl är något alldagliga till smaken, men förstås med något mer karaktär än den typiska internationella lagern. Det finns också söta fruktvarianter av de respektive ölen men dessa hoppade jag bestämt över.

Ett par mindre bryggerier finns det också, bland annat Brasserie Artisenale Lutina som ligger några mil söder om Bastia på öns ostkust. Även de har tagit vara på råvaror som är typiska för ön. Två av deras fem öl fanns att köpa på lokala mataffären i Saint-Florent där jag höll hus. Dels Ambria som har kryddats med zest av suckatcitron och dels Viuletta som har kryddats med myrten.

Ambria, som är en biere de garde i grunden, har en fin och frisk smak med milt inslag av citrusskal. En smakfullt konstruerad öl som har flera bra element i sin smak men som skulle behöva några fler nyanser för att bli riktigt bra. Myrten är en av de mer säregna örterna som växer i macchian och är ett vanligt inslag i såväl likörer som efterrätter. Karaktären påminner lite om klassiska svenska brännvinskryddor. Smaken är tydligt framträdande i Viuletta och för egen del blir det en för stark medicinal ton.

Letar man runt lite hittar man fler småbryggerier på ön. Bland annat såg vi ett bryggeri som såg riktigt litet ut i byn Frecciasca i Patrimoniområdet, men det verkade inte vara öppet för besök just när vi åkte förbi. 

Korsika är knappast någon öldestination i sig, men det är en trevlig semesterdestination där den nyfikne öldrickaren ändå kan hitta lite att utforska. Det underlättar dock om man kan franska...