Mina höjdpunkter från 2016

2016 var mitt första hela kalenderår som jag heltidsförsörjde mig som ölskribent. På grund av privata tråkigheter i slutet av 2015 som tog upp en hel del tid och energi långt in på 2016 förverkligades inte alla planer som hade satts upp för året men på det stora hela blev det ändå ett år fullt av spännande uppdrag i ölkulturens tjänst. Här är några av mina personliga höjdpunkter från året som gått.

Året började med att jag skrev en av de artiklar som jag själv har blivit mest nöjd med i efterhand, tillika en av de roligaste och mest lärorika, nämligen den stora artikeln om öl och ost som var omslagsjobbet i årets vårnummer av c/o Hops. Ämnet intresserade mig redan innan men att skriva den artikeln blev verkligen en ögonöppnare till ostens fantastiska värld. Att se få se ens verk bildsättas och layoutas av fantastiskt talangfulla människor var en ynnest och slutresultatet är något som jag är lite extra stolt över. 

Det följdes väldigt direkt av en resa till staterna för att följa med Marcus från Brewski under två veckor, vilket även det mynnade ut några artiklar i c/o Hops. En fantastisk resa med många ölupplevelser. Jag minns särskilt när vi trillade in på Pipeworks i Chicago en sen eftermiddag och jag, efter att ha nämnt att jag provat deras BA Jones Dog, fick erbjudandet att prova en kommande batch direkt från bourbonfatet. Sådant tackar man inte nej till och en av bryggarna tog helt sonika en borrmaskin, vandrade iväg och kom tillbaka med en plastmugg med ett smakprov. 

Ölbranschen är inte alltid så varm och kamratlig som folk ofta och gärna vill göra gällande, men under den här resan visade den verkligen upp sig från sin bästa sida. 

Någon gång under sommaren kom årets enskilt bästa ölupplevelse, när två vänpar hade öl- och grillkväll med mig och min sambo. Ett av de andra paren hade just förlovat sig och för att fira knäckte vi några roliga öl. Däribland en Cantillon Lambic d'Aunis som var magiskt bra och när vi dessutom firade goda vänners lycka var det en fulländad ölupplevelse.

Sedan kom Brewskival som jag redan skrivit nån spaltmeter om men som får nämnas igen eftersom det var så grymt bra. För egen del blev det extra bra eftersom många av de amerikanska utställarna var sådana vi träffat på tidigare nämnda resa. Det perfekta vädret var pricken över i och så här når 2016 är slut kan jag konstatera att det man misstänkte redan då blev sant, nämligen att Brewski skulle bli årets bästa ölfestival som jag besökte. 

I oktober hade jag den äran att närvara på invigningen av Oppigårds nya bryggeri, som är något av kronan på verket för svenska småbryggarbranschen. Alla små bryggerier med stora ambitioner har något att lära av Oppigårds. Eftersom jag är bördig från Dalarna har jag följt Oppigårds sen jag började intresserade mig för öl och det var inte utan att en lokalpatriotisk stolthet infann sig när man fick se deras nya bryggeri och hur långt de har kommit på de här åren.

Dagarna innan Oppigårds invigning var jag i Belgien och besökte Boon, Chimay och Rodenbach och senare under vintern var det dags att åka till Belgien igen, den gången i sällskap med Stene för att besöka Cantillon och Drie Fonteinen. De här två resorna, med fem långa och fördjupade bryggeribesök, bjöd förstås på en massa god öl men också en djupare förståelse för personerna bakom märkena, deras historia och deras öl. 

Året började med bra resor och det slutade alltså också med bra resor. Allt som allt blev det, om jag minns rätt, åtta utlandsresor i ölens tjänst och dessutom en del resande i Sverige. 

Bland sakerna som fick stryka på foten finns bland annat att utforska södra Sveriges ölvärld lite mer, uppmärksamma fler nya stjärnor bland de svenska bryggerierna och besöka Bayern. Kanske är det sådant som kommer att kunna göras i år istället.