Vid årsskiftet höjdes alkoholskatten återigen, för tredje gången på fyra år. Skatten på öl på 2,8 % och uppåt är nu uppe i 2,02 kr per liter och volymprocent. Det är en ökning på 36 öre, eller nästan 22 %, jämfört med 2013 då alkoholskatten på öl låg på 1,66 kr per liter och volymprocent. När man räknar in momsen på alkoholskatten så har den totala skatten på 33 cl öl på 5 % ökat med 75 öre i och med dessa tre höjningar.
Svenska Ölfrämjandet har kampanjat för att få till lägre skatt för små bryggerier, något som EU tillåter sina medlemsländer att införa och som många också har infört, men istället kom det alltså ytterligare en skattehöjning för alla.
Å ena sidan innebär höjningarna att den relativa skillnaden mellan de billigare ölen och de dyrare ölen blivit mindre eftersom alkoholskatten inte beror på priset. Å andra sidan har alla öl såklart blivit dyrare i absoluta tal och priskänsliga kunder behöver därför gå ner till billigare öl för att kompensera för prishöjningen från skatteökningen.
Hur mycket det här påverkar de små bryggeriernas försäljning är förstås mycket svårt att säga och utan någon djupare undersökning kan man inte mer än spekulera, men det är svårt att finna argument för att det skulle ha någon positiv inverkan för dem. För de stora bryggerierna kan man däremot med god grund anta att en del av försäljningen förflyttas från Systembolaget till gränshandeln, med allt vad det innebär.
Alkoholskatten är förstås också något som betalas för öl på krogen, en bransch där marginalerna redan är små. Sverige har redan väldigt höga priser för öl på krogen, vilket bland annat beror på skatteläget. Krögare står nu inför valet att sänka sina marginaler eller höja priserna ytterligare.
Folkhälsovinsten av höjningarna har alltid varit en het potatis med många åsikter, men tyvärr väldigt lite solid forskning. Systembolaget brukar hänvisa till en enskild rapport för att stödja folkhälsovinsten med ett detaljhandelsmonopol, och den menar också att höjda priser är positivt, men den rapporten bygger till stor del på dåligt underbyggda antaganden. Tyvärr verkar det inte finnas någon som är intresserad av att finansiera mer forskning kring ämnet. Särskilt intressant vore det att utreda hur gränshandeln påverkas av kombinationen av detaljhandelsmonopol och höjd alkoholskatt.
De senaste årens alkoholskattehöjningar har drivits igenom av regeringar från båda blocken så det är inte heller någon fråga om politisk färg. Men om alkoholskatten ska höjas igen hoppas jag att det först kommer någon solid forskning som visar på att det för med sig övervägande positiva effekter.
Först och främst så håller jag med dig om att det lär ge ytterst tveksam vinst för folkhälsan att genomföra de här höjningarna över huvud taget, och att ordentlig forskning krävs. Dessutom blir det ju effekten väldigt skevt fördelad över landet, eftersom det inte finns så många alternativ för bulkölsdrickare här uppe de västra delarna av Norrland. Norge är ju knappast billigare, och Danmark ligger för långt bort för att det ska bli lönsamt.
SvaraRaderaMed det sagt, så kom jag att fundera på om det vore möjligt att införa en lägre alkoholskatt för försäljning på serveringar än på Systembolaget? Om man ska se till folkhälsan borde det ju vara önskvärt med en förskjutning av drickandet till övervakade lokaler, där personalen riskerar serveringstillståndet om de säljer till berusade personer. Eftersom en restaurang alltid kommer behöva ha betydligt högre pris än Systembolaget av andra skäl, kommer det ju ändå inte att bli billigare än tidigare att dricka, om en del av ens alkoholbudget flyttar från butik till serveringar. Det borde dessutom kunna föra med sig ökas sysselsättning, eftersom restauranger kräver mer personal än Systembolaget.
Det tror jag är en bra idé. Kan tänka mig att det finns praktiska problem med att införa det, men just det där med att förskjuta konsumtionen till en mer kontrollerad miljö vore nog bra. Som det blir nu är ju effekten snarare den omvända.
RaderaJa, precis. Särskilt eftersom jag läste någonstans att Systembolaget skulle sänka sina marginaler ytterligare. Det lär ju vara svårare för restauranger att göra, med tanke på hur konkurrensutsatta de redan är. Kan man tänka sig att någon EU-regel förbjuder olika alkoholskatt för olika typer av försäljning? Det skulle ju kännas väldigt dumt i det här fallet, eftersom det inte skulle missgynna någon annan än staten, då vi har ett monopol. Utan monopolet känns det dock rimligare att inte tillåta olika skattesatser, eftersom det skulle missgynna privata butiker.
Radera