Intervju: Stigberget-Olle

I lördags rövade jag bort Olle Andersson, mannen bakom succéölet GBG Beer Week IPA, från Stigbergets monter på Stockholm Beer & Whisky Festival och lät honom svara på lite frågor. Han berättar bland annat om hur pusselbitarna börjar falla på plats, varför han kan göra så bra IPA och hur dynamiken mellan O/O och Stigberget fungerar.

Hur är läget idag, sista dagen på Stockholm Beer & Whisky Festival?

Bra, lite bakfull, men annars bra.

Eran öl, både från Stigberget och från O/O, har ju fått ganska mycket uppmärksamhet, särskilt under det senaste halvåret. Hur känns det?

Det känns overkligt faktiskt, om jag ska vara helt ärligt. Jag kan tänka mig att för många andra så känns det som vi att bara dök upp helt plötsligt och gjorde väldigt, väldigt bra öl, men för mig har det ju varit ett arbete som pågått väldigt, väldigt länge att, så här, finslipa framförallt iporna för jag har brunnit väldigt mycket för att försöka få till dem så som jag vill ha en IPA. Det har vart väldigt jobbigt liksom, de har inte blivit så bra som jag ville att de skulle bli. Men sen så, saker föll på sin plats och till slut hittade man de här småsakerna som gjorde skillnaden. När de väl föll på plats så blev det också så att folk upptäckte att ”shit, det här händer”. Det var nog inte bara det, det var också bra tajming med vad folk gillar och medvetenheten kring IPA, just det här att det finns olika typer av IPA och sådär, att det finns något mer än bara beskt och fruktigt. När allt det här skedde så skedde det väldigt, väldigt snabbt så det har varit ett litet overkligt halvår på något sätt… men skoj!

Kan du ge något exempel på en sådan liten pusselbit som fallit på plats?

Ja, en grej är såklart råvarorna. Vi fick tag i mycket, mycket bättre humle helt plötsligt, eller humle som jag alltid kan lite på rättare sagt. En leverantör som aldrig levererar dålig humle, utan levererar konstant bra humle. Problemet var ju tidigare att jag baserade vissa öl på humlesorter och när man fick till den bra fick man hem ny humle av samma sort men av en annan batch eller liknande som inte gick att använda. Vad gör vi nu med den här ölen? Vad gör vi humlen? Ska vi skicka tillbaks den? Det gick ju inte att använda den. Sen så var det att vi bytte utrustning också, vi fick ett nytt bryggverk där jag kunde göra på lite andra sätt liksom. Så många små, små pusselbitar helt enkelt.

Varför tror du att just Stigbergets GBG Beer Week IPA har blivit så extremt populär? Den har ju slagit sig in på Ratebeers top 50 för IPA till och med!

Ja, plats 11 just nu. Den är baserad på en O/O öl egentligen, som heter Narangi som jag gjorde för att testa hur det blir med omältade produkter. Som hembryggare bryggde jag väldigt ofta med omältat. Jag slutade lite med det faktiskt när jag blev professionell bryggare för att det är svårt att få tag på de kvantitetena. Det funkar att springa till Hemköp och köpa upp hela deras lager av havregryn liksom. Men ja, jag baserade den på Narangi och där provade jag just att få till en textur på ölen, en fyllighet, och dra ner på beskan och helt enkelt lika lite och se om det funkar. Det var första ölen där jag fick gehör från öldrickare som sa ”oj, det här var riktigt bra, de andra iporna är bra men det här är riktigt bra”. Då tänkte man ”ah, okej, men det funkar liksom, vad roligt”. Så när vi fick äran att då att brygga Beer Week, när de kontaktade oss från GBG Beer Week, för att de ville att vi skulle göra deras öl tänkte jag att vi kanske kunde ta det ett steg till. Det är 10 % omältat vete och 10 % omältat havre och resten pale ale malt, men jag tänkte att jag tar bara allt jag tycker är gott. Jag visste att jag hade bra Mosaic, bra Citra just då, bra Nelson Sauvin. Om jag bara kör och tar allt det bästa jag vet som vi har nu och bara blandat det, vad händer då liksom? Det blev Beer Week. Så det är egentligen väldigt mycket som när man är liten och ska laga mat, och tar typ hallonsylt, ketchup, spaghetti... Det blir kanske inte alltid så bra men här funkade det faktiskt.

Jag har hört obekräftade uppgifter om att ni närmast gick back på den ölen?

Nja, mja, jag sköter ju inte ekonomin i det här, men en del av pengarna gick ju till GBG Beer Week, och det är ju inte några billiga ingredienser och vi sålde ju inte ölen jättedyrt från början. Det var ju en engångsbrygd från början. Sen har vi ju bryggt den igen då såklart, för att efterfrågan fanns där. Jag var dock väldigt skeptisk till att brygga den igen, för vi hamnade ju på topp 50 listan [för IPA] på Ratebeer, vilket jag var jättestolt över och jag var helt säker på att om vi fortsätter med ölen så halkar den ur. Men det gjorde den ju faktiskt inte, den klättrade upp ännu högre, så jag är glad för att min chef övertalade mig om att vi skulle göra den igen. Jag tror de har sett att det här kan vara... ja, det är marknadsföring på sätt och vis att kunna göra en bra produkt. Det funkar så också.

Hur kommer det sig att du har blivit så bra på humle och på IPA?

Det är konstigt för min favoritstil är ju porter egentligen, men nu gillar jag ju humle väldigt, väldigt mycket också och gillar IPA, men jag vet inte. Jag tror det beror på att jag aldrig är nöjd riktigt. Jag tävlar inte mot någon annan, jag tävlar mot mig själv och är jag inte nöjd så är jag inte nöjd och då försöker jag göra det bättre. Och det finns alltid saker man kan fila på, man kan alltid utveckla sig själv. Som jag sa i början, jag har skruvat på så oändligt många saker under de här senaste 2,5 åren och det är som att varje ny batch har en liten variabel som jag har ändrat på. Jag tror att den biten kan vara ganska viktig, att man hela tiden testar nya saker. Man kör inte på i ett spår. Jag snackar väldigt mycket med hembryggare och de frågar vad hemligheten är och jag säger att det är det här, det här och det här, men det är inte säkert att jag säger samma sak om ett år för då har jag säkert ändrat på en massa variabler.

Låt oss vända lite på den förra frågan. Varför tror du att det är så få andra svenska bryggerier som lyckas göra IPA på den här toppnivån? Handlar det om råvaror eller kunskap?

Det är nog både och faktiskt. Jag är väldigt nitisk med råvarorna, jag använder aldrig humle som... alltså, det är väldigt enkelt med lite erfarenhet, när man har använt väldigt mycket humle, så är det väldigt enkelt att känna på en säck när man öppnar den om det är bra eller dåligt, och jag använder aldrig humle som jag tycker är dålig. Så det är väldigt viktigt. Sen tror jag det är det här att man som bryggare har det väldigt enkelt att göra det bekvämt för sig själv när man brygger öl, kanske inte det som är det bästa för ölen. Att man hamnar i ett visst mönster, det är farligt. Man får se till att hålla sig uppdaterad och prova nya saker.

Vad händer framöver på Stigberget och O/O?

Stabilitet framför allt. För ett år sedan vid den här tiden höll vi på att renovera vår lokal samtidigt som vi bryggde, det var de värsta fyra månaderna i mitt liv. Vi slog ned väggar och jag var tvungen att flytta betongblock när jag skulle komma och mäska in på morgonen, det var jättehemskt. Det var extremt kaotiskt! Nu har vi kört 8 månader på vårt nya bryggverk, nu börjar allting funka liksom, nu är det inga saker som krånglar längre, nu har vi liksom reparerat allting och kommit igenom inkörningsperioden. Vi har fått in några öl på Systembolagets fasta sortiment och vi har varit tvungna att ta bort några öl ur vårat eget sortiment för att vi hade för många och nu har vi några som säljer väldigt mycket. Så framöver nu kommer vi nog stabilisera oss litegrann och jag kommer brygga fortfarande men jag kommer gå över mer till en helhetsblick och kvalitetssäkring.

Hur viktigt är Systembolaget kontra krogmarknaden försäljningsmässigt för er? Hur står sig Göteborg kontra resten av landet sett till er kundkrets? Har ni kommit bortom Göteborg så att säga?

Nej, inte så mycket faktiskt, vi är väldigt Göteborgsbaserade både Stigberget och O/O. O/O säljer nog nästan mer utanför Göteborg än vad O/O gör och det är för att min kollega reser väldigt mycket och brukar ta med sig fat till olika ställen, men det är ju inga stora volymer utan mer att vi kommer ut till olika ställen. Systembolaget är ju såklart jätteviktigt för det är ju den stora försäljningskanalen såklart, det är dit man når ut. Vi har ju då lyckats komma in med några öl i det exklusiva sortimentet och det har ju gjort väldigt mycket för att annars är man ju bara i det lokala och då hamnar man bara i de närmaste butikerna men i det exklusiva hamnar man i hela landet. Det är nog anledningen till att många har fått upp ögonen för Stigberget på det senaste, för att de tagit in oss i det exklusiva, så Systembolaget är jätteviktigt. Sen tycker jag att det är roligare att sälja till krog, för det finns en närhet till de man säljer till, man har en dialog och ett annat intresse på något sätt. Det blir en annan dynamik på något sätt. Det blir inte bara papper som går mellan två ställen.

Hur har mässan varit för er?

Bra! Jag har bara varit här andra helgen, men det har varit trevligt. Många som kommer fram och provar igenom hela sortimentet bara för att vi har GBG Beer Week. För mig är det väldigt skoj, jag har ju varit besökare på mässan sen... ja, jag tror jag har varit här nästan varje år sedan 2005 faktiskt, så jag har någon form av... ja, den ligger väldigt nära hjärtat den här festivalen. Men det är väldigt mycket folk och det är väldigt annorlunda om man jämför med Brewskival, All In Beer Fest och sådana saker, men den har en plats i hjärtat. Det är väldigt skoj att vara här som utställare istället för som besökare också.

Avslutningsvis, hur fungerar dynamiken mellan O/O och Stigberget? O/O som då är ditt märke som du gör på Stigberget, där du jobbar annars.

Det är lite speciellt såhär, för att anledningen till att jag började jobba på Stigberget var för att O/O började kontraktsbrygga på Stigberget. Det blev mer eller mindre så att de tyckte att vår öl var så bra att de anställde mig. Jag gick från programmerare till bryggare mer eller mindre över en vecka. Det var det bästa som har hänt mig faktiskt men det var också väldigt, väldigt konstigt. Det har blivit lite så att O/O fungerar så att jag testar nya grejer litegrann och tar med mig det till produktionen på Stigbergets öl. Det är en ganska bra dynamik faktiskt och jag kompromissar inte med recepten någonstans. Det är inte så att jag gör bättre eller sämre öl för någon, utan med Stigberget har jag en dialog med min chef där och på O/O är det jag och min kollega Olof som diskuterar vad vi ska göra. Som tur är kanske så har vi lite olika filosofi kring öl. Ibland så gör vi ju väldigt liknande öl, t ex Narangi och Beer Week är ju väldigt liknande, de är ju nästan baserade på varandra. Det är faktiskt inga problem, vi vinner båda på det.