Att lagra öl - öltips

Det här med att lagra öl är något som många gillar och som kan vara väldigt belönande, men det gäller att hitta rätt öl att lagra eftersom långt ifrån alla öl faktiskt blir bättre med lagring. Här kommer därför några stalltips på kategorier av öl som brukar kunna funka bra att lagra samt exempel ur dem.

Stalltipset när det gäller lagring är utan tvekan starka, mörka belgare. De tenderar att vara rätt så lätta att få tag på och gör sig nästan alltid bra för lagring. Rochefort 10 är mycket bra både som färsk och med ett till tio års ålder. Nu har den ju tyvärr halkat ur fasta sortimentet men går fortfarande att beställa lådvis, och den finns dessutom på hyllan i Systembolagets vinkällarbutiker. Bor man inte nära storstäderna och inte hittar någon att dela en låda med kanske man ska slå till på en låda själv. Den håller trots allt för minst tio års lagring i mitt tycke. En öl som har återkommit år efter år i Systembolagets småpartisläpp är Cuvée van de Keizer som är så söt att den knappt är drickbar när den är färsk, men med 5-10 års lagring är den fantastiskt bra.

Chimay Blå finns det stadig tillgång på i hyllorna och den funkar också bra att lagra, även om den är något mer slätstruken än ovan nämnda öl både som färsk och med ålder. De större buteljerna, som går under namnet Chimay Grand Reserve, går att beställa flaskvis och tenderar att ha en lite bättre och stabilare utveckling än småflaskorna.

Nästa kategori av öl som brukar funka bra att lagra är barley wine. De riktigt bra exemplen av den här stilen är designade för lagring, så som Thomas Hardy's Ale. Många modernare tolkningar är gjorda för att vara drickbara direkt, med kompromissen att långsiktig lagring inte alltid funkar lika bra men oftast kan de ändå förbättra sig med några år ändå. Ovan nämnda Thomas Hardy's Ale är själva arketypen för en öl som ska lagras och de gamla årgångarna blev helt fantastiska och väldigt unika ölupplevelser med tio års lagring eller mer. Hur den nya årgången, som är gjord på ett nytt bryggeri, klarar tidens tand återstår att se men det är värt chansningen i mitt tycke.

Flera svenska bryggerier har tagit stilen till sig och gjort barley wines som passar sig bra för lagring. Hantverksbryggeriet Baronen, Eskilstuna Ölkultur Barley Wine samt Celebration Ale och Barley Wine från Nils Oscar går alla riktigt bra att lagra. Även den årligt återkommande Sierra Nevada Bigfoot kan få en intressant smakutveckling, men det gäller att ge den minst fem år.

Lambic är en till kategori som generellt gör sig väldigt bra för lagring, men är överlag lite klurigare att få tag på än ovan nämnda stilar. När det dessutom är lite mer hit-and-miss med dessa svåråtkomliga buteljer kanske man ska tänka till en extra gång innan man låser in alla på långtidslagring. En lambic som jag verkligen kan rekommendera att lagra är Cantillon Grand Cru Bruocsella som blir kanonbra med uppemot 10 års lagring. Även deras Gueuze gör sig väldigt bra med några, och upp till ganska många, års lagring. Deras fruktlambicer är en betydligt större chansning, vilket antagligen har att bero på årgångsvariationer i fruktskörden.

Både Tilquin Oude Gueuze och Drie Fonteinen Oude Geuze är lite lättare att få tag på eftersom de dyker upp i Sverige emellanåt och de funkar båda bra för några års lagring. Tilquin har ju inte funnits i så värst många år så det går inte riktigt att säga så mycket mer om tidshorisonten än att deras första årgångar, som nu är fem-sex år gamla, fortfarande utvecklas positivt. Drie Fonteinen tycker jag generellt verkar toppa kring 5-8 år, med undantag för deras Oude Geuze Vintage som kan stå på sig några år längre. 

Att lagra imperial stouts mer än några få år tycker jag generellt är överskattat. Däremot brukar de första 1-3 åren kunna ge bra resultat. Bell's Expedition Stout som nyligen släpptes är ett känt exempel på en imperial stout som lagras bra. Great Divide Yeti och Brooklyn Black Chocolate Stout är två andra exempel som utvecklas bra, men även här gäller att det är de där första ölen som ger bäst resultat.

Generellt sätt är det bara de här fyra kategorierna som har en hög koncentration av öl som lämpar sig för lagring. Visst finns det en del öl ur andra stilar som också kan lagras bra, men dem är det ganska glest mellan. Orval, Alaskan Smoked Porter och Samichlaus är några bra exempel. 

Ett avslutande råd är att inte köpa på sig och börja lagra för mycket öl som man inte vet eller har goda indikationer på hur de utvecklas. Risken är nämligen rätt stor att man slänger pengar och god öl i sjön.