Varning! Om du inte var på Brewskival i helgen läser du vidare på egen risk för förhöjda ångestnivåer över att ha missat årets svenska ölevent. Brewskival skapade en ny bild av vad en ölfestival kan vara, en bild som alla dessutom enades om vara ett mästerverk. Svenskar kallade det för amerikanskt, amerikanerna kallade det för något ännu bättre.
När regnet föll över Skåne på söndagsförmiddagen var det nog Gud som grät över att Brewskival var över. Under själva festivalen var det däremot bara strålande sol, hela tiden, efter att precis ha prickat in minivärmeböljan i södra Sverige. Det ska väl sägas att just det fantastiskt härliga vädret var en stark faktor i att det blev den folkfest som det blev, men en svala gör ingen sommar. Det var så mycket mer än vädret som gjorde Brewskival till ett ölevenemang utan tidigare motsvarighet. Det var en plats där man kunde dricka grymt bra öl i en mycket avslappnad och glad atmosfär med mycket gott umgänge.
Att en öl som Cigar City Hunahpu serveras på fat utan att det är en tillstymmelse till kö är talande. Det är talande på så vis att det säger något om hur avslappnad stämningen var. Det är talande på så vis att det säger något om hur stor nyfikenhet det fanns från besökarna att prova nya saker utan att vara influerade av vad som är hajpat till något man måste prova. Det är talande på så vis att det belyser den fantastiska kombinationen av att det fanns öl i världsklass och att de flesta besökare var där i första hand för att en ölfestival utomhus verkade vara en skön grej snarare än för att hetsprova dessa öl.
Det hela ordnades på det inhägnade industriområdet där Brewski har sina bryggerilokaler. Drygt fyrtio utställare serverade två öl vardera i taget och nivån var, kort och gott, skyhög. Det fanns många öl i ren världsklass, men det var faktiskt ännu mer imponerande hur hög lägstanivån var. Hade det funnits mer välgjorda öl i klassisk stil hade ölutbudet varit totalt ultimat (ur min synvinkel), men det var å andra sidan inte något jag hade förväntat mig att hitta heller.
Alla nya festivaler göra missar första gången, för det är så otroligt mycket jobb som ligger bakom ett sådant här arrangemang att det inte går att få alla rätt första gången när man inte har någon tidigare erfarenhet att gå på. Ändå var missarna på Brewskival väldigt få. Att det inte fanns någon vegetariskt mat var en av dem, något de löste till lördagen. Att det inte fanns någon möjlighet att tvätta händerna vid bajamajorna var en annan. Sen kommer inte jag på något mer och jag har inte hört någon annan påpeka något heller.
Det finns mycket man kan säga om festivalen, och jag ska återkomma med mer om ölen som serverades, men var man inte där ska man nog ta sig en funderare på varför man inte kom.
Skulle verkligen tagit varningen i början på allvar....
SvaraRadera