En Öl & Whisky Mässa 2016

En Öl & Whisky Mässa klämde in imponerande 12 419 besökare (dock inte alla samtidigt) i lördags, vilket är rekord för en svensk ölfestival. Å ena sidan imponerande, och något av en milstolpe att någon knäpper Stockholm Beer & Whisky Festival lite på fingrarna, å andra sidan något som skrämmer bort en del av dem med lite djupare dryckesintresse.

Det är sedan många år tillbaka en mer eller mindre oskriven regel inom alla ölkretsar jag är del i att man inte går på Stockholm Beer & Whisky Festival på lördagarna. Det är helt enkelt för mycket folk, men inte bara för mycket folk i allmänhet utan också för mycket folk som är där för att festa. Självklart kan de få ha sitt roliga också, men den som är intresserad av lite mer seriöst provande och att kunna konversera med utställarna får ut mycket mer av att inte vara där samtidigt.

I år hamnade lördagen på En Öl & Whisky Mässas i samma kategori. Mycket party, mycket fylla och många krossade glas. Inte samma tokträngsel som en lördag på SBWF visserligen, men trängsel ändå (som mest var det ca 7500 personer inne på festivalen samtidigt). Flera utställare jag pratade med upplevde också ett generellt lägre dryckesintresse från besökarna i sina montrar. En menade till och med att de inte skulle ställa ut igen nästa år då de upplevde att de kunde lägga sin energi på bättre saker, t ex att vara mer involverade i GBG Beer Week. Samtidigt säger festivalledningen att de ska utöka mässytan för att kunna ta in ännu mer folk nästa år.

Nåväl, det fanns ju ändå lite god öl på plats. Då jag huvudsakligen jobbade med c/o Hops under mässan hann jag inte med prova lika många öl som vanligt men en del blev det ändå. Allra godast var Stigbergets GBG Beer Week IPA, ölveckans officiella öl. En redigt bra IPA som tryckt sig rakt in på Ratebeers topp50-lista för IPA, vilket inte är någon liten bedrift. Det här var öl av sådan kvalitet att till och med hardcoretickers prioriterade att ta flera glas av den istället för att prova nya öl.

Ocean och Nynäshamn har gått ihop och gjort sett spännande samarbete där man bryggt exakt samma pale-ale-recept på respektive bryggeri för att se vilka skillnader olika utrustningar ger. Hur exakt samma receptet var vet jag inte (har de t ex behandlat vattnet så det får samma mineralinnehåll?), men det blev ändå en viss skillnad på de två ölen som tydligast manifesterades i en mjukare munkänsla och mer avrundade smaker i Nynäshamns version.

Oppigårds Vernal Equinox var också superbt god. Om någon nu hade tvivlat på att en pale ale från Oppigårds humlad med Equinox, Citra och Mosaic inte skulle bli bra. Ett nyare stjärnskott är Hyllie Bryggeri vars #doublenitrostout No 1 Bourbon var en riktig fröjd. 

Sen slogs man igen av hur bra FiftyFifty Eclipse är, som släpps i fem olika varianter i en webblansering i slutet av maj. Vissa av 2015:orna är något heta fortfarande men håller ändå hög kvalitet. Att sex varianter var med i topp 10 på festivalens Untappd-statistik säger väl en del.

Överlag en välorganiserad festival med många intressanta utställare, men som alltså ur mitt perspektiv får lite problem med för mycket partybesökare och kanske också några för många "partyutställare".