Besök på Brooklyn Brewery

Bland alla amerikanska bryggerier som exporterar till Sverige lär Brooklyn Brewery vara det som säljer allra mest. De är (följdaktligen) också ett av dem som engagerar sig mest i den svenska marknaden, genom diverse specialsläpp, inblandningen i NCB och ständiga besök från den karismatiske bryggmästaren Garrett Oliver, vilket också byggt många svenskars bild av bryggeriet. När jag besökte Brooklyn i helgen fick jag en chans att se bryggeriet ur en ny synvinkel.

Brooklyn Brewerys samarbete med Carlsberg började för omkring tio år sedan, först mot den danska marknaden och snart därefter även med export till Sverige. I Sverige fick det snabbt fäste och genom åren har den svenska marknaden blivit bryggeriets näst största, bara trumfat av hemstaten New York. De jag pratade med på bryggeriet uppskattade att omkring 15 % av produktionen går till Sverige. På Systembolaget var Brooklyn Lager den mest sålda amerikanska ölen under 2014 och genom Carlsbergs omfattande distributionsnät har Brooklyns öl nått ut till krogar landet runt.

Brooklyn Brewery har också haft en stor tillväxt de senaste åren och även om en stor andel av deras öl kontraktbryggs på FX Matt i Utica, NY, så har det egna bryggeriet i Brooklyn också växt i takt med att försäljningen ökat och tar nu upp ett helt kvarter. Närmare tio miljoner liter bryggs på det egna bryggeriet i Brooklyn i år, på ett bryggverk som gör 6000 liter åt gången. Därtill bryggs omkring 40 miljoner liter hos FX Matt, men det kan vara ett minne blott inom några år. Man är nämligen i inledningsfaserna av att anlägga ett nytt bryggeri på Staten Island, ett projekt som i bästa fall är klart kring årsskiftet 2017/18.

Trots att omkring 80 % av deras volymer alltså bryggs i Utica, 40 mil norr om New York City så är Brooklyn Brewery tätt förknippat med sin stadsdel. När Steve Hindy och Tom Potter drog igång verksamheten i slutet av 80-talet och fortfarande när det egna bryggeriet byggdes i mitten av 90-talet så var Brooklyn en nedgången stadsdel i New York. Att vistas i Brooklyn var det få som gjorde frivilligt. Bryggeriet har sedan varit en ledande kraft i stadsdelens utveckling till dagens hippa område och idag ringlar köerna långa för att besöka bryggeriets taproom som håller öppet på helgerna.

Som många säkert har märkt så är bryggmästaren Garrett Oliver ute och flänger en hel del. I runda slängar 120 resdagar per år. Under mitt besök har han precis kommit tillbaka från Slovenien och är lika jetlaggad som jag själv, även om han inte visar det utan är lika utåtriktad som vanligt.

Det dagliga arbetet leds snarare av folk som produktionschefen Jimmy Valm och assisterande bryggmästare Andrew Ety.
-Jag jobbar med de mer praktiska bitarna utanför den direkta produktionen. Bland annat jobbar jag med att välja ut humle från varje skörd och även med andra råvaror. Att åka till Yakima varje skörd är ett fantastiskt privilegium, hela dalen doftar humle, berättar Andrew som har en betydligt mer reserverad, men ändå varm, utstrålning jämfört med Garrett.

-Jag börjar också bli mer involverad i vårt pilotbryggverk, men det är Garrett som utformar i stort sett alla idéer för nya öl. Han samlar inspiration under alla sina resor och när han är här diskuterar vi hans idéer. Sen följer ett sorts samarbete mellan mig och han för att utifrån hans idé ta fram en öl som faktiskt går att producera, fortsätter Andrew.

Nya öl kommer också från deras fatserie där Molly Browning är ansvarig för fatprogrammet. Varje kvartal släpps en fatlagrad öl i något större skala men utvecklingen av nya öl sker på mindre skala och dyker upp som det vi känner som Ghost Bottles. Alltså öl som görs i så små mängder att det buteljeras och tas med på provningar och dylikt men som aldrig riktigt säljs. Faten till kvartalsprogrammet finns i ett större lager några kilometer från bryggeriet medan de andra faten, som kräver lite tätare kontroller, finns i lagerlokalen mittemot bryggeriet. Molly tar med mig till det senare när hon ska hämta ett prov till Garrett från en öl som går under arbetsnamnet Old Fashioned.

-Mitt jobb går ut på att hålla koll på faten, få tag på nya fat och allt annat som rör det här. Ett fat som använts till vin eller bourbon tidigare brukar kosta omkring 200 dollar medan ett exklusivare fat som använts för t ex sherry kan gå oss på 600 dollar. Det här gör att ölen blir ganska dyra och det är också därför vi mest använder våra lite starkare öl som Local 1 och Local 2 till dem. Folk har en tendens att vara mer okej med att betala ett högre pris om ölen också är starkare, resonerar Molly medan jag sippar på ett smakprov av Old Fashioned.

Efteråt blir jag kvar en stund för att se hur deras bar går från att vara helt öde till att snabbt fyllas upp med en lååång kö så fort de öppnar för dagen. Det är inte bara i Sverige som Brooklyn är populära.