Öl och ost: Pleinvent Alpage

Pleinvent är en schweizisk ost som är lik Gruyére på flera vis, med en fruktig och nötig smak, men också med några skillnader. Tillverkningsmässigt görs den i mindre hjul som inte tvättas under lagringen. Som så många andra av de schweiziska ostarna är den härlig tillsammans med lite öl och jag tog för mig att testa igenom en hel kvintett olika öl för att hitta var den hittade bäst kompisar. Det blev också första gången jag testade alkoholfritt öl till ost, med överraskande bra resultat.

Gruyére och välhumlad öl, särskilt pale ale och IPA, är en klassisk och väl beprövad kombination. I alla fall i min värld. Så med vad man kanske skulle kunna kalla för en lillebror till Gruyére gick tankarna i liknande men något lättare spår när jag skulle välja öl att prova till min bit Pleinvent Alpage.

Det första valet föll på Mikkeller Drink'in the Sun. Alkoholfri öl till ost? Ja, någon gång lär man väl prova och med en ost som gör sig bra med humlad öl var Mikkellern ett lätt val. Det är i mitt tycke en av de bästa alkoholfria ölen som finns lättillgänglig men som så många andra alkoholfria öl klarar den inte riktigt att fylla ut hela smakregistret och man lämnas med en känsla att något saknas. En bit ost blåste effektivt bort mycket av den känslan, då ölet upplevdes betydligt rundare och fylligare. Det blev, nästan, som en öl med alkohol i. Förutom att ölet lyftes ordentligt bjöd kombination också på fina harmonier mellan ostens och ölets fruktighet.

Ljus lager pratas det sällan om i ostsammanhang. Nu när vi har haft en variant i världsklass i form av Gänstaller/Oppigårds Slåtteröl på bolaget var det läge att försöka utmana den normen. Särskilt stort utmanande blev det dock inte. Osten och ölet hittade ingenstans att bygga upp något extra. Sötman höjdes lite i osten men det var snarare till dess nackdel. Nä, inte en lyckad kombination.

Vidare till den svenska klassikern Bedarö Bitter. Nynäshamnsgrabbarnas svensk-anglo-amerikanska hybridbitter plockade upp ostens lätta nötighet men kom sedan inte så mycket längre. En svagt positiv sammanstrålning men hittills inget som klådde det alkoholfria.

Det blev det ändring på när Orval äntrade bilden. Denna brettade belgoale hade spenderat närmare ett år i sin flaska och utvecklat en tydlig funkighet medan torrhumlingen knappt var kännbar. Jag var lite rädd att dess torrhet skulle stjälpa det hela men ölet stod pall. Osten dämpade istället de mer jordiga brettonerna och lyfte fruktigheten i ölet. Smarrigt och bäst så långt.

Självklart behövde jag också testa med en IPA, det var liksom självskrivet. Jag råkade ha en flaska av den helt underbara Modern Times Protocosmos (finns på privatimport) hemma och slängde helt enkelt in den i mixen. En något flummig förklaring är att jag tyckte den bidrog med lika starka smakförhöjningar som Orval, men att smakförhöjningarna i sig föll mig bättre i smaken här. Humlen kopplade till ostens mjuka fruktighet och allt var bara fröjdefullt!

Med andra ord, Orval och bra IPA är vad som kan rekommenderas till en bit Pleinvent, och man behöver inte vara beredd för att ställa upp med alkoholfritt heller.