Lagringsexperiment: Poppels Projekt 002 Russian Imperial Stout

Det började med en imperial stout till Porterfestivalen i Göteborg 2013, som följdes av att den andra installationen i Projektserien blev en Russian Imperial Stout och släpptes i början av 2014. Och nu, ett drygt år senare har Poppels släppt en Russian Imperial Stout igen. Då är tillfället givet att prova de två senare, de enda som släppts på flaska, mot varandra.

Det är inte riktigt samma recept, men den stout som släppts kan ses som en finslipning av Projekt 002. Den har bland annat blivit en procent starkare, men smakstaplarna på etiketten som beskriver beska, fyllighet, humle och färg ser ut att ha exakt samma värden. Kanske har de bara återanvänts, liksom den lilla texten om "Katarinas favorit" som finns på båda etiketterna. Lustigt nog har däremot kombinationsrekommendationerna ändrats från chokladfondant, stilton och meditation till parmesan, BBQ, mexikanskt och indiskt.

Innan jag ger mig in på hur den lagrade ölen smakade är det också värt att lyfta fram att den nya utgåvan, som jag smakade en sur flaska av på Systembolagets skribentprovning, har fått två nya chanser och varit god båda gångerna. Verkar inte ha varit ett problem som spritt sig i hela batchen med andra ord.

Tillbaka till Projekt 002 som är omkring 1,5 år gammal vid det här laget. Ingen enorm ålder men i mitt tycke kan det ibland vara mer än vad en imperial stout klarar. Den här har däremot klarat det fint. När den kom ut beskrev jag den så här:

Medelrostat kaffe är ett dominerande inslag i doften tillsammans med rostade toner i allmänhet och en lätt fruktighet. Inte jättenyanserat men det är å andra sidan bra drag i doften med tanke på alkoholhalten.
Kaffet är inte lika dominerande i smaken där det delar på utrymmet med bitter choklad, mer fruktighet och en viss bärighet. Den är en aning oslipad runt kanterna, något som lär bli bättre om man ger den några månader att lugna ner sig. 

Den har nu utvecklat en djupare, mer nyanserad smak, med mer fruktiga toner och betydligt mer tillslipade kanter. Det har gått från bitter choklad till sötare och mer pralinlika chokladtoner.

När jag läser min beskrivning av en färsk Projekt 002 är det också tydligt att Poppels nyutgivna Russian Imperial Stout verkligen är en finslipning och inte bara en upprepning. Där Projekt 002 behövde lite tid på sig för att komma till sin rätt har denna nya RIS hittat närmare hem från början.

Jag ser däremot ingen större potential för fortsatt positivt utveckling för kvarvarande flaskor av Projekt 002. Den har blivit godare men har också nått den förbättringspotential jag upplever att den har.