Medan receptet över malt och humle har bevarats har bryggprocessen ändrats från Oppigårds ale till Gänstallers lager. Bland annat är ölet dekoktionsmäskat och förstås underjäst. Då kan man ju fråga sig hur stor skillnad det gör. Svaret är enorm, men samtidigt ganska liten. Det är lite som att klä en person i nya kläder och ny frisyr. Den blir lik sig själv men ändå inte. Man känner igen Fatboy Brown Ale när man dricker Fatboy Braunbier, samtidigt har den en helt ny karaktär.
Det första som slår en är att det är så löjligt lättdrucket. Den är balanserad med en precision som en schweizisk urmakare skulle bli avundsjuk på och smakerna fyller ett brett spektra utan att det någonstans blir påträngande. Den håller sig intressant utan att vara in your face och är lättdrucken utan att vara det minsta tråkig.
Vad smakar den då? Ja, det är riktigt nyanserat och man kan hitta smaker som rostat bröd, karamelliserat socker, rostade cashewnötter och hasselnötter samt toner som drar åt nougathållet. Det får en omedelbart att tänka på maträtter där smakerna från maillardreaktioner är en viktig del av smakprofilen. Humlesmakerna är lätt kryddiga, örtiga och höiga på typiskt centraleuropeiskt vis.
Det här är den sortens öl jag gärna tar ett glas till av. Och ett till. Och ett till.
Kommer denna variant av FatBoy Brown Braunbier att tappas på flaska och hamnar på Systembolagets Hyllor? Fat Brown Ale var mycket bra och jag köpte några stycken av den.
SvaraRadera