Lite om Örebro Öl & Whisky

Under helgen har det varit vad jag tror blev årets sista svenska ölfestival, när Örebro Öl & Whisky pågick i dagarna två på Conventum. Några av de intressantare utställarna från förra året hade tyvärr försvunnit till i år och överlag får vi  lägga festivalen till handlingarna som ett event som främst riktar sig till de allmänt ölintresserade snarare än de som nördat ner sig ordentligt.

Ett av festivalens trevligaste inslag var Belgoklubben som i vanlig ordning hade med sig ett gäng godsaker. Eller vad sägs om Cantillon FouFoune, en av de hetaste lambicerna bland de som har någon form av distributionsvidd. Jag avstod att testa den igen för att låta de få dropparna som fanns räcka till fler som aldrig provat den förut, men efter att ha provat den tidigare vet jag att den här helt fantastisk. Riktigt kul att en sådan öl serveras på en svensk ölfestival, men det var förstås inte det enda roliga i deras monter. Bland annat lockades det också med Boon Vat 77 och en pratstund med Skrubbe.

Sen ska man förstås inte glömma bort utställare som Oppigårds, Nynäshamn, Nils Oscar, Eskilstuna, Hantverksbryggeriet m fl som förvisso inte hade särskilt många nyheter emellan sig men som alltid har med sig stabila uppställningar av öl som också går att få tag på via Systembolaget. Folk som går på ölfestival för att hitta nya favoriter vill ju såklart kunna köpa dem igen senare och på den vägen halkar man in på roligare öl.

Bland utställarna fanns också de relativt nya Nora Brygghus från strax norr om Örebro och Centralbryggeriet i Linköping. De senare har en öl, Folkes Röda IPA, som jag mer eller mindre sågade inför att den skulle släppas i lokalsortimentet i fredags. Den fick en ny chans nu då det kommit en ny batch som de själva tyckte var mycket bra. Felsmakerna var nu borta men fortfarande alltför bittert och alltför lite aromhumle för min smak. Även deras pale ale skulle i mitt tycke må bra av en extra dos aromhumle (alternativt att man ser över utbytet från den aromhumle man använder såklart). Det lät i alla fall som att det var något de kunde tänka sig att fundera på. Nora i sin tur bjöd på en rätt så trevlig kryddig vinterale medan deras övriga öl får lov att beskrivas som rätt tråkiga.

Just det, pris för mässans coolaste etiketter går till österrikiska Bevog som var nyinkomna hos AST Wines. Oatmeal Stouten var smakmässigt bäst av kvintetten de hade. Dessutom fina namn, för svenskar, med Ond och Baja.

Kalifornienbryggeriet North Coast har länge importerats av Greatbrands men har nyligen gått över till Galatea istället, med resultatet att man kunde hitta Old Rasputin i deras monter. En gammal favorit som fortfarande smakar riktigt fint. S:t Eriks hade också premiär för sin Session IPA, som bygger lite på samma grund som deras Winter IPA men med lite annorlunda humlekomposition samt ljusare maltsorter. Session IPA är minst sagt på väg att bli hett och det märks hur flera olika aktörer försöker vara med på den förmodade vågen från början. Exempelvis kunde man prova den utmärkta Lagunitas Day Time Ale i samma monter och Everyday IPA hos Oppigårds medan Wicked Wine hade en chokladtryffel gjord med Founder's All Day IPA som serverades med ölet. För övrigt en fantastiskt trevlig kombo!

Hos Höganäs var det spännande grejer på gång. Planer på att vara med och öppna bryggeri i Namibia och en pale ale bryggd med bara afrikansk humle. Riktigt god dessutom. Vidare upp till Närke hittade man julmust på fat (MUMS!), en berliner weisse med blåbär gjord med Haandbryggeriet som hade behövt mer kolsyra, syra och blåbär samt en barley wine som lagrats på rökiga fat från Mackmyra. Nu finns det ju visserligen lite traditionen i kombinationen Närke, Mackmyra och rök i och med att Närke köper rökmalt från Mackmyra, men den här barley winen hade i mitt tycke blivit så mycket bättre om den lagrats på ett icke-rökigt fat.

Så hade c/o Hops gjort det riktigt hemtrevligt uppe i ett hörn med soffor och sköna stolar där man kunde slå sig ner, bläddra i några nummer, smaka på malt och dofta på humle.