Trondheimska bryggeriet Austmann med Thomas Sjue i spetsen har inte funnits längre än 1,5 år men har redan vunnit massor av lanseringar på Vinmonopolet och därtill flera priser i internationella öltävlingar. Namnet syftar på män från öst, alltså vikingarna som seglade västerut, men nu är det mot öst de styr skeppet, närmare bestämt mot den svenska marknaden.
Under förra veckan turnerade Austmann genom Norrland och avslutade sedan Sverigebesöket under gårdagen med en hybrid mellan provning och beer makers dinner på S:ta Clara Bierhaus i Gamla Stan i Stockholm. Där berättade Thomas historien om det unga bryggeriet som redan vunnit stor mark i Norge.
Bryggeriet drivs av en grabbtrio som förutom Thomas består av Anders Cooper och Vinko Sindelar. Att få lån för att starta bryggeri var inte lätt för tre unga killar utan eget kapital och efter flera års planering och drömmande höll allt på att gå i stöpet när banken sa nej till låneansökan. Räddningen kom från familjen då två av grabbarnas mammor och den tredjes moster gick ihop som borgenskvinnor vilket fick banken på bättre humör. Deras insats hyllades sedan med ölet Tre Gamle Damer, en lätt ljus ale i belgisk stil.
Banklån var inte lösningen på alla problem. Att skrubba i ordningen byggnaden som skulle inhysa bryggeriet visade sig vara klurigt mitt i vintern i massiva minusgrader. Att ha igång värmen under iordningfixande av byggnaden var för dyrt och istället fick de blanda i antifrysmedel i vattnet för att det inte skulle frysa till is när de skrubbade golv och väggar. När de sedan skrapades ut för dörren frös det och bildade stora isfläckar utanför dörren, något som markägaren inte var det minsta nöjd över.
När det väl kom igång fick de en flygande start, med 13 lanseringar på Vinmonopolet, Norges motsvarighet till Systembolaget, under sitt första halvår vilket är rekord för ett norskt bryggeri. Det satte höga krav på produktionstakten och liksom med Systembolaget finns negativa konsekvenser om man inte kan leverera utlovad volym i tid. Det fanns inga alternativ till att lyckas alltså, men det gick också vägen. Samtidigt gav det också innovationstakten en rejäl skjuts då man fick arbeta med en mängd olika recept på stor skala på en gång.
Austmann brygger sin öl i öppna jäskar till skillnad från de cylindrokoniska tankar som är mer eller mindre branschstandard. Det ställer högre krav på renligheten (jästankarna står i ett eget rum med filtrerad ventilation) och kräver en högre arbetsinsats, men betalar också tillbaka, bland annat i form av friskare jäst. Vanligtvis återanvänder ett bryggeri sin jäst 7-8 gånger, sen anses risken för muteringar och annat vara för stor. Austmann kan istället skörda sin jäst direkt från ytan i jäskärlen, det vill säga där den allra friskaste jästen befinner sig, Deras två jäststammar har inte bytts ut en enda gång och är nu inne på sammanlagt 80 generationer.
Ordentliga råvaror står också bryggarna varmt om hjärtat. De 50 kg blåbär som används till varje brygd av deras blåbärsstout är knappast billiga i inköp och att skala de 15 kg färsk ingefära som används till varje brygd av Miss Saison tar sin lilla tid. Men det är det värt tycker Austmann. Just Miss Saison har också en särpräglad kryddig smak där ingefäran står i centrum men där kryddningen med limeblad och citrongräs också märks tydligt. Att arbetsnamnet på ölet var "thaisoppa" säger väl en del.
Allra bäst av ölen som avsmakades tyckte jag att deras choklad- och körsbärsstout samt deras hallontripel var. Stouten har en lätt syra som lyfter bärsmaken som i sin tur gifter sig väldigt fint med chokladsmakerna, utan att något tas över och dominerar, utan det är tydligt att det är välgjord stout i grunden. Hallontripeln Fader Halvar är kanske inte lika lätt att känna igen som en tripel men istället får man riktigt härliga hallontoner, med lätt bärsyrlighet och en rund sötma. Vuxensaft beskriver sådana här öl bra.
Och förresten, om ni aldrig har smakat schnitzeln på S:ta Clara är det hög tid att ni göra det. Jösses säger jag bara.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar