Så här mycket såg man under provningen |
Konceptet är taget från restauranger i Stockholm och ute i världen där matsalen är nattsvart och man äter i mörker. Nu gällde det istället att prova öl, med utmaningen att identifiera vilket glas som var vilket av fem givna öl. Med hjälp av breda, låga tumblerglas är det ingen risk att välta glasen när man famlar i mörkret. Däremot är det lite klurigt att skriva några vettiga anteckningar i totalt mörker, men det går faktiskt.
Någon revolutionerande ölupplevelse visade det sig emellertid inte vara. Med fem typiska öl i spridda stilar var det för en van öldrickare lätt att lista ut vilken som var vilken och några nya eller extra starka doft- och smakintryck upplevde jag inte. Det hade gissningsvis varit samma lika att prova ölen i ett ljust rum men ur en kopp så att man inte kan se färgen och klarheten på ölet.
Konceptet har förstås stor "annorlunda-faktor" och därmed ett värde för grupper som vill gå på en grundläggande ölprovning som skiljer sig ur mängden. Det kan säkert bli en kul snackis på jobbet dagen efter. Tycker man att ölen i sig är det viktiga kan man nog trots allt låta lampan vara tänd och slippa de praktiska problem som mörkret medför.
Däremot har synintrycket en viss inverkan på hur vi upplever öl och ögat kan lura de andra sinnena. Får man en ljus öl som färgats mörk med karamellfärg är det lätt hänt att man börjar hitta rostade toner i doften.
Att göra en dubbelblind provning, dvs att man varken ser ölen eller vet något om vilka öl som finns i glasen, med mer snarlika öl kunde vara intressant att prova. Fast jag vill ändå mena att det är utmanande nog med en vanlig blindprovning och om ölen är mer snarlika ger inte heller synintrycket något som kan vara väg- eller missledande.
Och så är ju öl ofta vackert att titta på. Bara en sån sak.
Eller så dricker man bara öl för att det är gott..
SvaraRaderaSå kan man också göra :)
Radera