De Struise hör till en något nyare sväng belgiska bryggare med start i början av 2000-talet och har redan fått en status som ett av Belgiens bästa bryggerier, vilket förstås är stort i ett av världens främsta ölländer. Bakom framgångarna ligger utmärkta öl men också vissa lyckliga tillfälligheter som hjälpt dem att få uppmärksamhet och spridning på sina öl.
I Oostvleteren, bara kilometer från Abdij St Sixtus och Westvleteren, har Carlo och Urbain klämt in sitt bryggeri i ett gammalt skolhus. Här tar man också emot besökare under devisen "Det har aldrig varit roligare att gå i skolan", något som är lätt att hålla med om. Det hela började dock på en strutsfarm i början av 2000-talet, därav namnet De Struise (struise = struts) och loggan, som är en variant av områdets heraldiska vapen fast med strutsar.
Carlo är en riktig vinnörd och gick på 90-talet runt med drömmar om att starta en vingård i Belgien, men han insåg att det skulle bli svårt eller kanske omöjligt. Vännen Urbain övertalade honom om att de istället skulle skapa sina drömdrycker med ett eget bryggeri. De började 2001 med ett bryggeri modell större hembryggverk som de inhyste på en strutsfarm just utanför stan.
Efter några år med witbier och andra något alldagliga öltyper fick man för sig att återskapa en utdöd lokal specialitet som bryggdes för omkring 100 år sen, en mörk, kryddig, söt och stark öl som man vid servering stoppade ett rödglödgat järn i för att värma de hemvända fiskarna efter en lång dag i fiskebåten. Det heta järnet karamelliserade sockret i ölen och gav det en speciell smak. För att återskapa detta bryggde Struise sitt öl med en del rostad malt och den färdiga produkten kan ses som en hybrid mellan en stout och en stark belgisk klosteröl. Ölet döptes till Pannepot efter den speciella typen av flatbottnade segelbåtar som användes av de lokala fiskarna för att klara av de grunda vattnen i området.
Pannepot har sedan blivit något av bryggeriets flaggskepp och flera variationer har gjorts. Om det inte vore för något av en tillfällighet hade det kanske aldrig blivit så. Pannepot var nämligen väldigt dyr att brygga och de belgiska öldrickarna var inte sugna på att punga ut stora pengar för ett okänt öl med så många andra bra öl tillgängliga till låga priser. Precis omkring den tid som Pannepot hade kommit ut hade Carlo fått tag på några flaskor av en särskild öl från De Dolle. När han drack den första flaskan fick han för sig att gå in på Ratebeer och plita ner en recension.
En dansk användare fick syn på recensionen och hörde av sig till Carlo och frågade om han hade några flaskor kvar för ett byte. Det hade han och ett byte planerades. Som en liten bonus skickade Carlo med några flaskor Pannepot, som ju ändå var svårsåld hemma i Belgien. Dansken blev eld och lågor över Pannepot och hörde av sig till Carlo och undrade var den kom från, De Struise hade han ju inte hört talas om tidigare. Carlo förklarade att det var deras eget öl. Dansken visade sig vara Jeppe Bjarnit-Bjergsø som drev Drikkeriget och Ölbutikken, undrade om han inte kunde få importera några lådor till Danmark. Där snackade han in den hos sina kunder i butiken och ölet fick snabbt en stor uppskattning bland de danska öldrickarna och därigenom också mycket uppmärksamhet på Ratebeer. Det ledde i sin tur till att den amerikanska importören Shelton Brothers fick upp ögonen för De Struise och resten är, som man säger, historia. Frågan är vad som hänt med De Struise om Carlo aldrig hade recenserat den där ölen från De Dolle.
Sedan dess har alltså Struise flyttat från strutsfarmen och in i skolhuset. Produktionen är fortfarande relativt liten men har utökats en hel del det senaste året genom fler tankar och smarta lösningar i bryggverket som förkortat bryggtiden. Under våren har svenske Tomas Danko, bl a en av huvuddomarna på Stockholm Beer & Whisky Festival, jobbat en sväng som bryggeriassistent. Innan han lämnade bryggeriet gjorde han en session-IPA på 3,5 % som också blev den första ölen vi fick prova inne i lektionssalen. Lättdrucket och humlefriskt om än inte helt balanserat.
Ett flertal öl provades igenom. Bland annat real-ale-versioner av Pannepeut och Cuvee Delphine som båda var magiskt goda, men allt som provades var riktigt gott. Suröl, imperial lager, imperial stout på 26 %, fatlagrad öl - det verkar inte spela någon roll vad de ger sig på, det blir riktigt bra. Att kalla De Struise för ett av Belgiens bästa bryggerier är ingen överdrift.
Denna resa betalades av turismorganisationen Visit Flanders. De har ingen inverkan på vad eller hur jag rapporterar om resan.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar