Rapport från En Öl & Whisky Mässa

Hos Belgoklubben fanns Cantillon Mamouche

Under fredagen satte jag mig på tåget redan vid 07.11 för att hinna ner till Göteborg i tid för att komma fram till En Öl & Whisky Mässa vid öppningsdags. Efter vad jag hört om förra året samt om åtgärderna för att undvika en upprepning i år visste jag inte riktigt vad jag skulle förvänta mig men det blev till slut riktigt bra och när jag återigen stod på Uppsala Centralstation kl 00.49 kändes det värt att ha åkt tur och retur Uppsala - Göteborg på en och samma dag för åtta timmar på mässan.

Något av det första jag reagerade på var att de även i år körde med en lite speciell variant för glasutlämning. De scannade nämligen in biljetten för att man skulle få hämta ut sina glas vilket skapade ytterligare att kömoment som kändes helt onödigt. Varför inte bara ge ut glasen utan krångel? Å andra sidan fick man både ett ölglas och ett whiskyglas vilket givetvis hamnar på pluskontot. Där har t ex SBWF något att lära Med glas i hand och kameran över axeln sprang jag sedan runt och utforskade den väldigt rymliga mässhallen som under de första timmarna var något underbefolkad.

Tydligen hade det varit väldigt få besökare under torsdagen, omkring 1500 vad jag hörde från lite olika utställare, vilket många utställare var lite besvikna över. Under fredagens första timmar var det något liknande och medan det är skönt med mycket svängrum blev det lite väl luftigt i lokalerna som var dimensionerade för betydligt fler. Framåt fyratiden kom folk i en enda stor ketchupeffekt, enligt vad jag hörde var det ca 6000 förköp och säkerligen en del som löste biljett i dörren. Då kändes det plötsligt en aning trångt men kanske var det bara på grund av kontrasten mot de första, tomma timmarna. Totalt kom ca 16 000 besökare på de tre dagarna så det lär ha varit ännu lite mer folk under lördagen.

Ölutställarna fanns också ganska väl samlade i den stora mässhallen medan den mindre hallen enbart befolkades av whiskyutställare, förutom Cask Sweden (och deras sidomonter CAP) som fanns i hörnet närmast stora hallen. Ganska lätt att orientera sig alltså. Ölmässigt fanns mycket kul att utforska och för mig som inte bor i eller besöker Göteborg särskilt ofta var det kul att se de lokala slå på stort på hemmaplan. Snyggaste montern kom också från Göteborg, närmare bestämt Stigberget som använde en folkabuss som monter.

Några av höjdpunkterna fanns hos Cask Sweden som både hade Boulevard Rye on Rye, en rågale som delvis legat på rågwhiskeyfat och hade en fantastisk balans mellan sprittoner och grundöl. CAP hade ett eget litet hörn av Casks monter och där serverades Live Blend Blond, en blend mellan deras Exciter IPA och Brekeriets Blondette som var riktigt bra! I Brekeriets monter serverades Live Blend Bruin (där jag tyvärr missade vilka grundölen var) som dock inte blev riktigt lika bra.

Hos Brewery International kunde man prova på de tre varianter av FiftyFifty Eclipse som de tagit in till Sverige. Några flaskor av vardera fanns det också kvar för privatimport i fredags så är man snabb kanske man får tag på en. Smuttade på en skvätt Elijah Craig 20 y/o, fortfarande underbar. Kanske mässans bästa öl!

Galatea/craftbeer.se/Sigtuna/S:t Eriks bjöd på ganska få nyheter men en av dem var den spännande S:t Eriks & Thornbridge English IPA, singelhumlad med East Kent Golding. Här får man verkligen chansen att lära känna EKG-humlen om man inte gjort det sedan tidigare, och gillar man dem får man sig verkligen en liten treat här. Kommer på Systembolaget framöver.

Som ni kanske sett har jag försökt lyfta fram den framväxande trenden med att allt bättre cider tar sig in på den svenska marknaden, och allt fler importörer hänger på. AST Wines hade med sig tre brittiska cider i serien Cousin Jacks, där det roligaste var en perry (päroncider) vilket lär vara bland de första bättre päroncider som finns på den svenska marknaden. Även Brewery International hade med sig cidernyheter i form av Sheppy's, dels deras Somerset Draught och dels den tanninrika, eklagrade och rätt sträva Vintage Reserve.

En sista öl som verkligen stod ut var Flying Monkeys City and Colour Imperial Maple Wheat. Den finns just nu i beställningssortimentet för saftiga 249 kr styck men jag uppfattade det också som att den skulle dyka upp i ett släpp framöver. Gillar man lönnsirap är det här drömmen. Annars blir det nog lite för mycket och lite för sött. Själv älskar jag lönnsirap och tyckte det här var en riktigt, riktigt cool öl.

Och då är det ändå så många jag inte har nämnt, som Belgoklubbens godsaker, Beavertowns öl, Founder's All Day IPA på burk, Haandbryggeriets härliga öl som är tillbaka i Sverige via Beer Enthusiast, italienska LoverBeers godingar hos Constant Companion och den superfärska Hype IPA hos All In. Säger väl något om vilken bra festival det var.