Öl och ost: Comté

I den andra delen i testserien med ost och öl tar jag mig an en av mina favoriter bland hårdostarna, den franska Comté. I det här fallet blev det en något ung ost med tio månaders lagring under bältet. Den ställs mot en humlad red ale, en DIPA och en ljus belgoklassiker i form av Brewdog 5 AM Saint, Lagunitas Maximus respektive Duvel.

Comté är en hårdost gjord på opastöriserad komjölk i Juraregionen i Frankrike. Den är också AOC-skyddad, en ost får alltså inte kallas Comté om den tillverkas på annat håll. Med en väldigt tät textur och rik smak är den en njutning att äta.

Jag har provat och skrivit om Comté med öl förut, då var det två olika lagringsnivåer på osten mot en barley wine. Den gången blev den yngre osten för lätt för ölet så nu när det återigen var en något ung ost på bordet gick jag ner några snäpp i kraft i ölvalet.

Tanken med 5 AM Saint var att dess karamelliga och nötiga toner skulle passa osten med humlen kunde bryta igenom på ett snyggt sätt. Det visade sig emellertid inte alls bli så, utan osten lyfte fram en skarp salmiakton i ölet och det var mer krock än harmoni. Intressant effekt men inte vad jag var ut efter. Egentligen ville jag prova en Brooklyn Lager till men den fanns inte på den Systembolagsbutiken jag var och handlade på inför detta test så 5 AM Saint fick bli Plan B. Tror det hade funkat bättre med lagern men det vet man förstås inte utan att prova.

Lagunitas Maximus åkte ner i korgen då jag ville prova osten mot något humligt men inte heller den kombinationen blev någon vinnare. Ölets stora smaker av tall och kåda hittade ingen partner i osten även om de något karamelliga maltsmakerna spelade fint mot ostens smaker. En okej kombination, men en fruktigare IPA hade nog kunnat fungera lite bättre. Men det kändes inte som Comté var någon IPA-ost på samma sätt som t ex Gruyere.

Vinnaren av dessa tre blev istället Duvel. På egen hand är det ett öl med mycket fruktig estersmak men osten dämpade dessa till en mer harmonisk nivå och lyfte de brödiga smakerna och skapade ett bättre samspel mellan dessa och estrarna. Dessutom passade dessa smaker mycket bra med ostens mjölkiga och nötiga ton som nästan drar lite åt brynt smör.

Duvel går alltså ut som klar vinnare men jag undrar fortfarande om inte de öl jag tänkte på förra gången jag provade Comté, lättare bock eller porter, också skulle passa fint till. En annan gång.