Två "gamla" och en nyare lokalöl kring 5 % som alla drog åt det mörkare hållet stod på menyn. Helsingborg fick en ny chans, ett av Poppels första öl skulle äntligen provas och så var jag nyfiken på den nya kaffeskapelsen från de härliga svenskamerikanerna hos Dalarado.
Först ut blev Helsingborgs Metal Darkale som gjorts med det svenska thrashmetalbandet Darkane. Jag har inte alltid varit helt nöjd med de öl jag tidigare provat från Helsingborg men då deras mörka öl har varit mest intressanta samt att det trots allt var hårdrock inblandat tyckte jag det var värt att prova. Det visade sig vara en ganska slätstruken öl utan vare sig fel eller något som lyfte den. Något fruktig och med lätt rostade smaker, men med en ganska platt smakbild.
Poppels höjde därefter nivån med sin Brown Ale som nästan drog åt stouthållet med ganska kraftigt rostade smaker och toner av soja, kavring och choklad. Den är rätt så lätt i kroppen men alla rostade och nästan lite vassa smaker, som inte riktigt möts upp av andra smaker, gör att den tar sin tid att dricka ändå. Bra men kan bli bättre i mitt tycke.
Sist ut i trion blev ett av Dalarnas nyaste bryggerier, Dalarado, och deras Roasted Coffee Stout som också var bäst i sällskapet. Fruktigt väldoftande kaffe möter näsborrarna men också härliga rostade maltnyanser med toner av kakao och ett uns lakrits. Kroppen är lätt och ganska torr men lyckas hålla ihop det hela någorlunda ändå, mycket tack vare att den är snyggt rund i smaken. Dock skulle nog en lite större kropp hjälpa ölet. Avslutar med en vaniljton och rostad beska.
Något oväntat visade sig alltså det nyaste av dessa tre bryggerier bistå med den bästa ölen i denna lilla provning. Dalarado, som ligger i Malung av alla ställen, har fått en hyfsad start och tillför något till Dalarnas regionala ölkultur som annars lätt kommer att handla lite för mycket om Oppigårds och Spendrups.
Julkalender 2024 lucka 22 – The Holy Grail Vega Bryggeri
6 timmar sedan
0 kommentarer:
Skicka en kommentar