På 10,4 % är den här norska imperial stouten brygd med havre knappast någon lättviktare. Visst gör havret den lite smooth men jag hade ändå någon idé om att den borde kunna vinna lite på att spendera tid någonstans mörkt och svalt.
När ölen från 2013 och 2012, båda brygda i mitten av juni respektive år, testades mot varandra visade sig skillnaderna dem emellan vara i huvudsak subtila nyansdifferenser. Överraskande liten skillnad, ett år kan ofta ha betydligt tydligare effekt på imperial stouts i min erfarenhet.
Den färskare flaskan var lite aggressivare med mer toner av kaffe och tydligare drag av havret. Lite hetare i alkoholen och med liiite mer intensitet i smakerna. Den äldre flaskan hade rundat av några av kanterna en aning men hade å andra sidan inte samma lena ton från havret. Ingen särskilt smakutvecklingen i övrigt.
Hade jag inte druckit dessa två bredvid varandra utan på två separata dagar hade jag nog inte plockat upp någon direkt skillnad. Det är helt enkelt så liten skillnad att det å ena sidan inte är värt att medvetet lagra den på denna tidshorisont men å andra sidan kommer en flaska som råkar bli ståendes ett tag inte heller bli förstörd.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar