Hur olika fat kan ge olika smaker till ett öl som lagrats på dem, beroende på vilken dryck som legat på dem innan är intressant att gräva ner sig i. Nästan ännu intressantare blir det när man jämför fat som innan legat på olika varianter av i grunden samma whisky. Som när man provar flera varianter av Ola Dubh mot varandra.
På bordet fanns Ola Dubh 12, 18 och 30, där siffran inte anger åldern på ölet utan åldern på whiskyn som låg i tunnorna innan ölet hamnar där. Dessutom fanns en specialvariant, 30th Anniversary, som gjordes i mycket liten upplaga för att fira Harviestouns 30-årsjubileum samt Old Engine Oil Engineer's Reserve, en starkare variant av grundölet Old Engine Oil som gjorts för den amerikanska marknaden där folket som bekant vill ha sina öl större och starkare.
Med 3 % mer alkohol än den vanliga Old Engine Oil är Engineer's Reserve en smakrikare och djupare variant med en härligt chokladig smak och drag av kaffe, lite brända toner och en torr avslutning. Skillnaden mot Ola Dubh är stor men man känner att de har en gemensam bakgrund.
Enligt Harviestoun själva är serien med Ola Dubh de första ölen som lagrats öl på fat från ett namngivet destilleri, i deras fall Highland Park. Idén att lagra ölen på fat kom från början från bryggeriets amerikanska importör som noterat att den typen av öl började bli populära. Nu har det blivit ännu populärare och fattillgången i världen blir sämre och sämre, men Harviestoun har nu säkrat fat för de närmaste 10 åren genom ett långtidskontrakt med Highland Park. De får helt enkelt ta över deras fat när de börjar bli lite rassliga för att klara mycket mer. Några veckor med öl klarar de ju ändå, men kasseras efter att de använts till öl en gång.
Ola Dubh 12 har en ganska rå whiskyton med drag av rök och kelp över grundölets smaker av choklad och rostad malt. När vi sedan stegar upp till 18 och 30 är det tydligt hur smakerna från fatlagringen blir rundare och mindre aggressiv, vilket också själva whiskysarna (hur böjer man egentligen whisky i bestämd form och plural?) blir med ökad ålder. Det är väldigt tydligt att det rör sig om samma öl och samma grundwhisky. Rökigheten blir mjukare, sältan lenare och man vill bara utbrista ett "smoooooth" när man läppjar på Ola Dubh 30.
30th Anniversary har, om jag minns rätt, lagrats på sherryfat som sedan använts en gång för att lägga en sherryfinish på Highland Park och sedan skickats till Harviestoun. Den anges som cask strength och håller 11,3 % jämfört med 8 % i de vanliga varianterna och det märks också i smaken som är tyngre och fylligare, men också lite råare. Den är fruktigare och med mycket mindre rök och sälta än de vanliga varianterna. Därmed också ganska annorlunda och ett intressant avsteg från de andra ölen i serien.
I slutändan är 30 och 30th Anniversary mina favoriter bland dessa. Det är värt att lägga de extra kronorna som det kostar att få en Ola Dubh som legat på äldre whiskyfat. 30th Anniversary är mycket svår att få tag på men just Ola Dubh 30 dyker för faktiskt upp på Systembolaget igen i december. Håll utkik!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar