Fatlagringstrenden börjar nu nå svenska bryggerier allt mer och två av de senaste som hakat på är Qvänum och unga Klackabacken. Deras respektive öl finns båda att beställa styckvis via det lokala beställningssortimentet.

Qvänum har lagt sin Ambassadörsporter på bourbonfat och har genast fått ett mycket gott gensvar på forum och ratingsidor. Jag kan bara instämma, det är en riktigt härlig porter där fattonerna är tydliga men välbalanserade mot resten av ölet och på intet sätt tillåts bourbonsmakerna ta över.

Det drar åt jordnötssmör i mina associationer men också rostad kokos, vanilj, choklad, torkad frukt, toffee och en liten, liten sälta. På sina håll har den jämförts med Kaggen. Jag skulle vilja påstå att den inte ligger långt ifrån dess klass men de är också ganska olika. Hursomhelst är det, priset till trots, ett riktigt litet guldkorn i det lokala sortiment. Passa på att köp medan det finns flaskor kvar.


Klackabackens Bourbon Porter är bryggeriets blott tredje kommersiella öl och har lagrats i fyra månader. Om det är lagrat på bourbonfat eller med spån/kuber av bourbonek är något oklart. Ölet har också väldigt försiktiga toner av ek, vanilj och bourbon som hamnar något i skymundan av grundetöl. Å andra sidan är det ett mycket trevligt grundöl, med härliga smaker av choklad, toffee och karamell. Mjuk munkänsla som gör den lättdrucken.

Även om nu bourbontonerna föll undan är det en bra öl i och med att grundölet är så pass bra. Jag vet inte om det blev som tänkt i slutändan, men resultatet är gott nog. Priset ligger kanske något högt sett till vad man får och till vilka priser man kan få liknande öl. Man får helt enkelt tänka över om man tycker att det är värt att betala en tia extra för en öl som är gjord i Sverige och på liten skala.

Qvänum Ekfatslagrad Ambassadörsporter Imperial 2013, 50 cl, 109,20 kr
Klackabackens Bourbon Porter, 33 cl, 39,90 kr

I anslutning till Marie Laveau på Hornsgatan på Söder i Stockholm har Love Food Café nyligen slagit upp portarna. Med deras snabbmat som grundar sig på långkok erbjuder de en ny härlig möjlighet för lunch och eftermiddagshäng med god mat och dessutom har de en väl vald ölmeny.

Love Food Café ligger i en egen liten lokal i direkt anslutning till det "vanliga" Marie Laveau på Hornsgatan i Stockholm. Medan Marie Laveau bara har öppet på kvällstid håller Love Food Café istället öppet kl 11-17. Konceptet är lika enkelt som det är smart. Att servera snabbmat med olika långkok tillsammans med bröd som bas. Tack vare att Marie Laveau har en gedigen ölmeny finns också här flera bra öl att välja på.



När jag besöker Love Food Café är de mitt i upphängningen av en fotouställning som under en tid ska dekorera väggarna i den annars väldigt typiskt snabbmatsinredda lokalen. Enkla stolar, odekorerade bord etc. Opretentiöst vad gäller inredning men med desto mer tonvikt på maten. Konceptet är att man ska kunna äta långkokt mat som snabbmat, genom att den serveras i bröd och med olika toppings.
 -Bröd är fantastiskt bra att använda till mat men vi svenskar verkar inrutade vid att mat med bröd är lika med hamburgare. Vi vill visa att det kan vara så mycket mer, resonerar Fredrik Ekström som är en av hjärnorna bakom Love Food Café.

Som matgäst väljer man först en bas, det vill säga någon av de olika långkok som finns att välja på, så som pulled pork, oxbringa och grissida. Därefter en sås, en slaw och en liten extra topping, samt en sideorder. Allt detta för 99 kr och då ingår också lemonad. Pontus bakom disken berättar passionerat om de olika långkoken och tillbehören samt vilka som passar bästa med varandra. Såväl olika slaws som såserna kommer i olika feta, fräscha, starka och syrliga varianter och man kan kombinera de olika varianterna för olika upplevelser.



När jag stod och försökte välja köttbas som bäst kom PangPang-Fredrik förbi baren och tackade Pontus och Fredrik för besöket. Han hade inte ätit bara en utan två hela mackor.
 -Man blir mätt på en macka men man kan ju äta två om man vill, så gott är det, tycker Pontus.
Jag får till slut tre olika mackor med oxbringa, grissida och chili på högrev och överlåter med varm hand tillbehörsväljandet åt Pontus. Tre mackor är mycket mat. Väldigt mycket mat. Man blir som sagt mätt på en macka med sideorder. Men det är så sjukt gott att jag till slut klämmer i mig alla tre ändå, med grissidan som favorit.

Det finns en bredd av ölsorter, huvudsakligen från amerikanska bryggerier vilket hör ihop med restaurangens tema men det finns också annat. Gott och väl över 20 olika bra öl på burk och flaska med en god spridning. Eftersom det hänger ihop med Marie Laveau riskerar de inte att stå och bli gamla trots att det bara är öppet på dagtid. Efter att ha provat några av deras öl står det klart att Hop Head Red från Green Flash är outstanding till maten, dess karamelliserade smaker gifter sig direkt med köttet och humlen lyfter smaklökarna från fettet.
 

Det är snabbmat men med mycket tid och kärlek bakom. Snabbmat på en ny nivå helt enkelt och till ett svårslaget pris dessutom, med tanke på kvaliteten på käket. Love Food Café är helt klart värt en omväg.

I Systembolagets novembersläpp kommer det många godbitar. Trots att vintern börjar smyga sig på är det tunnsått med de riktigt mörka ölen men däremot finns det många andra tunga pjäser att värma sig med i höstmörkret.

[Namn]
[Ursprungsland, volym, pris, alkoholhalt, - beställt antal]
[Mina noteringar]

Tilquin Oude Gueuze à l'ancienne
Belgien, 37,5 cl, 60 kr, 6,4 % - 3060 st
Syrlig doft med tydliga toner av äpplig fruktighet och ganska mycket funk. Upplever den som betydligt funkigare och "skitigare" än tidigare men annars känns den igen. En mycket bra geuze men jag föredrar den nog med lite mildare funkighet.

Rodenbach Vintage 2011
Belgien, 75 cl, 95 kr, 7 % - 3000 st
Vinös med drag av ättika, körsbär, vinäger och mandelmassa. Sötsyrlig med tonvikt mot det sura. Välnyanserade smaker. Mycket bra!

La Rulles Brune Stout Gaumais
Belgien, 75 cl, 60 kr, 6,5 % - 1980 st
Mustig med ganska milda estrar och mer drag åt höstlöv och stampat jordgolv. Vissa karamelliga smaker men med en mycket torr avslutning. Låg beska.

Schneider Tap X Mein Cuvée Barrique
Tyskland, 75 cl, 97 kr, 9,5 % - 3000 st
Vinös med härliga toner av ek, druvor och en stor fruktighet. Extremt väldold alkohol. Svårt att placera det som en vetebock i grunden, de olika fatlagringarna har gjort den till en helt ny öl. Riktigt, riktigt bra!

Camden vs Italy
Storbritannien, 33 cl, 31,90 kr, 5,8 % - 1440 st
Mustig lager med en aning torr karamell och mycket rostat bröd. Ingen humle att tala om, som sig bör för stilen. Helt okej men det finns bättre märzenöl att få tag på och till betydligt lägre priser.

Great Divide Wolfgang Doppelbock
USA, 65 cl, 79,90 kr, 8 % - 2160 st
Ganska lätt, något korvig smak med toffee och viss torkad frukt. God dubbelbock men når i mitt tycke inte upp till de bättre tyska exemplaren. Särskilt inte när man tar priset i beaktning.

Brooklyn Silver Anniversary
USA, 75 cl, 99 kr, 8,6 % - 7500 st
Medelhumlig doft med drag av toffee. Mycket behaglig smak med en snyggt avvägd milt gräsig humlighet över smaker av toffee, torkad frukt och rostat bröd. Mycket välgjord och sticker dessutom ut från andra bocköl på svenska marknaden.

Sierra Nevada Tumbler
USA, 35,5 cl, 29,90 kr, 5,5 % - 20000 st
Prickig korv på rågbröd sammanfattar den här ölen rätt bra. Mycket mild humlighet känns av mot slutet, därefter kommer en vag efterbeska.

Caracole Nostradamus
Belgien, 33 cl, 30 kr, 9 % - 5184 st
Tungt estrig, söt och något alkoholstinn smak som värmer gott i halsen. Fin mix av torkad frukt och kola som gör den riktigt behaglig att smutta på. Vintervärmare, belgian style.

Ilkley Green Godess
Storbritannien, 50 cl, 34,90 kr, 5,2 % - 3600 st
Ganska klen doft med milda estrar och väldigt försiktig humle. Överlag något vattnig. Något av en besvikelse då jag vet hur bra öl Ilkley kan göra annars.

Coronado Islander IPA
USA, 35,5 cl, 28,50 kr, 7 % - 28000 st
Ganska trött humlig doft som drar åt gräs, övermogen frukt och grönpeppar. Något söt brödig och karamellig smak som avslutas med en rejäl beska. Har druckit denna färsk i San Diego och vad jag provar nu är långt ifrån det.

S:t Eriks & Epic Devastation DIPA
Sverige, 33 cl, 32,90 kr, 9 % - 3000 st
Tungt humlig doft som drar åt mentol, grönpeppar och frukt. Mängden humle går knappast att klaga på men jag är inte helt överens med valet av humlesorter, vilket ju är en smaksak om något. Något söt smak av rostat bröd och lätta drag av kola, som översköljs av humle. Stor efterbeska.
 
Founders Double Trouble
USA, 35,5 cl, 36,90 kr, 9,4 % - 2976 st
Tungt humlefruktig doft med underliggande toner av sött bröd. Mycket fruktig smak, med en viss sötma som bär upp fruktigheten snyggt. Lätta tecken på humletrötthet men står sig fortfarande mycket bra. Beskan biter till men upplevs ändå som någorlunda balanserad.

Baladin Nora
Italien, 75 cl, 79,90 kr, 6,8 % - 3000 st
Milda, finstämda smaker med en lätt fruktighet och drag av bovete. Nyansrik men ändå enkel. Snygg förpackning och lika snygg öl. Gillar man humle och extrema smaker är det här kanske inte något man kommer att uppskatta. Är man däremot en anhängare av välbalanserade öl kommer man gilla den.


Nögne Ö Pumpkin Ale
Norge, 50 cl, 49,90 kr, 6,5 % - 2040 st
Väldigt försiktig pumpaöl helt utan kryddighet. Ganska trist, lätt syrlig smak, med drag av stampat jordgolv och rostade rotfrukter. Nja, ingenting att lägga pengar på i min bok.

Southern Tier Pumking
USA, 65 cl, 89 kr, 8,6 % - 3000 st
Gusher! Klockren banankaka i både doft och smak, kompletterat med lite kryddor som närmast drar åt pepparkaka. Märklig blandning av smaker, spännande öl. Bra? Ja, om man gillar banankaka.

Nögne Ö/Bridge Road Aurora Australis
Norge, 25 cl, 89 kr, 11 % - 1200 st
Vinös och alkoholig med drag av ek. Något syrlig samt med en viss sötma. Frukt, kola och vanilj finns också. Många nyanser med smaker som i sig är goda, men de binds aldrig riktigt samman och det känns lite väl spretigt. Kanske löser sig med lite mer lagring?

Victory Golden Monkey
USA, 75 cl, 84,50 kr, 9,5 % - 3684 st
Tydlig alkoholbränna, estrig smak som drar åt tuggummihållet och en mild sötma. Medelmåttig.

Victory V12
USA, 75 cl, 99,40 kr, 12 % - 1680 st
Tung, söt karamellig smak med mycket torkad frukt och toffee. Viss belgisk estrighet gör den till något sorts mellanting mellan stark belgare och brittisk barley wine. Värmande alkohol i slutet. Mycket bra öl!

Boulevard Smokestack Series Coffee Ale
USA, 75 cl, 159 kr, 9,3 % - 1680 st
Mycket tydlig kaffesmak, lite som en sugkaramell med kaffesmak (fast inte så artificiellt). Grundölen är i sig ganska anonym, vilket släpper fram kaffet ordentligt men samtidigt blir det inget riktigt smaksamspel utan bara en massa kaffe. Häftig öl som på sitt sätt flyttar gränserna för vad kaffeöl kan vara.

Nynäshamn Bötet Barley Wine
Sverige, 25 cl, 35,50 kr, 9,1 % - 10080 st
Mycket kola och torkad frukt i smaken, men den upplevs något stängd. Söt med påtaglig efterbeska. Kommer att bli bättre med åren!

Nynäshamn Sotholmen Extra Stout
Sverige, 25 cl, 24,80 kr, 7 % - 8640 st
Knäckebröd, lätta rostade toner och mörk choklad. Något litet inslag av rökighet. Halvtorr smak med lång rostad efterbeska.

Fuller's Imperial Stout
Storbritannien, 50 cl, 59 kr, 10,7 % - 10000 st
Stor smak som drar åt toffee, lättrostad malt och chokladkola. Mjuk och fin smak utan att bli mesig. Värmande alkohol mot slutet.

Sigtuna Bourbon Imperial Stout
Sverige, 33 cl, 59,90 kr, 10,5 % - 6000 st
Se fullständig recension.

Baladin Xyauyù Fumè 2010
Italien, 50 cl, 199,10 kr, 14 % - 480 st - OBS! Webblansering 7 november
Intensiv doft med toner av portvin, torvrökt whisky, toffee, kola, torkad frukt och mycket annat. En uppsjö av dofter helt enkelt. Liksom den vanliga Xyauyù är den helt utan kolsyra, vilket dock inte göre någonting. Rökigheten är tydlig i smaken men det finns också så mycket annat att den inte tillåts dominera. Sött och vinöst, det påminner faktiskt lite om mjöd. Fantastisk skapelse!

Tilquin Oude Quetsche à l'ancienne
Belgien, 37,5 cl, 92 kr, 6,4 % - 432 st  - OBS! Webblansering 7 november
Ej med på provningen 


Bonustips: Frederiksdal Kirsebärvin 2011 Ufiltreret släpps också den 1 november. Kan vara något att titta närmare på om man gillar körsbär. 
Kaggen var något av festivalens dragplåster i år
Trots att jag både är född och uppväxt i Dalarna och varit ölintresserad i flera år nu hade jag aldrig varit på SMÖF innan helgen som gick. Festivalen i lilla Söderbärke i södra Dalarna omnämns som Sveriges gemytligaste ölfestival och genom Ölsällskapet Gambrinus bussresa till festivalen tog jag chansen att uppleva det med egna sinnen.

Söderbärke utanför Smedjebacken i sydligaste Dalarna har omkring 1000 invånare. Under en lördag på SMÖF (Söderbärke Mikro Öl Festival) kommer det 1700 besökare. Det i sig säger väldigt mycket om den lilla festivalen som äger rum i bl a en gympahall. Inte helt oväntat har jag aldrig varit i Söderbärke tidigare så jag kan inte jämföra en festivalhelg mot en vanlig dag men det sägs att hela byn lever upp under denna helg.

Adam (Beerbliotek) och Chris (Dalarado) serverade sin egen öl

Festivalen i sig har fokus på svenskt öl, särskilt bland fatölen där det bara är svenska mikrobrygder som gäller. Dessa har en egen barlänga inne i gympasalen medan flaskbaren är placerad i en annan byggnad intill. Förutom Beerbliotek och Dalarado som serverade sina öl själva var alla barer bemannade av volontärer. Gemytligt, men kanske inte alltid så snabbarbetat som det skulle kunna vara.

Årets tema bland flaskölen på festivalen var porter och stout, med Närke Kaggen Stormaktsporter som det stora dragplåstret. Av de fem årgångar som annonserats var det bara två stycken, 2007 och 2009, som fanns i flaskbaren. 2005 och 2006 såldes istället på auktion och 2008 såg aldrig till men hörde rykten om att den skulle dyka upp i den så kallade singelbaren. För 80 kr kunde man få sig ett smakprov på 5 cl av de årgångar som ändå fanns i flaskbaren och för 60 kr fanns också några årgångar av den vanliga Stormaktsportern.

Det hölls också flera föredrag under festivaldagarna, alla fria att besöka, och jag passade på att besöka Jankos snabbgenomgång av modern svensk bryggerihistoria och vilka olika influenser som rått under årens lopp. Alltid intressant att få en bättre bild av tiderna innan man själv blev ölintresserad och Janko är alltid trevlig att lyssna till.

Beerbliotek imponerade

Bland ölen var det både upp och ner. Några av de bästa stod Beerbliotek för som hade med tre olika öl, varav deras Peach Saison var bäst med sina lätta, friska och fruktiga smaker. Allra bäst tyckte jag däremot att Skebos Stor, Stark & Vacker var, en 1,5 år gammal barley wine i klassisk brittisk stil som jag verkligen kan rekommendera att ta ett glas av om man får chansen. Välnyanserade smaker av torkad frukt och kola, bara att lyfta på hatten.

Stor, Stark & Vacker var min favorit på festivalen
Å andra sidan åkte jag också på ett par bottennapp, bland andra Brygghus 19 Passion IPA och Sthlm Brewing India Pale Ale. Just Sthlm Brewing hade dock en imperial IPA vid namn Fou Fou Houblonée som var väldigt bra om än lite onödigt stark kanske. Ville man prata om ölen direkt med bryggarna fanns också många bryggare från de allra minsta bryggerierna på plats, lätt igenkännliga på sina tröjor märkta med just "Bryggare".

Bussen mot Uppsala rullade tillbaka redan vid kl 17.00 för att "inte behöva vara kvar när alla full dalmasar kommer". Efter fem timmar på festivalen kände jag mig också rätt nöjd och hemkomst med pizza och fortsatt ölprovning lockade ju det med. Ölsvammel fanns däremot på plats både under fredagen och lördagen och har en betydligt mer omfattande rapportering för den som vill läsa mer om festivalen.

Ölsvammel vid sin "reception"
Sigtunas nya tungviktare Bourbon Imperial Stout hade premiär redan under Stockholm Beer & Whisky Festival och nu på fredag släpps den på Systembolaget. Efter fem månader på bourbonfat från Blanton's har det fått en härligt mogen smak.

Vätskan är djupt mörkbrun och med väldigt lite kolsyra, men det är inget att hålla mot den här ölen. Det passar liksom in. Bourbontonerna är mjuka men har ändå satt en tydlig prägel på ölet med drag av bourbon, smörkola och vanilj samt en lätt eldig finish.

Under ligger en delikat stout med mjuka chokladnyanser och toffee. Ölet är bryggt med en stor andel havre och det märks framförallt i den lena munkänslan. Istället för att dundra på med bourbontoner är ölet härligt välbalanserat i dess smaker. Måhända är det något lätt i smaken för dess 10,5 % men jag tycker inte det jobbar emot ölet. Visst är det en öl man gärna sippar på, men det blir heller inte för mycket med en hel flaska själv.

En utmärkt tolkning av fatlagrad imperial stout, en stil som lätt går överstyr men som Sigtunas bryggare Emil Lindén lyckats hålla in tyglarna på. Kanske hade man kunnat önska ännu mer nyans men det är också väldigt bra som det är. 6000 flaskor släpps i ett fyrtiotal Systembolagsbutiker på fredag till priset 59,90 kr. Inte släppets billigaste öl alltså, men jag tycker den visade sig vara väl värd det priset.

Den recenserade flaskan var ett varuprov
Brewmeisters Armageddon har avslöjats som en bluff. Nu kommer bryggeriet med en ny öl, Snake Venom, som de påstår är ännu starkare med hela 67,5 %. Anar man en ny bluff?

För det första kan man ju undra över behovet att göra en ny superstark öl om nu Armageddon verkligen var på 65 %. Jag är kanske en aning cynisk men jag ser det som ett försök att dra undan uppmärksamheten från Armageddon nu när den avslöjats som en bluff. Den svenske importören AST Wines fick det ju hett om öronen när de lanserade den på svenska marknaden för en månad sedan och har alldeles säkert vidarebefordrat en del av allt som sagts till bryggeriet.

Är då Snake Venom också en bluff? Det tror jag. Efter Armageddon finner jag ingen som helst tillit till varken bryggeriet eller deras svenska importör. Bortförklaringarna kring Armageddon haglade tätt med den ena bortförklaringen dråpligare än den andra. Inte en enda av dem höll. Jag kommer utgå från att den antingen är betydligt svagare eller utblandad med ren sprit för att nå den påstådda alkoholhalten.

Det har inte bara att göra med att förtroendet för bryggeriet ligger rejält på minuskontot. Det beror också på att metoden med att frysa bort vätska för att få en starkare öl har sina begränsningar. I praktiken går det helt enkelt inte att "frysdestillera" sig till lika höga alkoholhalter som man kan med vanlig destillering (då man separerar de olika ämnena genom uppvärmning).

Ju högre alkoholhalt i en lösning, desto lägre temperatur behöver man för att det ska bildas is. Ju mer man fryser bort, ju starkare blir lösningen som är kvar och ju lägre blir dess fryspunkt. Ren etanol behöver bli kallare än -100 för att frysa till is. Den som har lämnat en flaska Jägermeister eller någon annan starksprit i frysen vet att det inte fryser vid de temperaturerna en vanlig hushållsfrys håller (har det ändå frusit har man antingen en väldigt kall frys eller så har tonåringen varit och nallat lite och spätt ut med vatten). Faktum är att etanol används just som frysskydd i vissa applikationer.

Eftersom det också kan följa med alkohol bunden i isen som man skopar ut (och mer ju starkare det är blir det också väldigt svårt att komma upp i riktigt höga alkoholhalter. Och dyrt, bland annat eftersom man behöver väldigt mycket öl att utgå ifrån. Om man ska få ut en färdig öl på 30 % från en grundöl på 15 % behöver man dubbelt så mycket grundöl som färdig produkt. För att gå från 15 % till 67,5 % behöver man mer än fyra gånger så mycket grundöl. Om man inte hade några förluster av alkohol i processen alltså, men det har man ju. I praktiken behövs därför ännu mer grundöl. Dyrt, alltså. För att inte tala om utrustningen som behövs för att klara av nerfrysningen av så stora volymer av så stark lösning. Inget som ett relativt nystartat mikrobryggeri förväntas sitta inne på direkt.

Det finns med andra ord all anledning att ta Snake Venom som en bluff redan från början.

Svenska bryggerier poppar upp som svampar ur jorden efter en blöt sommar numera. Nausta, Folkared och Värmlands Bryggeri är alla nya för i år men deras första gäng brygder på Systembolaget har inte imponerat.

Folkared gör inte bara öl i brittisk stil. Deras etiketter skriker brittbira med diverse djur, runda former och murriga färger. Snyggt, men det lovar mer än vad deras öl kan hålla. Medan man utan problem känner igen sig i stilarna är såväl deras Mild Ale som Best Bitter och Pale Ale lite spretiga och drabbade av milda felsmaker, som gissningsvis uppkommit på grund av otillräcklig kontroll över jäsningen. Det smakar lite hembryggt helt enkelt. Ett problem som dock inte bör vara alltför svårt att komma till rätta med så med lite tid och erfarenhet ska de nog kunna repa sig.

Wermlands Ale från Värmlands Bryggeri i sin tur var en ganska menlös historia med inte så lite diacetyl. Kan tänka mig att en blandning av Innis & Gunn och en halvgammal Staropramen skulle smaka något i den här stilen. Å andra sidan är ju det två populära öl, så vem vet, det kanske är meningen att den ska smaka så här?

I lilla Slagnäs utanför Arjeplog ligger Sveriges, vad jag vet, nordligaste bryggeri, Nausta. Deras tre öl, Pale Ale, India Pale Ale och Stout letade sig ut på de lokala Systembolaget för någon månad sen och medan namnen för tankarna mot amerikanska bryggerier smakar de snarare som de bryggts enligt brittisk bryggartradition. Både Pale Ale och India Pale Ale har smaker som drar åt stampat jordgolv och saknar friska humletoner. Stouten är den bättre av de tre men den är lite väl simpel med rostade smaker utan särskilt mycket nyans. Även här finns alltså lite att jobba på.

Ingen av dessa sju öl var odrickbara men det var heller ingen som imponerade. För att nå ut till en bredare publik än de som köper för att det är lokalt behöver de nog slipa lite på recepten och få bättre kontroll över jäsningen.

Svenska bloggar har fått äran att avslöja några av bryggerierna som kommer till Copenhagen Beer Celebration och så även Portersteken. Omnipollo fortsätter sitt erövrartåg med att för första gång ställa ut på festivalen under 2014 och blir därmed med i en lång rad av duktiga bryggare som kommer. Dessutom kommer Stillwater återvända till Köpenhamn och CBC. 

Det går bra för Omnipollo nu. Deras prisbelönta DIPA Nebuchadnezzar är klar för ett släpp i Systembolagets fasta sortiment i mars 2014 och att få ställa ut på Copenhagen Beer Celebration är ett tecken på att man göra bra öl.

Listan över klara bryggerier har växt i snabb takt de senaste dagarna då både välkända bryggerier som Firestone Walker och hypade nykomlingar som J Wakefield har avslöjats som utställare. Det hela är förstår för att bygga upp hypen för festivalen inför biljettsläppet som sker nästa fredag (1/11) kl 20.00. Till nästa års festival kommer det bli fyra olika pass och återigen kommer det finnas en biljett som gäller för alla pass, såväl som separata biljetter till varje pass.

Alla 40 bryggare ska ta med sig åtta öl vardera och servera två stycken av dem på vardera pass. På varje pass kommer det alltså finnas 80 olika öl och totalt 320 olika öl under hela festivalen. Om allt går enligt plan alltså. Det gjorde det inte riktigt förra året, men det blev förstås en hejdundrandes festival ändå. Sämre lär det knappast bli i år.

Totalt har nu 29 av 40 bryggerier släppts och av dem är 14 nya sedan förra året. Hela listan över hittils släppta bryggerier till CBC 2014:
7th Sun
Alpha State
Alvinne
Baird
Brewdog
Brodies
Buxton
Cigar City
Evil Twin
Firestone Walker
Freigeist
Funky Budddha
Hoppin' Frog
J Wakefield
Kuhnhenn
LoverBeer
Mikkeller
Närke
Omnipollo
Peg's Cantina/Cycle Brewing
Prairie
Sante Adairius
Siren
Stillwater
Surly
The Kernel
Three Floyds
To Öl
Westbrook
Mer roliga uppdateringar till listan över kommande släpp på Systembolaget. Bland annat har det dykt upp lite öl till T7 i december och så förstås att Mikkeller American Dream, Omnipollo Nebuchadnezzar och Slottskällan Saison är klara för det fasta släppet i mars 2014.

Observera att listan är preliminär och att öl kan komma att skjutas upp eller strykas helt samt att fler öl kommer att tillkomma.

1 NOVEMBER SMÅ PARTIER
T5
Baladin Nora, Italien, 79,90 kr, 75 cl, 6,8 % - 3000 st
Brooklyn Silver Anniversary, USA, 99 kr, 75 cl, 8,6 % - 7500 st
Caracole Nostradamus, Belgien, 30 kr, 33 cl, 9 % - 5184 st
Coronado Islander IPA, USA, 28,50 kr, 35,5 cl, 7 % - 28000 st
Fuller's Imperial (Russian?) Stout, Storbritannien, 59 kr, 50 cl, 11 % - 10000 st - flyttad från oktober
Nynäshamn Bötet Barley Wine 2012, Sverige, 35,50 kr, 25 cl, 9,1 % - 10080 st
Nynäshamn Sotholmen Extra Stout, Sverige, 24,80 kr, 25 cl, 7% - 8640 st
Rodenbach Vintage 2011, Belgien, 95 kr, 75 cl, 7 % - 3000 st
Schneider Tap X Mein Cuvée Barrique, Tyskland, 97 kr, 75 cl, 9,5 % - 3000 st
Sierra Nevada Tumbler, USA, 29,90 kr, 35,5 cl, 5,5 % - 20000 st
Sigtuna Bourbon Imperial Stout, Sverige, 59,90 kr, 33 cl, 10,5 % - 6000 st
Tilquin Oude Gueuze á l'ancienne, Belgien, 60 kr, 37,5 cl, 6,4 % - 3060 st
Victory Golden Monkey, USA, 84,50 kr, 75 cl, 9,5 % - 3684 st

T6
Boulevard Smokestack Series Coffee Ale, USA, 159 kr, 75 cl, 9,3 % - 1680 st (Flyttad från oktober)
Founder's Double Trouble, USA, 36,90 kr, 35,5 cl, 9,4 % - 2976 st
Ilkley Green Godess, Storbritannien, 34,90 kr, 50 cl, 5,5 % - 3600 st
La Rulles Brune, Belgien, 60 kr, 75 cl, 6,5 % - 1980 st
Nøgne Ø Bridge Road Aurora Australis, Norge, 89 kr, 25 cl, 11 % - 1200 st
Southern Tier Pumking, USA, 89 kr, 65 cl, 8,6 % - 3000 st
Victory V12, USA, 99,40 kr, 75 cl, 12 % - 1680 st

T7
Camden Vs Italy, Storbritannien, 31,90 kr, 33 cl, 5,8 % - 1440 st
Great Divide Wolfgang Doppelbock, USA, 79,90 kr, 65 cl, 8 % - 2160 st
Nøgne Ø Pumpkin Ale, Norge, 49,90 kr, 50 cl, 4,5 %  - 2040 st
S:t Eriks & Epic Devastation DIPA, Sverige, 32,90 kr, 33 cl, 9 % - 3000 st 
Stone 17th Anniversary IPA, USA, 98,90 kr, 65 cl, 9,5 % (troligen uppskjuten)

7 NOVEMBER WEBBLANSERING
Baladin Xyauyù Fumè 2010, Italien, 199,10 kr, 50 cl, 14 % - 480 st 
Tilquin Oude Quetsche à l'ancienne, Belgien, 92 kr, 37,5 cl, 6,4 % - 432 st

15 NOVEMBER JULÖL
Ayinger Winter-Bock, Tyskland, 29,90 kr, 50 cl, 6,7 %
Bellerose de Nöel, Frankrike, 54,90 kr, 75 cl, 7 %
Brutal Brewing Pistonhead Christmas Carol, Sverige, 15,90 kr*, 50 cl, 5,6 %
Brutal Brewing Winter Ale, Sverige, 20,80 kr, 50 cl, 6,8 %
Dugges Christmas Idjit!, Sverige, 32,60 kr, 33 cl, 9,5 %
Dugges Juldricka, Sverige, 24,80 kr, 50 cl, 4 %
Dugges Jullager, Sverige, 19,80 kr, 33 cl, 6 %
Electric Nurse Christmas Ale, Sverige, 27,50 kr, 50 cl, 4,4 %
Electric Nurse Underbar Jul, Sverige, 27,40 kr, 50 cl, 4,2 %
Eriksberg Julöl, Sverige, 16,40 kr*, 50 cl, 5,6 %
Evil Twin Christmas Eve at a NYC Hotel Room, USA, 29,90 kr, 35,5 cl, 10 %
Falcon Julöl, Sverige, 33/50 cl, 11,40/15,90 kr*, 5,2 %
Falcon Julmumma, Sverige, 16,90 kr*, 50 cl, 5,2 %
Flying Dog K-9 Cruiser Winter Ale, USA, 26,90 kr, 35,5 cl, 7,4 %
Fuller's Old Winter Ale, Storbritannien, 22,90 kr, 50 cl, 5,3 %
Gourmetbryggeriet/Ölfabrikken Jule Ale, Danmark/Estland, 27,90 kr, 50 cl, 7,3 %
Great Divide Hibernation Ale, USA, 29,90 kr, 35,5 cl, 8,7 %
Grebbestad Julöl, Sverige, 20,90 kr*, 50 cl, 5,2 %
Ilkley Holy Cow Cranberry Milk Stout, Storbritannien, 29,40 kr, 50 cl, 4,7 %
Jacobsen Golden Naked Christmas Ale, Danmark, 59 kr, 75 cl, 7,5 %
Jämtlands Julöl, Sverige, 26,80 kr*, 50 cl, 6,5 %
Liefmans Glühkriek, Belgien, 57 kr, 75 cl, 6 %
Mariestads Julebrygd, Sverige, 16,90 kr*, 50 cl, 5,8 %
Midtfyns Jule Stout, Danmark, 39,80 kr, 50 cl, 7,6 %
Mikkeller Drinkin The Snow, Danmark/Belgien, 16,90 kr, 33 cl, 0,3 %
Mikkeller Via Til Fra, Danmark, 29,70 kr, 33 cl, 8 %
Mikkeller Santa's Little Helper, Danmark/Belgien, 29,70 kr, 33 cl, 9,1 %
Mohawk Blizzard Imperial Porter, Sverige/Belgien, 29,50 kr, 33 cl, 9,7 %
Napa Smith Bonfire, USA, 24,80 kr, 35,5 cl, 8 %
N'Ice Chouffe, Belgien, 56,90 kr, 75 cl, 10 %
Nils Oscar Kalasjulöl, Sverige, 19,50 kr, 33 cl, 5,2 %
Nynäshamn Mysingen Midvinterbrygd, Sverige, 31,40 kr, 50 cl, 6 % 
O'Haras Christmas Velvet, Irland, 21,90 kr, 33 cl, 6 %
Oppigårds Winter Ale, Sverige, 26,90 kr, 50 cl, 5,3 %
Pripps Blå Jul, Sverige, 14,90 kr, 50 cl, 5,2 %
Samuel Adams Winter Lager, USA, 17,50 kr, 35,5 cl, 5,6 %
Shepheard Neame Christmas Ale, Storbritannien, 28,90 kr, 50 cl, 7 %
Sigtuna Christmas Scottish Strong Ale, Sverige, 32,90 kr, 33 cl, 9,3 %
Sigtuna Midvinterblot, Sverige, 22,90 kr, 33 cl, 8 %
Sigtuna Winter IPA Organic, Sverige, 19,90 kr, 33 cl, 6 %
Sleepy Bulldog Winter Ale, Sverige, 19,90 kr, 33 cl, 6,2 %
Slottskällan Nisse Julöl, Sverige, 27,90 kr*, 50 cl, 5,3 %
Slottskällan Winter Ekologisk, Sverige, 22,80 kr, 33 cl, 4,5 %
Sofiero Julöl, Sverige, 12,90 kr*, 50 cl, 5,2 %
Spendrups Julbrygd, Sverige, 14,90 kr*, 50 cl, 5,3 %
S:t Eriks Julale Ekologisk, Sverige, 18,90 kr, 33 cl, 5,4 %
S:t Eriks & Mathias Dahlgren Julporter Ekologisk, Sverige, 20,90 kr, 33 cl, 5,9 %
St Peter's Winter Ale, Storbritannien, 26,90 kr, 50 cl, 6,5 %
Three Hearts Julöl, Sverige, 15,00 kr*, 50 cl, 5,3 %
Wisby Julbrygd, Sverige, 18,90 kr, 33 cl, 6 %
Ölvisholt Jolabjor, Island, 27,90 kr, 33 cl, 6,5 %

2 DECEMBER SMÅ PARTIER
T5
Anchor BigLeaf Maple Autumn Red, USA, 24,90 kr, 35,5 cl, 6 % - 20000 st
Corsendonk Christmas Ale, Belgien, 21,90 kr, 25 cl, 8,1 % - 15000 st
Fuller's Past Masters, Storbritannien, 34,60 kr, 50 cl, 7,3 % - 15000 st
Great Divide Yeti Oatmeal Imperial Stout, USA, 96,40 kr, 65 cl, 9,5 % - 3180 st
Innis & Gunn Karlsson's Choice, Storbritannien, 26,90 kr, 33 cl, 7,4 % - 50000 st
Left Hand Fade To Black Volume V, USA, 29,90 kr, 35,5 cl, 7,8 % - 7824 st
Nils Oscar Vinter Edition, Sverige, 49 kr, 50 cl, 8,6 % - 15000 st
Nynäshman Valsviken Vinterporter, Sverige, 42,30 kr, 25 cl, 9,1 % - 7200 st
Schloss Eggenberg Samichlaus Bier, Österrike, 39,70 kr, 33 cl, 14 % - 3600 st
Sierra Nevada Narwhal, USA, 38,90 kr, 35,5 cl, 10,2 % - 17280 st
St Bernardus Christmas Ale, Belgien, 69 kr, 75 cl, 10 % - 3360 st

T6
Dupont Avec Les Bons Voeux, Belgien, 50 kr, 37,5 cl, 9,5 %
La Rulles Cuvée Meilleurs Voeux, Belgien, 65 kr, 75 cl, 7,3 %
Left Hand Warrior Fresh Hop India Pale Ale, USA, 84,30 kr, 65 cl, 6,8 %
Mikkeller Ris a la M'ale, Danmark/Belgien, 57,90 kr, 37,5 cl, 8 %
Smuttynose Big A IPA, USA, 78,90 kr, 65 cl, 9,2 %
Stronzo Coffee Badger, Danmark, 94,90 kr, 33 cl, 17,5 %
Stronzo Honey Badger, Danmark, 89,90 kr, 33 cl, 16 %

T7
Brewdog Abstrakt 14, Storbritannien, 129 kr, 37,5 cl, 10,2 %
Harviestoun Ola Dubh 30 Special Reserve, Storbritannien, 93,70 kr, 33 cl, 8 % 
The Monarchy Methusalem, Tyskland, 64,40 kr, 50 cl, 10 %

2 DECEMBER FASTA SORTIMENTET
Backyard Brew Leaf Heap Amber, Sverige, 33 cl (ser ut att vara struken och ersatt av Falcon Koppar)
Brewdog Dead Pony Club, Storbritannien, 18,40 kr*, 33 cl, 3,8 %
Brewdog Mix, Storbritannien, 99,60 kr, 132 cl
 -Cocoa Psycho, 10 %
 -Dead Pony Club, 3,8 %
 -Jack Hammer, 7,4 %
 -Libertine Black Ale, 7 %
Brutal Brewing Pistonhead Flat Tire, Sverige, 7,90 kr*, 33 cl
Celt Dark Age, Storbritannien, 23,90 kr, 50 cl, 4 %
Falcon Koppar, Sverige, 10,90 kr*, 33 cl
Koff Sinebrychoff Porter, Finland, 19,90 kr, 33 cl, 7,2 % 
Lagunitas Maximus IPA, USA, 23,90 kr, 35,5 cl, 8,2 %
Little Valley Stoodley Stout, Storbritannien, 16,90 kr, 33 cl, 4,8 %
Mohawk American Barley Wine, Sverige, 29,90 kr, 33 cl
S:t Eriks Rauchbier, Sverige, 23,90 kr, 33 cl
Sigtuna Organic Ale, Sverige, 14,90 kr, 33 cl
Staropramen Unfiltered, Tjeckien, 15,90 kr, 33 cl

1 FEBRUARI SMÅ PARTIER
T5
Great Divide Yeti Oak Aged Imperial Stout, USA, 89,90 kr, 65 cl, 9,5 %
Oskar Blues G'Knight Imperial Red, USA, 56,30 kr*, 47,3 cl, 8,7 %
Oskar Blues Ten Fidy, USA, 49,90 kr*, 35,5 cl, 10,5 %

T6
Smuttynose Scotch Ale, USA, 73,40 kr, 65 cl, 7,8 %

MIX
Stone Double Bastard Ale, USA, 93,90 kr, 65 cl, 11,2 % (oklart varför den är angiven som MIX, dock bekräftat att det är en lansering i små partier)

1 MARS FASTA SORTIMENTET
De Molen Citra Pale Ale, Nederländerna, 20,90 kr, 33 cl, 4,8 % (Källa: Galatea)
Mikkeller American Dream, Danmark/Belgien, 19,80 kr, 33 cl, 4,6 % (Källa: Brill & Co)
Omnipollo Nebuchadnezzar, Sverige/Belgien, 29,70 kr, 33 cl, 8,5 % (Källa: Omnipollo & Brill & Co)
Slottskällan Saison, Sverige (Källa: Slottskällan)

*Exkl. pant

Källa: Systembolaget (där inte annat anges)

Hur olika fat kan ge olika smaker till ett öl som lagrats på dem, beroende på vilken dryck som legat på dem innan är intressant att gräva ner sig i. Nästan ännu intressantare blir det när man jämför fat som innan legat på olika varianter av i grunden samma whisky. Som när man provar flera varianter av Ola Dubh mot varandra.

På bordet fanns Ola Dubh 12, 18 och 30, där siffran inte anger åldern på ölet utan åldern på whiskyn som låg i tunnorna innan ölet hamnar där. Dessutom fanns en specialvariant, 30th Anniversary, som gjordes i mycket liten upplaga för att fira Harviestouns 30-årsjubileum samt Old Engine Oil Engineer's Reserve, en starkare variant av grundölet Old Engine Oil som gjorts för den amerikanska marknaden där folket som bekant vill ha sina öl större och starkare.

Med 3 % mer alkohol än den vanliga Old Engine Oil är Engineer's Reserve en smakrikare och djupare variant med en härligt chokladig smak och drag av kaffe, lite brända toner och en torr avslutning. Skillnaden mot Ola Dubh är stor men man känner att de har en gemensam bakgrund.

Enligt Harviestoun själva är serien med Ola Dubh de första ölen som lagrats öl på fat från ett namngivet destilleri, i deras fall Highland Park. Idén att lagra ölen på fat kom från början från bryggeriets amerikanska importör som noterat att den typen av öl började bli populära. Nu har det blivit ännu populärare och fattillgången i världen blir sämre och sämre, men Harviestoun har nu säkrat fat för de närmaste 10 åren genom ett långtidskontrakt med Highland Park. De får helt enkelt ta över deras fat när de börjar bli lite rassliga för att klara mycket mer. Några veckor med öl klarar de ju ändå, men kasseras efter att de använts till öl en gång.

Ola Dubh 12 har en ganska rå whiskyton med drag av rök och kelp över grundölets smaker av choklad och rostad malt. När vi sedan stegar upp till 18 och 30 är det tydligt hur smakerna från fatlagringen blir rundare och mindre aggressiv, vilket också själva whiskysarna (hur böjer man egentligen whisky i bestämd form och plural?) blir med ökad ålder. Det är väldigt tydligt att det rör sig om samma öl och samma grundwhisky. Rökigheten blir mjukare, sältan lenare och man vill bara utbrista ett "smoooooth" när man läppjar på Ola Dubh 30.

30th Anniversary har, om jag minns rätt, lagrats på sherryfat som sedan använts en gång för att lägga en sherryfinish på Highland Park och sedan skickats till Harviestoun. Den anges som cask strength och håller 11,3 % jämfört med 8 % i de vanliga varianterna och det märks också i smaken som är tyngre och fylligare, men också lite råare. Den är fruktigare och med mycket mindre rök och sälta än de vanliga varianterna. Därmed också ganska annorlunda och ett intressant avsteg från de andra ölen i serien.

I slutändan är 30 och 30th Anniversary mina favoriter bland dessa. Det är värt att lägga de extra kronorna som det kostar att få en Ola Dubh som legat på äldre whiskyfat. 30th Anniversary är mycket svår att få tag på men just Ola Dubh 30 dyker för faktiskt upp på Systembolaget igen i december. Håll utkik!
Isoamylacetat - bild för fri användning
3-metylbutylacetat, mer känt som isoamylacetat inom ölvärlden och som isopentylacetat i kemivärlden, är en ester som bildas under jäsningen. Den ger en mycket karaktäristisk smak av banan som hör hemma i tyska veteöl och flera belgiska ölstilar. Låt oss titta närmare på den.

3-metylbutyl betyder en kolkedja med fem stycken kolatomer, där den tredje kolatomen i kedjan har tre kolatomer kopplad till sig. Det vill säga fyra kolatomer i rad och en femte som "sticker ut". Det här är allting till vänster om det nedre O:et i bilden ovan. Acetat är det kvarvarande i bilden, det vill säga en kolatom som har ett enkelbundet syre, ett dubbelbundet syre och en enkelbunden kolatom.

Isoamylacetat bildas i öl genom att jästen först producerar högre alkoholer och något som kallas acetylkoenzym A (aCoA). En av dessa högre alkoholer som kan bildas är isoamylalkohol (även kallat isopentanol eller 3-metylbutanol) och när denna esterifieras uppstår isoamylacetat. Esterifieringen sker inne i jästcellen då isoamylalkohol reagerar med acetylkoenzym A med hjälp av enzymet alkoholacetyltransferas (AAT). Andra estrar i öl bildas på samma sätt och det är vilken alkohol det är som reagerar med aCoA som styr vilken ester det blir.

Genom att producera mer aCoA och isoamylalkohol får man alltså en högre halt isoamylacetat i sin öl. Det finns flera sätt att styra den produktionen, där den allra enklaste är att välja rätt jästsort då olika jästsorter producerar mer eller mindre estrar. Genom att skapa hög jästtillväxt kan man också få mer isoamylacetat och det kan man göra genom att underpitcha jästen och/eller jäsa vid högre temperaturer. Att underpitcha jäst kan förstås föra med sig problem av andra slag. Omvänt kan man minska esterproduktionen genom överpitchning.

Även syresättningen av vörten påverkar produktionen av estrar eftersom jästen använder både syre och aCoA för att producera fettsyror. Med mycket syre i vörten kommer jästen tillverka mer fettsyror och då använda mycket aCoA till det och mindre aCoA blir över till esterproduktion. Med mindre syresättning av vörten kan man alltså få mer estrar i sitt öl, men även det kan föra med sig en del problem.

Tröskelvärdet för att uppfatta isoamylacetat i öl ligger kring 1-1,5 mg / liter öl (1-1,5 ppm). Typiska nivåer i öl är mellan 0,4 och 6 mg/liter. Dessutom finns det fler isomerer av isoamylacetat som ger banansmak, t ex pentylacetat (amylacetat) och 2-metylbutylacetat. Skillnaden är alltså hur en av kolatomerna placeras. Sett till bilden överst i artikeln kan man, lite förenklat, flytta den kolatom som representeras av det lodräta strecket till vänster i bilden ett snäpp åt vänster för att få pentylacetat och ett snäpp åt höger för att få 2-metylbutylacetat. Just 2-metylbutylacetat beskrivs ofta som smaken av övermogen banan och är liksom isoamylacetat en viktig komponent i en tysk veteöl.

Glass på mascarpone blir riktigt krämig och passar bra för lite mildare smaksättningar. Min favorit är med mandellikör och hackade mandlar. Till skillnad från vanlig, äggbaserad glass behöver man inte krångla med uppvärmning och annat. Lika enkelt som det är gott alltså. Prova gärna med en kriek till.

Det går förstås att göra utan mandlar också eftersom amaretton i sig ger en riktigt härlig mandelsmak till glassen, men jag tycker om att få lite crunch i glassen. Allra bäst blir det om man gör kanderade mandlar. Börja i sådana fall med att göra dem så de får svalna medan du gör själva glassen.

Till kanderade mandlar behöver du
100 g sötmandel
0,5 dl socker
1 msk vatten
1 krm salt

Rosta först mandlarna i en torr panna på hög värme. Rör ofta så de inte bränns. Häll över i en skål. Häll socker, salt och vatten i pannan och rör ihop. Låt sockret karamelliseras under omrörning. När det börjar bli brunt häller du tillbaka mandlarna och rör runt dem i det smälta sockret. Häll sedan över på bakplåtspapper och ställ in i kylen för att stelna.


Till glassmeten behöver du
250 g mascarpone
2,5 dl mjölk
150 g socker
0,5 dl amaretto

Vispa alla ingredienser i en bunke tills det är klumpfritt och sockret har löst sig. Kör smeten i glassmaskin. Hacka mandlarna under tiden. När glassen fått mjukglasskonsistens kan du ösa över glassen i en plastlåda, röra ner i de hackade mandlarna och frysa klart i frysen (eller äta på en gång). Resultatet blir en krämig glass med lyxig mandelsmak och härlig crunch.

Om du har kvar någon Evil Twin Imperial Biscotti Break kommer den vara gudomlig till den här glassen. Pröva annars en inte alltför sur kriek, t ex Boon Oude Kriek eller 3 Fonteinen Intense Red till, mandel och körsbär funkar väldigt bra tillsammans. Även Liefmans Goundenband blir fin till.
En rejäl steak sandwich är ett underverk för smaklökarna och passar lika bra att äta som comfort food hemma som att ta med sig som kall lunch till exempelvis en ölfestival. Det går att variera i alla oändlighet men här kommer Porterstekens variant.

Börja med köttet. Jag föredrar entrecote till mackan, men även ryggbiff funkar fint. En bit på 150-200 gram per person är lagom. Se till att ta fram det i god tid så det hinner bli rumstempererat innan det är dags att steka. Den fula snabbvarianten är förstås att köra det kylskåpskalla köttet på mikrons upptiningsfunktion en kort stund. Är köttet kallt när du börjar steka kommer det bli torrt på ytan och rått i mitten.

Sätt en torr stek- eller grillpanna på högsta värme och låt stå i några minuter så den blir riktigt varm. Smörj under tiden in ditt kött med olivolja. En biff som är 1,5-2 cm tjock behöver omkring 5 minuter på högsta värme för att bli fint rosa i mitten. Vänd varje minut för en jämnare stekning. Salta och peppra köttet i pannan. Snåla inte!

Lägg biffen att vila en stund. Skär upp ditt bröd, t ex en bit baguette eller en ciabatta. Blanda en snabb vinägrett på olivolja, vinäger och senap samt lite salt och peppar. Sprid ut över ena brödhalvan. Ta fram en god marmelad, chutney eller relish, t ex en rödlöksrelish eller äppelchutney och lägg på ett tunt lager på den andra brödhalvan. Ta en bit ost, t ex fetaost eller kittost, och skiva upp över brödet. 50 gram bör räcka feta, kittost vill man kanske ha lite mer av.

Skär ditt stekta kött i tunna skivor med en vass kniv och lägg ut över mackan. Toppa med ruccola och kanske lite paprika eller oliver och slå ihop mackan. Avnjut på en gång eller slå in i folie och ta med som matsäck på utflykten, tågresan eller ölfestivalen.

Det här går helt otroligt trevligt ihop med en brittisk bitter, t ex Fuller's ESB eller Dugges Gustafs Finger. Brödig och karamellig malt slår sig samman med brödet och köttets stekyta, fruktigheten går ihop med chutney/marmelad/relish och en inte alltför överdriven humlighet passar fint för att möta upp osten. Det är ju inte helt olikt en ploughman's lunch ihopslaget i en macka så det är inte så konstigt att brittbira passar bra till.
Den första november Founder's Double Trouble upp på Systembolaget. Det var den allra första DIPA jag någonsin provade och var då en riktig humlechock för min stackars smaklökar. Kanske spelar den lilla nostalgin in men när man lyckas få tag på den någorlunda färsk håller jag den här mycket högt i sin stil.

Denna DIPA klockar in på 9,4 % och 84 IBU som tillsammans med en mild restsötma ger ett balanserat intryck. Doften är fruktig, med företrädelsevis söt citrus och ananas, med inslag av tallbar och drag av kola. Det märks redan i doften att det är en sjyst DIPA med stark humlenärvaro och god balans.

Den tropiska fruktigheten glider fram ännu mer i smaken med toner av både ananas, mango och mandariner. Därtill en liten touch av tallbarr som i mitt tyckte är en fin match till fruktigheten. Därtill en del kola och toffee men de ligger i bakgrunden och låter humlen ta den plats den vill ha. Efterbeskan är behagligt kraftig och lämnar ingen oberörd.

En öl som är både frisk och tung samtidigt, vilket är härligt men också förvirrande för smaklökarna. Ska den sippas eller drickas i stora klunkar? Med tanke på alkoholhalten är det nog bäst att ta det lilla lugna men det är lätt hänt att det går undan ändå.

Founder's Double Trouble släpps på Systembolaget den 1 november i T6. Priset blir 36,90 kr för 35,5 cl och den släpps med artikelnummer 11947 (länkningen fungerar fr o m en vecka före släpp). Om den då visar sig vara lika färsk och fin som den recenserade flaskan (som provades i mitten av september) rekommenderar jag definitivt att man slår till på några flaskor.


I beställningssortimentet finns ingen kvalitetskontroll från Systembolaget, vilket även gäller det lokala beställningssortimentet. Med många nya bryggerier händer det därför ofta att man stöter på öl som kanske inte riktigt blev som de skulle, åtminstone inte när de väl nått kunden. Jag stötte på fyra sådana på samma kväll.

Under Stockholm Beer & Whisky Festival provade jag några öl från Adelsö som alla var riktigt trevliga skapelser. Med vetskapen om att jag hade Boom Boom Blonde och Rocket IPA i kylskåpet hemma provade jag aldrig dessa på festivalen. Tyvärr visade sig dessa två ha lite problem. Boom Boom Blonde hade väldigt bråttom ur flaskan och gav ett glas fullt av skum och smaken bekräftade sedan misstankarna. Tydlig infektion och mer eller mindre odrickbar. Tyvärr verkar det inte bara vara jag som haft problem, har hört flera andra som upplevt den som infekterad.

Rocket IPA uppvisade också den smaker som troligen kommer från en brettinfektion, dock inte lika långt gånget som Blonden. Ändå så pass att det knappt gick att känna igen som en IPA och även denna fick möta vasken. Synd! Förhoppningsvis får de ordning på hygienen.


Leufstabruk utanför Uppsala har tidigare släppt en Blonde som varierat enormt i kvalitet, från riktigt trevlig via mindre bra till totalt snedjäst. När jag nu provade deras nya IPA doftade den snarast som en dålig överoxiderad oud bruin, tills den fått stå en stund och luftat av de värsta defekterna. Med lite luftning gick den att med lite vilja känna igen som en IPA men fortfarande med flera smaker som inte hörde hemma och åkte därmed till slut i vasken.

Bitter & Kränkt är en av de nyare ölen i ölserien med Herman Hedning som görs på Strömsholms och ska föreställa en brittisk bitter. Som sådan gick den också att känna igen och i grunden verkade den väldigt trevlig men även i denna fanns felsmaker som störde. Tyvärr är det inte första gången jag upplever problem med Strömsholms öl.

Jag hoppas att det ändå är mer eller mera isolerade händelser och annars att dessa bryggerier kan få ordning på sin hygien och sin jäsningskontroll.

En liten uppdatering av listan över kommande släpp. Stones jubileums-IPA ser ut att vara uppskjuten, S:t Eriks och Epics samarbets-DIPA kommer istället, Napa Smith Bonfire är struken från julölssläppet, Anchor släpper en red ale i december och i mars 2013 kommer Mikkeller American Dream och Omnipollo Nebuchadnezzar i fasta sortimentet.

Observera att listan är preliminär och att öl kan komma att skjutas upp eller strykas helt samt att fler öl kommer att tillkomma.

1 NOVEMBER SMÅ PARTIER
T5
Baladin Nora, Italien, 79,90 kr, 75 cl, 6,8 % - 3000 st
Brooklyn Silver Anniversary, USA, 99 kr, 75 cl, 8,6 % - 7500 st
Caracole Nostradamus, Belgien, 30 kr, 33 cl, 9 % - 5184 st
Coronado Islander IPA, USA, 28,50 kr, 35,5 cl, 7 % - 28000 st
Fuller's Imperial (Russian?) Stout, Storbritannien, 59 kr, 50 cl, 11 % - 10000 st - flyttad från oktober
Nynäshamn Bötet Barley Wine 2012, Sverige, 35,50 kr, 25 cl, 9,1 % - 10080 st
Nynäshamn Sotholmen Extra Stout, Sverige, 24,80 kr, 25 cl, 7% - 8640 st
Rodenbach Vintage 2011, Belgien, 95 kr, 75 cl, 7 % - 3000 st
Schneider Tap X Mein Cuvée Barrique, Tyskland, 97 kr, 75 cl, 9,5 % - 3000 st
Sierra Nevada Tumbler, USA, 29,90 kr, 35,5 cl, 5,5 % - 20000 st
Sigtuna Bourbon Imperial Stout, Sverige, 59,90 kr, 33 cl, 10,5 % - 6000 st
Tilquin Oude Gueuze á l'ancienne, Belgien, 60 kr, 37,5 cl, 6,4 % - 3060 st
Victory Golden Monkey, USA, 84,50 kr, 75 cl, 9,5 % - 3684 st

T6
Boulevard Smokestack Series Coffee Ale, USA, 159 kr, 75 cl, 9,3 % - 1680 st (Flyttad från oktober)
Founder's Double Trouble, USA, 36,90 kr, 35,5 cl, 9,4 % - 2976 st
Ilkley Green Godess, Storbritannien, 34,90 kr, 50 cl, 5,5 % - 3600 st
La Rulles Brune, Belgien, 60 kr, 75 cl, 6,5 % - 1980 st
Nøgne Ø Bridge Road Aurora Australis, Norge, 89 kr, 25 cl, 11 % - 1200 st
Southern Tier Pumking, USA, 89 kr, 65 cl, 8,6 % - 3000 st
Victory V12, USA, 99,40 kr, 75 cl, 12 % - 1680 st

T7
Camden Vs Italy, Storbritannien, 31,90 kr, 33 cl, 5,8 % - 1440 st
Great Divide Wolfgang Doppelbock, USA, 79,90 kr, 65 cl, 8 % - 2160 st
Nøgne Ø Pumpkin Ale, Norge, 49,90 kr, 50 cl, 4,5 %  - 2040 st
S:t Eriks & Epic Devastation DIPA, Sverige, 32,90 kr, 33 cl, 9 % - 3000 st 
Stone 17th Anniversary IPA, USA, 98,90 kr, 65 cl, 9,5 % (troligen uppskjuten)

7 NOVEMBER WEBBLANSERING
Baladin Xyauyù Fumè 2010, Italien, 199,10 kr, 50 cl, 14 % - 480 st 
Tilquin Oude Quetsche à l'ancienne, Belgien, 92 kr, 37,5 cl, 6,4 % - 432 st

15 NOVEMBER JULÖL
Ayinger Winter-Bock, Tyskland, 29,90 kr, 50 cl, 6,7 %
Bellerose de Nöel, Frankrike, 54,90 kr, 75 cl, 7 %
Brutal Brewing Pistonhead Christmas Carol, Sverige, 15,90 kr*, 50 cl, 5,6 %
Brutal Brewing Winter Ale, Sverige, 20,80 kr, 50 cl, 6,8 %
Dugges Christmas Idjit!, Sverige, 32,60 kr, 33 cl, 9,5 %
Dugges Juldricka, Sverige, 24,80 kr, 50 cl, 4 %
Dugges Jullager, Sverige, 19,80 kr, 33 cl, 6 %
Electric Nurse Christmas Ale, Sverige, 27,50 kr, 50 cl, 4,4 %
Electric Nurse Underbar Jul, Sverige, 27,40 kr, 50 cl, 4,2 %
Eriksberg Julöl, Sverige, 16,40 kr*, 50 cl, 5,6 %
Evil Twin Christmas Eve at a NYC Hotel Room, USA, 29,90 kr, 35,5 cl, 10 %
Falcon Julöl, Sverige, 33/50 cl, 11,40/15,90 kr*, 5,2 %
Falcon Julmumma, Sverige, 16,90 kr*, 50 cl, 5,2 %
Flying Dog K-9 Cruiser Winter Ale, USA, 26,90 kr, 35,5 cl, 7,4 %
Fuller's Old Winter Ale, Storbritannien, 22,90 kr, 50 cl, 5,3 %
Gourmetbryggeriet/Ölfabrikken Jule Ale, Danmark/Estland, 27,90 kr, 50 cl, 7,3 %
Great Divide Hibernation Ale, USA, 29,90 kr, 35,5 cl, 8,7 %
Grebbestad Julöl, Sverige, 20,90 kr*, 50 cl, 5,2 %
Ilkley Holy Cow Cranberry Milk Stout, Storbritannien, 29,40 kr, 50 cl, 4,7 %
Jacobsen Golden Naked Christmas Ale, Danmark, 59 kr, 75 cl, 7,5 %
Jämtlands Julöl, Sverige, 26,80 kr*, 50 cl, 6,5 %
Liefmans Glühkriek, Belgien, 57 kr, 75 cl, 6 %
Mariestads Julebrygd, Sverige, 16,90 kr*, 50 cl, 5,8 %
Midtfyns Jule Stout, Danmark, 39,80 kr, 50 cl, 7,6 %
Mikkeller Drinkin The Snow, Danmark/Belgien, 16,90 kr, 33 cl, 0,3 %
Mikkeller Via Til Fra, Danmark, 29,70 kr, 33 cl, 8 %
Mikkeller Santa's Little Helper, Danmark/Belgien, 29,70 kr, 33 cl, 9,1 %
Mohawk Blizzard Imperial Porter, Sverige/Belgien, 29,50 kr, 33 cl, 9,7 %
Napa Smith Bonfire, USA, 24,80 kr, 35,5 cl, 8 %
N'Ice Chouffe, Belgien, 56,90 kr, 75 cl, 10 %
Nils Oscar Kalasjulöl, Sverige, 19,50 kr, 33 cl, 5,2 %
Nynäshamn Mysingen Midvinterbrygd, Sverige, 31,40 kr, 50 cl, 6 % 
O'Haras Christmas Velvet, Irland, 21,90 kr, 33 cl, 6 %
Oppigårds Winter Ale, Sverige, 26,90 kr, 50 cl, 5,3 %
Pripps Blå Jul, Sverige, 14,90 kr, 50 cl, 5,2 %
Samuel Adams Winter Lager, USA, 17,50 kr, 35,5 cl, 5,6 %
Shepheard Neame Christmas Ale, Storbritannien, 28,90 kr, 50 cl, 7 %
Sigtuna Christmas Scottish Strong Ale, Sverige, 32,90 kr, 33 cl, 9,3 %
Sigtuna Midvinterblot, Sverige, 22,90 kr, 33 cl, 8 %
Sigtuna Winter IPA Organic, Sverige, 19,90 kr, 33 cl, 6 %
Sleepy Bulldog Winter Ale, Sverige, 19,90 kr, 33 cl, 6,2 %
Slottskällan Nisse Julöl, Sverige, 27,90 kr*, 50 cl, 5,3 %
Slottskällan Winter Ekologisk, Sverige, 22,80 kr, 33 cl, 4,5 %
Sofiero Julöl, Sverige, 12,90 kr*, 50 cl, 5,2 %
Spendrups Julbrygd, Sverige, 14,90 kr*, 50 cl, 5,3 %
S:t Eriks Julale Ekologisk, Sverige, 18,90 kr, 33 cl, 5,4 %
S:t Eriks & Mathias Dahlgren Julporter Ekologisk, Sverige, 20,90 kr, 33 cl, 5,9 %
St Peter's Winter Ale, Storbritannien, 26,90 kr, 50 cl, 6,5 %
Three Hearts Julöl, Sverige, 15,00 kr*, 50 cl, 5,3 %
Wisby Julbrygd, Sverige, 18,90 kr, 33 cl, 6 %
Ölvisholt Jolabjor, Island, 27,90 kr, 33 cl, 6,5 %

2 DECEMBER SMÅ PARTIER
T5
Anchor BigLeaf Maple Autumn Red, USA, 24,90 kr, 35,5 cl, 6 % - 20000 st
Corsendonk Christmas Ale, Belgien, 21,90 kr, 25 cl, 8,1 % - 15000 st
Fuller's Past Masters, Storbritannien, 34,60 kr, 50 cl, 7,3 % - 15000 st
Great Divide Yeti Oatmeal Imperial Stout, USA, 96,40 kr, 65 cl, 9,5 % - 3180 st
Innis & Gunn Karlsson's Choice, Storbritannien, 26,90 kr, 33 cl, 7,4 % - 50000 st
Left Hand Fade To Black Volume V, USA, 29,90 kr, 35,5 cl, 7,8 % - 7824 st
Nils Oscar Vinter Edition, Sverige, 49 kr, 50 cl, 8,6 % - 15000 st
Nynäshman Valsviken Vinterporter, Sverige, 42,30 kr, 25 cl, 9,1 % - 7200 st
Schloss Eggenberg Samichlaus Bier, Österrike, 39,70 kr, 33 cl, 14 % - 3600 st
Sierra Nevada Narwhal, USA, 38,90 kr, 35,5 cl, 10,2 % - 17280 st
St Bernardus Christmas Ale, Belgien, 69 kr, 75 cl, 10 % - 3360 st

T6
Dupont Avec Les Bons Voeux, Belgien, 50 kr, 37,5 cl
La Rulles Cuvée Meilleurs Voeux, Belgien, 65 kr, 75 cl
Left Hand Warrior Fresh Hop India Pale Ale, USA, 84,30 kr, 65 cl
Mikkeller Ris a la M'ale, Danmark/Belgien, 57,90 kr, 37,5 cl
Smuttynose Big A IPA, USA, 78,90 kr, 65 cl
Stronzo Coffee Badger, Danmark, 94,90 kr, 33 cl
Stronzo Honey Badger, Danmark, 89,90 kr, 33 cl

2 DECEMBER FASTA SORTIMENTET

Backyard Brew Leaf Heap Amber, Sverige, 33 cl (ser ut att vara struken och ersatt av Falcon Koppar)
Brewdog Dead Pony Club, Storbritannien, 18,40 kr*, 33 cl
Brewdog Mix, Storbritannien, 99,60 kr, 132 cl
 -Cocoa Psycho
 -Dead Pony Club
 -Jack Hammer
 -Libertine Black Ale
Brutal Brewing Pistonhead Flat Tire, Sverige, 7,90 kr*, 33 cl
Celt Dark Age, Storbritannien, 23,90 kr, 50 cl
Falcon Koppar, Sverige, 10,90 kr*, 33 cl
Koff Sinebrychoff Porter, Finland, 19,90 kr, 33 cl 
Lagunitas Maximus IPA, USA, 23,90 kr, 35,5 cl
Little Valley Stoodley Stout, Storbritannien, 16,90 kr, 33 cl
Mohawk American Barley Wine, Sverige, 29,90 kr, 33 cl
S:t Eriks Rauchbier, Sverige, 23,90 kr, 33 cl
Sigtuna Organic Ale, Sverige, 14,90 kr, 33 cl
Staropramen Unfiltered, Tjeckien, 15,90 kr, 33 cl

1 FEBRUARI SMÅ PARTIER
T5
Great Divide Yeti Oak Aged Imperial Stout, USA, 89,90 kr, 65 cl
Oskar Blues G'Knight Imperial Red, USA, 56,30 kr*, 47,3 cl
Oskar Blues Ten Fidy, USA, 49,90 kr*, 35,5 cl

T6
Smuttynose Scotch Ale, USA, 73,40 kr, 65 cl

T?
Stone Double Bastard Ale, USA, 93,90 kr, 65 cl 

1 MARS FASTA SORTIMENTET
Mikkeller American Dream, Danmark/Belgien (Källa: Brill & Co)
Omnipollo Nebuchadnezzar, Sverige/Belgien (Källa: Omnipollo)

*Exkl. pant

Källa: Systembolaget 
Den ständigt glade Beau från Founder's
Beau Loncharte är Founder's marknadschef för hemmamarknaden Michigan men det hindrade inte honom från att åka över till Sverige och spana in deras nya importör Wicked Wine. Portersteken bytte några ord med den glade amerikanen som redan älskar Sverige.

Känner du till historian om hur er Breakfast Stout fick säljstopp på Systembolaget och fortfarande säljs med en vit klisterlapp över babyansiktet?
Haha, ja, jag har hört om det där. Är det så fortfarande alltså? Synd för er, det är ju vår absolut snyggaste etikett.

Kommer ni att skicka hit era mer exklusiva öl också?
Som KBS menar du? Nej, inte den närmaste tiden i alla fall, av två anledningar. Vi är fortfarande i ett skede då vi försöker slå oss in på den svenska marknaden och det vill vi göra med våra kärnprodukter. Den ännu större anledningen är att vi vill i bästa möjliga mån släppa de exlusivare ölen till våra trogna lokala kunder. Vår hemstat Michigan står för omkring 40 % av vår försäljning och vi vill gärna belöna dem. De skulle nog bli sura om vi plötsligt började skicka över våra mest limiterade öl till Sverige.

Vad händer hemma i Michigan?
Vi har precis byggt ut vår pub och besökslokal vid bryggeriet. Verandor, öppna spisar, bra öl - det har rubbet. Vi har ett sjukt grymt bryggeri nu, och det säger jag inte bara för att jag är anställd där, det är verkligen ett coolt ställe. Kom förbi om du är i krokarna!


Ja, man borde kanske åka dit någon gång. Hur är egentligen ölklimatet i Michigan?
Jag älskar det! Förutom oss finns Bell's, New Holland, Short's, Arbor Brewing, Dark Horse, Arcadia och många fler inom statsgränserna. Det görs massor av bra grejer och med en stor diversitet mellan bryggerierna, det är så många som har riktat in sig på sin egen grej. Det är otroligt många som är fast beslutna om att ändra uppfattningen om amerikansk öl.

Jag har noterat att ni mest brygger humliga och mörka öl. Hur kommer det sig?
Ja, det är väl lite vår grej. Vi gör det vi tycker om och det som passar vårt bryggeri. Vi använder vår egna jäststam till många av våra öl och den passar bäst till de typerna av öl. Men vi har förstås testat mycket annat också (Red anm: Founder's har just nu 231 öl registrerade på RateBeer).

Tack för samtalet och hoppas du får en trevlig resa hem!
Tack! Det kommer bli svårt att lämna Sverige med det fantastiska mottagande vi fått här och alla härliga människor vi träffat. 
Belgoträffen 2013

Hembrygdsfestivaler, mustaschkamper och CBC 2014 står på agendan för senaste samlingen av blandade smånyheter.

Uppsalas egna lilla hembrygdsfestival Belgoträffen har nu fått datum spikat för nästa uppgörelse. Den 1 februari 2014 är datumet att skriva upp i kalendern om du vill prova några av Sveriges bästa hemgjorda öl i belgisk och fransk stil. Samma plats som i år, Fyrishov i nordvästra Uppsala. Priserna är 200 kr för SHBF-medlemmar och 220 kr för icke-medlemmar. Jag rekommenderar starkt ett besök. Under årets upplaga fanns bland annat flera häftiga hemgjorda suröl att prova.



Lite närmare i tiden, nämligen redan nu på lördag är det hembrygdsfestival i Sveriges sydligare delar då Sällskapet Malte ordnar sin fjärde hembrygdsfestival. 35 olika öl kommer att finnas för provsmakning och det som utses till vinnare i folkets val kommer att få bryggas på Malmö Brygghus. För denna festival krävs dock föranmälan som tyvärr stängde i fredags.



Movemberrörelsen som syftar till att sprida kunskap och medvetande om testikel- och prostatacancer genom att odla mustasch under november månad slår igenom även inom ölvärlden. Coisbo kommer att pryda etiketten till sin bästsäljare 5th Avenue med en mustasch och 10 % av alla intäkter från den under perioden 14 oktober till 30 november kommer att gå till Movemberrörelsen. Örebro Öl & Whisky Festival, som går av stapeln under sista dagarna i november kommer i sin tur att utmana både besökare och utställare samt att besökare på festivalen kan tävla om fina priser genom att fota sig själva och sin mustasch på plats på festivalen.



Konceptet Mikkeller Bar kommer att utvidgas med ytterligare en bar. Den nya baren hamnar i Sydostasien och närmare bestämt i Bangkok. Följ utvecklingen på den nya barens Facebooksida.



Copenhagen Beer Celebration kommer tillbaka 2014, ännu större och förhoppningsvis ännu bättre än tidigare. 2-3 maj i Spartahallen (samma plats som i år) blir det dags men nytt för 2014 är att man lagt till ett fjärde festivalpass och det kommer nu vara två pass både på fredagen och på lördagen. Som förra året kommer man både kunna köpa biljetter per pass eller en biljett till alla pass. Biljetterna släpps kl 20.00 den 1 november. Bland de 40 bryggerier som ska dyka upp har Three Floyds, The Kernel, Brewdog och Närke Kulturbryggeri hittils offentliggjorts.



Stronzo håller tap takeover på Bishops Arms Savoy i Malmö nu på torsdag. BA Savoy och BA Lund har tillsammans tagit fram en egen öhusöl från Stronzo som kommer att ha premiär under kvällen och dessutom kommer det finnas massor av olika öl, och mjöd, från Stronzo på tapparna. Coffee Badger, 1000 EBC och några öl som aldrig tidigare serverats i Sverige är lite av det man kan se framemot.



O'Connors i Uppsala fyller 20 år i år och kommer att fira stort den 18-19 november. Bland annat kommer det ges en gratis buffé till 1000 gäster. Biljetterna är gratis och hämtas i förväg i baren, det är bara att fråga personalen efter dem.



Great American Beer Festival är över och alla vinnare är utsedda. Bland domarna fanns bland annat S:t Eriks bryggare Jessica Heidrich. Alla medaljörer finner du här.


Hadiraja är H.E.A.T.-sångaren Erik Grönwalls hyllning till Dynamit-Harry och Jönssonligan. Tillsammans med Train Station Brewery har han tagit fram en torrhumlad ljus lager för att hylla de gamla kultfigurerna.

Namnet är taget från ovanstående scen där Dynamit-Harry ska försöka beställa en bärsa i utlandet. Etiketten är minimalistiskt med svart text på vit bakgrund och med mer fokus på hadiraja än själva ölen även om de till slut räknar upp de fem maltsorterna i det finstilta.

Den typiska pilsnerkaraktären är väldigt dämpad och om det beror på maltsammansättningen, jästen eller en kombination låter jag vara osagt men det gör ölet något ointressant. I det finstilta utlovas även torrhumling men inte heller det märks av på något tydligt sätt.

Faktum är att ölet är ganska anonymt till en början. Jag börjar fundera på om det är menat att ha en hög hinkabilitet och vara gräsklipparöl. Men så kommer en enorm beska och slår knock på smaklökarna. Tyvärr på ett dåligt sätt då det är obalanserat och alldeles för kraftig beska. Då har mina stackars smaklökar ändå fått stå ut med en hel del beskheter de senaste åren och blivit något avtrubbade.

Nja, det här känns som ett fall då man feldoserat bitterhumlen och frågan är om Dynamit-Harry skulle vara särskilt förtjust i den här hadirajan. Jag skulle inte rekommendera den till honom i alla fall.
Drygt 12 kr per år får du betala när du tar in en liten flaska Cantillon Gueuze från 1998 på Akkurat. Det kostar nämligen inte mer än 185 kr att ta in en sådan butelj och låt mig berätta att det är värt varenda krona. En av de bästa geuze jag har druckit.

Även färsk uppskattar jag Cantillon Gueuze väldigt, väldigt mycket men det här är något helt annat. Ändå känner jag igen mig från första sippen. Kanske inbillar jag mig men jag tycker jag känner igen alla smaker från en vanlig, färsk Gueuze. Bara att det är mycket mer raffinerat, ännu snyggare nu.

Det kanske mest spännande är att jag inte finner ett enda negativt åldringstecken. Inte så mycket nya smaker heller för den delen. Det handlar bara om att smakerna som finns från början har utvecklats, integrerats med varandra och blivit, ja, bättre. Jag vill likna det med skillnaden mellan ett något ofokuserat foto på ett snyggt motiv och en knivskarp bild på samma motiv.

Det är en resa från bra till elegant. Syran finns fortfarande där men är mer komplex och samspelar bättre med de andra smakerna. Samma sak med funken. Fruktigheten. Krispigheten. Med en färsk flaska att prova bredvid hade det säkert gått att plocka ut mer direkta skillnader men den här gången handlade allt om att bara njuta av hur 15 år i källaren har finslipat en grym öl till ett mästerverk.

Den här liksom flera årgångar Gueuze, Kriek och Rosé de Gambrinus från början av 2000-talet finns i småflaskor på Akkurat till vad jag får anse är löjligt bra priser för vad man får. Det finns mycket godsaker i deras cuveelista och säkert mycket som kan kännas mer spännande på pappret, men få av de andra listningarna kan mäta sig i prisvärdhet. Bara att slå till nästa gång ni är på Söder och dricker öl.

Det är inte för inte som Akkurat är rankad som världens näst bästa ölplats på Ratebeer.
Poppels har inlett ett ny serie med engångsöl kallat Projekt. Först ut är 001 Dubbel IPA som endast släppts i 1600 liter och är tillgänglig via det lokala beställningssortimentet. Som en av de bästa DIPA som gjorts i Sverige rekommenderar jag starkt att man försöker få tag på en innan de är slut.

Doften är fullt i klass med några av de bästa DIPA jag har haft äran att sniffa på och utan tvekan den bästa humlearomen jag någonsin upplevt från en svensk öl. Helt outstanding med massor av ren tropisk frukt, söt citrus och kanske en gnutta tall och blommor. Mycket humle, men inte på något vis överhumlad.

Smaken är balanserad med drag av småkakor och karamell tillsammans med humlen som dock inte kommer fram riktigt lika mycket som i doften. Det finns en viss sötma som visserligen passar fint tillsammans med fruktigheten från humlen, men som ändå kunde ha varit lite lägre.

Med lägre restsötma hade balansen skiftat till beskans fördel och kanske hade också humlen kommit fram mer i smaken också, två egenskaper som skulle kunna förbättras i denna öl. Med dem på plats hade den kunnat vara en DIPA i världsklass, nu får den nöja sig med att vara bland de bästa som Sverige producerat i stilen. Och det är verkligen inte illa pinkat för ett bryggeri av Poppels ringa ålder.

Jag har beställt ett par flaskor till. Gör det du med innan de tar slut och drick dem sedan medan de fortfarande har färskheten med sig.

Som upptakt för andra helgen på Stockholm Beer & Whisky Festival bjöd Wicked Wine in till mingel med mat- och ölparning på Melody Hotel ute på Djurgården. Sju olika bryggerier, sju olika maträtter och representanter från nästan alla bryggerier gjorde det upplagt för en trevlig kväll och det blev minst sagt succé.

Över 100 personer dök upp och det var närmast kaos kring buffébordet som hölls öppet i en timme. Där fanns maträtter i munsbitsstorlek och olika öl till var och en av dem. Det var ingen provning under ledning, utan bryggare och andra representanter från de olika bryggerierna minglade runt och svarade på frågor från nyfikna medan det provades olika öl- och matkombinationer i full fart.

Hela konceptet kändes nytt och spännande med ett sorts buffébord där man fick hjälpa sig själv till smakprov av öl och smakprovsportioner av de olika ölsorterna. Bland bryggerierna syntes Founder's, Mohawk, Camden Town, Freigeist, Dieu du Ciel, Coisbo och Sierra Nevada och alla utom Dieu du Ciel, som råkat ut för en försening, hade någon form av representant på plats. Matmässigt fanns bland annat skaldjursröra, rostad lax, kantarellsoppa, friterad croquette med rökt majonnäs, chokladfondant och jordgubbar med vaniljkräm.


Mina favoriter blev kantarellsoppan med Coisbo Brown Ale, skaldjursröran med Camden US Hells och chokladfondanten med Founder's Porter som alla lyfte varandra ett extra snäpp. Medan konceptet var spännande var det dock så mycket folk och stundtals så pass trångt kring borden att det inte alltid gick att ge kombinationerna den fokus de förtjänade. Som mingelevent var däremot lyckat och som ett prova-på-öl-och-mat-tillsammans, vilket väl var lite av tanken, var det extraordinärt bra.

Både före och efter matserveringen höll baren öppet och man kunde köpa både smakprov och hela flaskor från de olika bryggerierna, och med fler öl än vad som fanns till maten. Jag tog en Founder's All Day IPA, en "session-IPA" på 4,7 % med massor av härligt fruktig humle som jag hoppas når Systembolaget på ett eller annat sätt lagom till nästa sommar.

Jag hoppas att såväl Wicked Wine som andra vågar bygga vidare på formatet och köra liknande grejer i framtiden.

Westvleteren och St Bernardus har en delvis gemensam historia då Westvleteren bryggdes hos St Bernardus under 46 år. Sedan drygt 20 år har de gått skilda vägar igen men deras respektive öl är fortfarande snarlika och att jämföra dem är mycket intressant.

På Pipes of Scotland i Uppsala fann jag båda två i kylarna, för 199 respektive 89 kronor styck. Pangpris för att vara krogen i Sverige alltså och det var bara att slå till tillsammans med en kompispanel.

Kanske berodde det på att det också var ett drygt halvårs skillnad i ålder på dem (enligt vår tydning av datummärkningen), men det fanns en tydlig skillnad just i mogenheten i smaken. Den yngre Westyn upplevdes som betydligt mer spretigt estrig medan den något äldre St Bernardus upplevdes som något mer sammanhållen och integrerad i smakerna, även om den också kändes något ung fortfarande.

Med sin ljust och färskt fruktiga estrighet upplevdes Westyn nästan som en ljusare belgare medan St Bernardus satt mer tryggt i stilen med en fruktighet som var dovare och drog mer mot torkad frukt och sirap. Westyn var också spritsigare även om dess härligt lena munkänsla dök upp när den värsta moussen sköljts ur. Båda tolvorna lyckades exceptionellt bra med att dölja de tvåsiffriga alkoholhalterna som de båda kan stoltsera med.

I slutändan knäppte St Bernardus 12 sin mer kända kusin Westvleteren 12 på fingrarna i nästan varje aspekt. Ser man dessutom till pris och tillgänglighet är det en jordskredsseger för St Bernardus. Någon annan gång får det minsann bli ett blindtest då även Rochefort 10 och lite andra liknande öl är med.

Sebastian Sauer har ett huvud fullt av idéer och nästan lika många järn i elden. Han driver inte bara Freigeist som nyligen släppte sin Ehrenfelder Alt i fasta sortimentet på Systembolaget, han ligger också bakom kontraktsbryggeriet Monarchy och den välrenommerade webbshoppen Bierkompass. Portersteken intervjuade Sebastian vid Wicked Wines öl- och matevent på Melody i onsdags.

Hur startade Freigeist?
Det började med att jag startade ölshoppen Bierkompass och tyckte att något saknades på den tyska ölmarknaden. Så jag kontaktade min kompis Peter och tillsammans drog vi igång Freigeist. Vi vill göra "craft beer" som är annorlunda än den vanliga tyska ölen men samtidigt ha en tysk vinkel så vi började med Abraxas som är en öl i den halvt utdöda stilen lichtenhainer.

Ehrenfelder Alt släpptes nyss på Systembolaget. Berätta mer om den!
-Historien om vår alt är lite rolig eftersom vår bryggpub ligger i Köln, där man annars brygger kölsch och verkligen inte alt. Men min partner i Friegeist är från Düsseldorf, där alt kommer från, och han ville göra en alt så vi är nog det enda stället i Köln som gör en sådan. Fast den som kommit till Sverige är kontraktbrygd på ett större bryggeri i Bayern, vår bryggpub är för liten för att klara av de volymerna.

Vad ligger i din närmsta framtid?
-Jag har flera sidor fulla med nya idéer men vi behöver ändra lite saker innan de går att realisera. Framförallt behöver vi hitta ett nytt bryggeri att kontraktbrygga hos. Vi kikar också på fler länder att exportera till med Freigeist. Som du vet sysslar jag också med Monarchy, som är ett bryggprojekt med min vän Fritz. Med Monarchy jobbar vi mycket med återuppliva gamla stilar med en modern twist. Vi ska t ex träffa ölhistorikern Ron Pattinson och brygga ett historiskt recept med bara havremalt. Nyligen gjorde jag också en öl med Anders Kissmeyer, en variant på gose med rökmalt, rökt salt och enbärskvistar istället för koriander.

Hur hinner du med allt?
-Mitt schema är alltid fullt och jag reser massor, som nu när jag är i Sverige, vilket faktiskt är första gången här. Det är tufft men jag älskar det. Jag jobbar med bra människor vilket underlättar. Jag hade aldrig klarat det här på egen hand.

Vad ska du göra under Sverigebesöket?
-Jag kom just så det här eventet är det första, sedan ska jag vara med ute på Stockholm Beer & Whisky Festival.Jag har provat lite gott svenskt öl på flaska förut men aldrig på fat, så det ska bli spännande att prova lite nytt nu. Efter festivalen ska jag åka med Hampus från Constant Companion, som importerar mina öl med Monarchy, till Göteborg och Malmö för events.

Till sist, vad tycker du om Sverige som ölland?
-Jag älskar Närkes öl och de är också mina vänner, så det är en bra början. Ölscenen här verkar vara bättre och lättare än i t ex Danmark.
Nya Carnegiebryggeriet hade en prototyp brygd i Brooklyn på plats

... och Broooklyns bryggmästare var också på plats

En del av samlingens tyska avdelning

Bröderna Carl, Patrick och Peter Ljungberg har Sveriges största kända samling av tomma ölflaskor. I en lada utanför Månkarbo i norra Uppland huserar samlingen som också tros vara världens fjärde största. Portersteken har varit på besök.

Vid senaste räkningen fanns över 8200 flaskor och därtill omkring 2000 burkar i samlingen. Allt är prydligt uppställt på hyllor längs väggar, tak, bjälkar och barer. Det är nästan som att komma in i ett litet tempel, med statyetter utbytta mot ölflaskor. Samlingen tar upp flera rum över två våningsplan och är sorterad efter geografi och därefter bryggeri eller andra små teman. Till exempel samlas alla julöl i ett eget område.

Det hela började med att deras morbror drev en pub i Bergsgården (som på lokal dialekt uttallas Bärsgårn, passande nog) utanför Falun som han dekorerade med tomflaskor. Dessa skänktes sedan till bröderna som drog igång samlandet, både med egna bidrag och genom donationer från vänner och bekanta. Jag har också varit med på ett hörna och skänkt några kassar tomglas.


Nu börjar samlingen bli så pass stor att det nuvarande utrymmet inte räcker till och planen är därför att ta mer av ladan i besittning för tomflaskornas skull. I den andra halvan av ladan finns idag en hemmabio och en snickarbod och dessa ska inom en snar framtid få flytta på sig för att ge plats åt fler flaskor.

Mitt i samlingen finns också en egen liten "pub" med egen fatanläggning och flaskkyl så att man kan slå sig ner med en god öl medan man betraktar de tusentals tomflaskorna. Med en västvänd uteplats, badtunna, hemmabio och annat finns allt som behövs för att låta tiden gå. Dessutom har bröderna fixat en egen (privat) öletikett, Nötbo Gårdslager som har varit med och tävlat i Svenska Designpriset som har prisutdelning i veckan.

Samlings pärla

De ännu större samlingarna i världen är dels Carlsbergs samling med över 22000 flaskor, huvudsakligen oöppnade, samt två amerikanska privatsamlare. Den ena av amerikanerna är världsrekordhållare och med i Guinness World Records med sin samling som vid senaste officiella räkningen innehöll nästan 26000 flaskor. Den andra amerikanska samlingen innehåller "bara" 11 500 flaskor och brödernas närmaste mål är också att ta över tredjeplatsen i världen från den samlingen.

Eddie Szweda kan vara Skandinaviens mest karismatiska bryggeriägare och hans mix av stand-up och ölsnack borgar för en underhållande provning av Midtfyns öl. Blandar man sedan in Uppsalarestaurangen Picnic i leken och låter de ta fram en middag till Eddies öl har man skapat en oförglömlig kväll.

Midtfyns öl är ofta välbalanserade och snygga med bra mategenskaper. Kanske inte något för den som bara söker tokhumlade öl, magsårssura lambics eller de senaste extremiteterna i ölvärlden, men därmed inte sagt att det inte sker innovation på Midtfyns. Se bara på snusölen Rough Snuff. När Robert Mentzer och hans team på Picnic bestående av Jesper Zällh, Johan Fasth och Hanna Åbrodd fått gå lös på matkombinationer till Midtfyns öl lyfts det hela ändå till en ny nivå.


Middagen som presenterades på Picnic var uppdelad i tre serveringar samt en liten sötsak som avslutning och vid varje servering var de olika komponenterna uppdelade för sig och parade med en varsin öl. Totalt provades därför nio olika öl till maten med mer eller ännu mer goda resultat. Allt som allt var det här en kulinarisk upplevelse av högsta rang och det är bara att lyfta på hatten åt gänget på Picnic. Eddies egna show mellan serveringarna lyfte också helhetsupplevelsen av kvällen några snäpp extra. Jag har nog aldrig skrattat så mycket under en ölprovning, men man ska förstås inte vara pryd eller för PK om man ska uppskatta allt.


Till att börja med serverades lättrimmad hälleflundra med en potatis- och citrusbakelse samt en rödvinssås med anis, fänkål och grönpeppar. Dessa parades i tur och ordning med Midtfyns Ale, Wheat och Rough Snuff II. Potatis- och citrusbakelsen med Wheat var ren magi då den limekryddade ölen gifte sig perfekt med den citronkryddade bakelsen. Med fisk, potatis och sås tillsammans i en tugga var det istället Ale som bjöd på den allra bästa kombon i mitt tycke då den kraftiga sältan i fisken dämpades av såsen och sedan lyfte ölet ett snäpp. Jonas H som satt vid mitt bord tyckte istället Rough Snuff II var bäst till men vi var båda överens om att det var god öl, grymt god mat och en riktig 1+1=3-upplevelse.


Huvudrätten var förstås inte sämre och bjöd på grytstekt ripa i sås på sommarblomste, en mix av gul, svart och trattkantarell som smörstekts och honungsglaserat samt rökt sidfläsk med äpple. Till dessa bjöds i tur och ordning IPA, Chili Tripel och DIPA. Av de enskilda kombinationerna var chiltripeln med kantarellerna något oväntat den bästa, där sötman i ölen mötte honungen och chilin spelade oväntat bra mot svampsmaken. Den följdes tätt av ripa med IPA medan sidfläsk och DIPA inte var lika lyckat. Däremot var det DIPAn som var trevligast när man blandade de tre delarna i rätten.

Som en liten efterrätt bjöds ett julkryddat fruktbröd med en hallon- och chokladmarmelad och flingsalt tillsammans med Jule Stout och X Porter. Inte helt oväntat fungerade den kryddade stouten mycket bra med det kryddade brödet, men det var när man tog bröd med marmelad och doppade i salt och en sipp X Porter till som det började slå gnistor på riktigt. Frukt, kryddor, choklad, sälta och hallon myste med chokladsmaken från portern och allt smälte ihop sådär härligt att man bara satt och log.



Middagen avslutas med en "munskölj" bestående av ingefärasorbet i ett shotglas, följt av två hemlagade kola med Barley Wine i glaset. Den ljusare kolan med ölet var magiskt bra medan den mörkare kolan hade lite för mycket chokladsmak för att passa ölen ordentligt.

Sammantaget var jag mycket, mycket nöjd med kvällen och är väldigt glad att det börjar hända lite på öl- och matfronten även i Uppsala och framför allt att det sker med den här nivån på maten. Två stora tummar upp till alla inblandade!