Bass King's Ale 1902 - Att dricka en 111 år gammal öl

Jag har druckit ett fåtal ganska gamla öl i mitt liv, bland annat en handfull öl från 80-talet, men när mitt ölprovargäng delade på en Bass King's Ale häromdagen togs det till helt nya nivåer. Den var nämligen från 1902.

Det är något väldigt speciellt över att öppna en öl som överlevt två världskrig och som var gammal redan när mina mor- och farföräldrar föddes. Vi kände nog alla en djup vördnad för en sådan artefakt och en stor respekt inför uppgiften att smaka på den. De flesta av oss har jagat nya ölupplevelser i flera år vid det här laget men det här smäller högst bland ölupplevelserna för oss alla och det är högst tveksamt om något någonsin kan trumfa detta.

Bass King's Ale bryggdes 1902 och självaste Edward den sjunde var med och mäskade in. Efter några års lagring på cask för att mogna buteljerades den i specialgjorda flaskor som förseglades med kork och en sorts blyfolie. Etiketten i sig är relativt modest men med King's Ale tryckt både på sidan och toppen av blyfolien och i relief på flaskan ges en extra känsla av att den här ölen var något speciellt redan då den bryggdes.

111 år senare är den förstås ännu mer speciell. Ett fåtal flaskor finns fortfarande i cirkulation men är svåra att värdera. Systembolaget har en tjänst för att värdera objekt inför deras dryckesauktioner och vi bad dem värdera flaskan, men av någon anledning (som de inte avslöjade) ansåg de att den inte uppfyllde deras krav för auktionerna och då får man inte heller någon värdering. Vår flaska köptes inte utan byttes mot andra öl. Vi har dock kommit överens om att inte avslöja vad som gavs i utbyte. Sorry ni som undrar. Jag kan åtminstone avslöja att det är öl som inte köps i Sverie.

När det väl var dags att öppna flaskan, som förvarats några dagar i ett kylskåp utan andra varor för att inte stressas i onödan, gick nervositeten i rummet att ta på. Skulle korken hålla eller smulas sönder ner i ölet? Skulle det vara gott eller odrickbart? Blyfolien skars bort med skalpell. Att dra ur korken blev olidligt spännande och när den till sist kom ur hade den sista halvcentimetern lossnat och fastnat i flaskhalsen. Fram med pincett för att plocka bort smulorna och sedan petades den hela delen ner i flaskan.

Sju förväntansfulla provare fick ett varsitt ISO-glas med en helt klar, mahoganyfärgad öl som, förstås, inte hade en tillstymmelse till kolsyra kvar. Det var först i det extra, åttonde glaset som det kom med lite partiklar men det var inte tal om någon slurry. Jästen var helt enkelt mer eller mindre fastcementerad i botten och längs sidorna (efter att ha lagrats på sidan). Några korksmulor syntes inte till i något glas.

Med öppningspärsen avklarad var det bara att njuta av upplevelsen att dricka ett öl från en annan tidsålder. Det här var ett sådant tillfälle då omständigheterna spelade in så pass mycket att det var omöjligt, och då menar jag verkligen omöjligt, att göra någon sorts objektiv värdering av smaken i sig. Gott var det, väldigt gott, men jag kan helt enkelt inte säga om jag hade sagt samma sak om jag fått prova den blint.

Det fanns mycket starka toner av läder och tobak i doften, tillsammans med portvin och en förnimmelse av syrlighet och damm. Det kan låta tämligen ospektakulärt men det beror bara på att jag inte kan sätta bättre ord på doften. Det var helt olikt någon annan öl jag doftat på förut och mycket angenämt att sniffa på.

I smaken var lädret och tobaken något mer nertonade, men fortfarande väldigt tydliga, medan portvinstonerna fick ta mer plats. Dessutom fanns en mycket mjuk syrlighet som gick i par med en en väldigt komplex kolaton. Smakerna ledde också till en illusion av en svag sötma även fast ölet i sig var torrt. I avslutningen dog delar av smaken ganska tvärt men en behaglig och sofistikerad ton av läder och tobak dröjde sig kvar i en lång, mild eftersmak. Återigen, att försöka återge den här ölen i ord är extremt svårt. Jag har helt enkelt inte smakat något som riktigt liknar den förut och saknar bra associationer för att beskriva den.

En unik upplevelse som jag är oerhört tacksam för att ha tagit del av. Jag vill passa på att tacka de inblandade för att ha gett mig ett minne för livet.