I somras åkte Jessica Heidrich över till Bakewell och bryggde en imperial stout med Thornbridge bryggmästare Rob Lovatt. Den släpps nu i begränsad upplaga på Systembolaget imorgon och rekommenderas varmt för bärälskaren. Den är nämligen brygd med skotska hallon och har en kraftig hallonsmak.

I doften minglar färska hallon och hallonsylt med choklad, rostad malt och ett uns av vanilj och lakrits. En mycket trevlig öl att sitta och sniffa på. De skotska hallonen har gett ölet en mild men tydlig syra som ger den en helt annan karaktär än en vanlig imperial stout. Hallonen dominerar också de första smakintrycken innan chokladnyanserna börjar tränga fram tillsammans med mild vanilj.

Kroppen känns betydligt lättare än vad man förväntar sig av en imperial stout på 10 %, troligen på grund av syran. Det gör inget, istället kan man njuta av en unik öl med väldigt egen karaktär. Kombinationen av hallon och imperial stout gör att den är heeelt underbar till en chokladdessert! Dessutom är det garanterat än ögonöppnare för många som annars inte är så förtjusta i öl.

Thornbridge bryggmästare Rob Lovatt har för övrigt flaggat för att de gärna fortsätter göra samarbetsöl med S:t Eriks och planerar att komma över till Sverige under nästa år för att brygga tillsammans med Jessica igen.

1800 flaskor av Thornbridge & S:t Eriks Imperial Raspberry Stout kommer på Systembolaget imorgon, den 1 oktober och kommer då att kosta 89 kr för 50 cl. Den kommer att finnas på vinkällarbutikerna och i en handfull ytterligare butiker samt såklart vara beställningsbar till landets övriga butiker. Artikelnummer är 11940. Den som besöker Stockholm Beer & Whisky Festival i helgen kommer också att ha möjlighet att prova den där.


Den recenserade flaskan var ett varuprov.

2003 grundades föreningen Eskilstuna Ölkultur och tio år senare har de nu nästan 3000 medlemmar, en populär medlemspub och ett väletablerat bryggeri. Det finns alltså all anledning att fira sitt 10-årsjubileum och det görs med en barley wine på självklara 10 %.

Många bra saker hände den svenska ölvärlden under 2003. Oppigårds kom igång, Närke Kulturbryggeri formades och föreningen Eskilstuna Ölkultur bildades. Nu har 10 år passerat och mycket öl har passerat genom lagringstankarna i Eskilstuna. En av de senaste sorterna är till just för att fira jubileet och är en barley wine på 10 % som bryggts med svensk pilsnermalt, engelsk humle och sörmländsk honung.

Självaste knugen Carl XVI Gustaf var först med att prova detta öl under sitt besök på bryggeripuben i början av månaden. Vill du också prova den kommer den dels finnas i bryggeripuben, dels på Stockholm Beer & Whisky Festival och dels att beställa på Systembolaget från den 1 oktober för 45 kronor stycket.

Jag besökte bryggeriet i början av förra året och imponerades då över mycket. Sedan dess har upplevelserna varit både upp och ner men allt som oftast har Eskilstunas öl varit värda att prova. Det gäller också detta Barley Wine som är drickbart redan nu men som liksom många andra barley wines lär behöva ett par års lagring för att nå sin fulla potential.

I nuläget smakar det något fruktigt och sött med toner av toffee, smörkola och råsocker. Många smaker som jag kan tänka mig kommer att utvecklas åt rätt håll med åren samtidigt som sötman kommer att dämpas. Om det är värt att vänta 10 år och fira in bryggeriets 20-årsjubileum med låter jag vara osagt men jag rekommenderar att man både provar den nu och lägger undan någon flaska.

Passar man på att prova den under Stockholm Beer & Whisky Festival vill jag också slå ett slag för bryggeriets White IPA som är mycket trevlig!

Stockholm Beer & Whisky Festival är igång igen och för er som ska besöka mässan idag eller under nästa helg har jag ett viktigt meddelande. Fastna inte i Hall 1! Upptäck alla godsaker i Hall 2 och Cuisinen också.

Om du går ut från Hall 1, genom mellangången där alla matknallar står och vidare in i nästa byggnad hittar du både Cuisinen och Hall 2. In till höger hittar du Cuisinen där du både kan prova svensk hantverksöl, gå på fotouställning och förkovra dig i ölskriverier. Här finns nämligen montrar för såväl den nya boken Mikrorebeller som för ölmagasinet c/o Hops (i vars monter ni också hittar undertecknad idag). Dessutom finns Robert Helbergs utställning med ölfoto här inne, väl värt en titt. I Cuisinen finns också ett gäng svenska hantverksbryggerier. Här finner du Eskilstuna Ölkultur, Adelsö, South Plains, Nääs. Ängöl, Flying Brewery, En Helt Vanlig CP-öl och Grythyttan.

Om man istället går upp för trappen kommer man till Hall 2 och Taste Experience, men man ska inte tro att det inte finns bra öl här. Längst ner vid ena gaveln hittar man högljudda Höganäs. De har lyckats mycket bra med sina två första öl, en lager och en american pale ale. Hembryggaren i dig är säkerligen också intresserad av att titta runt hos de välkända jästproducenterna White Labs som har sin monter här. Mr White själv har också synts till på festivalen.


Ner åt andra hållet i hallen finner man Belgoklubben där man både kan teckna upp sig som medlem och prova öl. Lådorna som kan beställas hem kommer fyra gånger om året och innehåller 12 flaskor á 75 cl, sex sorter med två flaskor av varje, och kostar omkring 1200 kr när man räknat in frakten. Man kan som sagt prova en del öl redan i deras monter. Om du undrar hur en maskrossaison eller en Ardbegfatlagrad belgare smakar, eller helt enkelt bara vill upptäcka ny belgisk öl får du inte missa deras monter.

Vill man få omväxling från all öl finns det mycket trevliga alternativ här och dessutom under mycket god vägledning. Hos Akebono kan man få en smakresa med saké tillsammans med några av Europas mest kunniga sakéexperter och i champagnemontern står Andreas Kjörling beredd att ge dig en skräddarsydd resa genom champagnens bubblande värld. Bredvid honom finns också en ostronmonter där man kan välja och vraka mellan fyra olika ostronsorter. Ett något lyxigare alternativ än korvmojen för den hungrige.

Nytt för i år är att mjödet har en egen tävlingsklass och vill du testa dig runt bland dessa är Mjödhamnen ett bra ställe att börja på. De erbjuder en uppsjö av olika mjödvarianter och är en utmärkt plats att börja leta nya favoriter hos. Till sist vill jag också slå ett slag för Wicked Wines (ölfria) monter i Hall 2 där man bland annat kan prova den fantastiska Niepoort Vintage 2000. Om inte annat kan det ju vara värt att prova för smakreferensens skull, portvin är ju ingen ovanlig smakassociation i öl.

(E)-2-nonenal, ibland även kallat trans-2-nonenal, är starkt förknippat med smaken av blöt wellpapp som associeras med gammal öl. Det finns en inte helt ovanlig missuppfattning, troligen sprungen ur gamla "sanningar", om att smakämnet uppkommer genom oxidering av ölet i flaskan, men så är inte fallet.

Låt oss börja med att förklara namnet. Non innebär att det är en kolkedja med nio kolatomer, -en- visar att det är en alken, dvs att två av dessa kolatomer har en dubbelbindning mellan sig (det ni i bilden ser som två parallella streck mellan toppen längst till höger och dalen näst längst till vänster) och -al betyder att det är en aldehyd, det till säga att det finns ett dubbelbundet syre i kedjan (O längst till höger, igen med två streck för att visa dubbelbindningen). 2 visar att dubbelbindningen sitter vid kedjans andra kolatom och (E) kommer från tyskans entgegen (=motsatt) och anger hur atomerna kring dubbelbindningen är grupperade. (E)-2-nonenal är alltså en omättad aldehyd med nio kolatomer.

Om vi lägger nomenklaturen åt sidan och tittar på betydelsen i öl istället är (E)-2-nonenal (hädanefter kallat E2N) alltid en oönskad komponent som är associerad med öl som åldrats. Liksom flera andra smakavvikelser som kan uppkomma efter lång tid kan det påskyndas kraftigt under högre temperaturer och ett sätt för ett bryggeri att testa hur sitt öl utvecklas över tid är därför att "stressa" den genom uppvärmning och sedan testa den.

Smaken som associeras med E2N beskrivs ofta som papp, blöt kartong eller andra liknande smaker. Det mänskliga doftsinnet detekterar E2N i öl redan vid mycket låga koncentrationer, så lågt som 50 nanogram / liter eller till och med ännu mindre.

Fria E2N-molekyler bildas under bryggningen men förstörs sedan av jästen under jäsningen och kommer inte med i den färdiga ölen. Däremot bildas vissa fettsyro, som finns kvar i den färdiga ölen,  som över tid hydrolyseras till bland annat E2N. Hydrolys innebär att en molekyl reagerar med vatten och delas till två nya molekyler. Det är alltså inte oxidering i flaskan som bildar E2N. Däremot kan oxidering under bryggprocessen öka mängderna av de fettsyror som sedan kan bilda E2N. Oxideringen i flaskan påverkar förstås ölet på andra sätt, men har alltså inte något att göra med E2N.

Även om det finns mer exakt kunskap än vad jag beskriver här verkar det inte vara ett helt kartlagt område. En försvårande faktor för forskningen kring E2N i öl är att det är svårt att detektera med instrument vid de extremt låga koncentrationer som det mänskliga luktsinnet kan uppfatta det vid.
Utsikten från bryggeriet och restaurangen går inte av för hackor

Det är en riktigt kylslagen morgon när de första lagringstankarna anländer med långtradare till Lumaområdet i Hammarby Sjöstad. Det är den första riktiga bryggeriutrustningen som kommer på plats i vad som ska bli Nya Carnegiebryggeriet. Samtidigt avslöjas vilka det är som ska brygga ölen som ska hamna i tankarna.

 Tre grader visar kvicksilvret när tankarna börjar lastas av med truck vid åttatiden på morgonen. Det som ska bli Nya Carnegiebryggeriet är fortfarande en byggarbetsplats men nu börjar pusselbitarna komma på plats. Att Carlsbergs Fredrik Vogel blir projektledare och platschef är klart sedan länge men nu är det också klart vilka som ingår i bryggteamet.

Bryggmästare Anders Wendler har visioner för sitt bryggeri

Bryggmästare blir Anders Wendler, en före detta "Prippsgubbe" med bryggarbakgrund i Tyskland och Köpenhamns bryggmästarutbildning utöver många år på Prippen. Dessutom är han välrenommerad hembryggare och vann senaste SM i hembryggning med sin mörka lager. I teamet finns också Christoffer Turgesson som senast kommer från Nils Oscar men också har en bakgrund i England, Karl Fornarve som har jobbat på Sigtuna efter avslutad bryggeriutbildning i Ludvika samt bioteknikern Josefine Karlsson som nu blir bryggerilärling efter en längre tid som hembryggare.

-Jag har världens bästa jobb nu, säger Anders med ett stort leende. Det har varit en dröm i lång tid att få driva ett eget bryggeri och nu blir det verklighet. Vi har ett grymt team som det är riktigt trevligt att arbeta med, och det kan jag säga innan vi ens har kommit igång med arbetet här ute på bryggeriet, fortsätter han.

Nya Carnegiebryggeriet kommer att ha kapacitet för att brygga omkring en miljon liter om året, men första året kommer produktionen troligen hamna kring 300-400 tusen liter. Det kommer bara att vara deras egna öl som bryggs och det kommer alltså inte licensbryggas några öl från Brooklyn eller Carlsberg som är bryggeriets "föräldrar". Däremot kommer man samarbeta med dessa på flera plan och att det blir en, eller kanske flera, samarbetsöl med Brooklyn ser man som mycket troligt. Dessutom kommer de kunna dra nytta av Carlsbergs säljkanaler och organisationen som omgärdar det.

Projektledaren Fredrik Vogel

Från Brooklyn får man värdefull hjälp från ett mikrobryggeri med många år i branschen. Man kommer också använda ett bryggverk av samma modell, men något mindre, än det som Brooklyn använder. Anders har varit i Brooklyn och bryggt prototypöl med Garrett Oliver på deras bryggverk och Brooklyns personal kommer också komma hit för att dela med sig av sina kunskaper om bryggverket för Nya Carnegies team. Prototypölet som gjorts i Brooklyn kommer för övrigt att serveras under Stockholm Beer & Whisky Festival, men det finns risk att den tar slut snabbt. Vill man prova är det alltså läge att göra det tidigt på festivalen.

I bryggeriet kommer man att ha ett fullt fyrpannigt bryggverk på 4000 liter, 12 stycken lagringstankar och en buteljeringslina som klarar av såväl 33 cl som 75 cl med champagnekork. Därtill kommer man förstås ha öl på fat. Man kommer också ha en del labutrustning och planerar bland annat att driva upp egen jäst, då bioteknikern Josefins kunskaper säkerligen kan komma till pass.

Lagringstankarna har anlänt

I direkt anslutning till bryggeriet kommer man också att öppna en restaurang där det egna ölet, men också gästöl, kommer att serveras och menyn ska komponeras med utgångspunkt i att passa till de egna ölen. Restaurangbyggnaden och bryggeribyggnaden ligger direkt intill varandra och kommer att bindas samman med en inglasad gång. Tanken är att besökare både ska kunna gå på rundtur i bryggeriet och sätta sig i restaurangen för att äta och dricka gott vid ett och samma besök. Första bryggningarna kommer att ske i december och man räknar med att öppna restaurangen och servera sina första öl i mitten av januari.

Rent ölmässigt kommer man att ta avstamp i de klassiska stilarna för att låta olika experiment blomma fram. Än så länge har inga recept kommit längre än till ett prototypstadie och exakt vad som ska bryggas är ännu inte klart. Alla i teamet har massor av idéer och Anders räknar närmast med huggsexa när alla ska försöka få igenom sina idéer. Själv vurmar han lite extra för mörk lager, särskilt torr scwarzbier, och vill gärna ta fram en sådan när bryggningarna kommer igång.

Det finns kunskap, resurser, innovation och tradition att bygga på. I januari vet vi vilken kvalitet det leder till.

Hösten är kommen men Systembolagets oktobersläpp fokuserar mycket på humle medan de tyngre och mustigare ölen finns i underkant. Kvalitet är det som vanligt gott om däremot och några riktiga guldkorn finns att plocka ur kakan.

[Namn]
[Ursprungsland, pris, volym, alkoholhalt, modul - beställt antal]
[Mina noteringar]

Bayerska Ölsorter Selection 2013
Tyskland, 99 kr, 198 cl, T5 - 15360 st
Ett mixpack där det är mixad kvalitet såväl som mixade stilar. Inga direkt dåliga öl men festbieren, dunkeln och scwarzbieren upplever jag som ganska tråkiga och håglösa medan pilsen, kellerbieren och doppelbocken är betydligt roligare.

Reuther Schlosspils
Bröd och spannmål en masse. Torr med en bitig, avslutande beska. Typisk och trevlig tysk pils.

Irlbacher Festbier
Sötare med mer formbröd och mindre spannmål i smaken. Låg beska som dock ligger kvar länge.

Müllerbräu Festus Kellerbier
Mild och krämig med mindre kolsyra och en mycket trevlig smakmix av vitt bröd och spannmål. Betydligt rundare än schlosspilsen, även i beskan i slutet. Den bästa av de ljusa ölen i mixpacket.

Sclappe-Seppel Dunkel
Ganska anonym och småtrist dunkel med milda inslag av vörtbröd och en lätt sötma.

Oechsner Scwarzbier
Lätt rostade toner med en småsöt kropp och överlag ganska anonyma smaker. Inte den bästa schwarzbier jag provat.

Karmeliten Kloster Doppelbock
Ren, söt och fruktig med mycket torkad frukt och marsipan. Fokuserade smaker och ganska stor sötma. Sitter fint i höstrusket.

Glazen Toren Saison d'Erpe-Mere
Belgien, 69 kr, 75 cl, T5, 6,9 % - 4800 st
Pepprig och knastertorr med milda estrar och en antydan till funkighet. Väl dold alkohol och en mild beska i avslutningen. Snygg och trevlig saison, väl värd ett köp om man uppskattar stilen!

Liefmans Goudenband
Belgien, 77 kr, 77 kr, T6, 8 % - 3000 st
Fruktigt syrlig doft med toner av sura körsbär, mandellikör och ättika. Smaken är snällt sötsyrlig med toner av mandelkubb, körsbärspaj och annat mumsigt. En enkel öl att ta till sig, även för den som är ovan vid syrliga öl skulle jag tro.

Chimay Dourée
Belgien, 24,90 kr, 33 cl, T5, 4,8 % - 24000 st
Frisk, kryddig och mycket lättdrucken! Kraftigt mousserande med tonvikt på friskhet och bara milda inslag av kryddorna. Ganska torr med en lätt men ändå välmarkerad beska.

Hantverksbryggeriet Alkemisten 2013
Sverige, 69 kr, 33 cl, T6, 5 % - 2000 st
Barrskog, särskilt förna och humus, blandat med en lätt ton av distant gödsel och lantbruk, samt förstås en skvätt blåbär i doften. Lätt syrlig och något tunn smak med relativt mycket blåbär och skog men med en något vattnig avslutning. Trevlig men saknar komplexitet.

Nils Oscar SMÖF Jubelöl
Sverige, 18,90 kr, 33 cl, T5, 5,2 % - 30000 st
Mustig och lite murrig öl med en väldigt höstig karaktär. Den känns väldigt typisk för Nils Oscar också, med torr karamell, lätt fruktighet och skogssvamp. Maltdriven öl med endast ett lätt humleinslag.

Nynäshamns Skatkobben SKA Collaboration
Sverige, 39,20 kr, 50 cl, T5, 8 % - 8000 st
Mycket, men ganska diffus humle i en fyllig kropp där kumminkryddningen knappt märks av. Välbyggd med en profil som gör den farligt lättdrucken. Härlig öl och ett trevligt substitut till all IPA. Lyckat samarbete!

Mikkeller K:rlek Höst/Vinter 2013
Danmark/Belgien, 29,90 kr, 33 cl, T5, 5,9 % - 45000 st
Massor av humle var det här! Behöver du din humlefix är det här en bra början. Kroppen är något för tunn för att riktigt bära upp det i smaken men den klarar sig ganska väl ändå. Bitig och mycket lång efterbeska. Märker inte av ananasen?

Ballast Point Sculpin IPA
USA, 33,90 kr, 35,5 cl, T5, 7 % - 26000 st
Ett under av balans och härlig fruktighet. Flaskan på provningen är tyvärr ett halvår gammal och är kanske inte helt rättvis att recensera då jag uppfattat det att flaskorna som kommer på hylla ska vara nyare. Läs istället om hur den smakade i ett färskare tillstånd.

Flying Dog Single Hop Citra IIPA
USA, 36,90 kr,  35,5 cl, T6, 10 % - 3000 st
Mjukt och fylligt fruktig med en sötma som bär citrusen och de tropiska frukterna väl. Snygg imperial IPA där citrahumlen får visa upp sig med en tyngre framtoning. Välgjort och trevligt!

Smuttynose Rhye IPA
USA, 73,60 kr, 65 cl, T6, 7 % - 3480 st
Något tam IPA i jämförelse med de andra humledrivna ölen i släppet. God, men långt ifrån ett förstaval i oktoberuppställningen. Toner av kåda, gräs och lite frukt blandat samt en trevlig kryddighet. Lång efterbeska.

Lagunitas Hop Stoopid
USA, 69,90 kr, 65 cl, T5, 8 % - 9900 st
Fruktig och gräsig med en något söt kropp som lyfter frukten lite extra. En skarp ton av grönpeppar finns i doften men tar sig inte vidare till smaken. Rund maltkropp med skarpa humlekanter. Lite kakor anas bakom humlen. Lättillgänglig öl i gränslandet mellan IPA och DIPA.

Innis & Gunn Oloroso Cask
Storbritannien, 26,90 kr, 33 cl, T5, 7,4 % - 36000 st
Tioårsjubilerande Innis & Gunn firar med sherryfat, som lyfter den något genom att den blir något vinös och något mindre vaniljig och sliskig än den vanliga varianten. En av de bättre ölen de spottat ur sig och en av få av deras öl som jag kan tänka mig att dricka ett helt glas av. Fortfarande inte något imponerande dock.

Samuel Adams Fat Jack Double Pumpkin
USA, 58 kr, 65 cl, T5, 8,5% - 9960 st
Pumpa och kryddor, som vi svenskar närmast förknippar med jul, dock betydligt mildare än de värsta kryddbomberna bland de amerikanska pumpaölen. Söt och något karamellig bakom det och faktiskt ganska välbalanserad. För att vara en pumpaöl i alla fall. Gör sig nog allra bäst till kalkon eller annan fågel, alternativt en efterrätt.

Omnipollo Erzulie och Hypnopompa

Omnipollo Erzulie
Sverige/Belgien, 69 kr, 33 cl, T5, 13 % - 6504 st
Supersött! När man doftar på den känns den instinktivt belgisk med massor av estrar, men dessa dränks sedan av en enorm sötma i smaken. Känns närmare besläktad till belgare än en brittisk barley wine. Oavsett behöver den nog några år i källaren innan jag kan dricka den utan att vilja borsta tänderna direkt.

De Molen Bommen & Granaten
Nederländerna, 57 kr, 33 cl, T6, 15,2 % - 2160 st
Mycket torkad frukt i doften, särskilt fikon. Smaken är söt, mycket söt, men det är också en kraftig smak av torkad frukt som gör att ölet ändå håller ihop. Lång söt eftersmak med en mycket mild beska. God redan nu men blir klart bättre med lagring.

Lost Abbey Cuvee de Tomme 2012
USA, 139 kr, 37,5 cl, T6, 11 % - 1800 st
Massor av ättika i båda doft och smak. I smaken finns också ek, körsbär och mandel. När man efter första klunken kommit över den värsta ättikachocken blir den genast trevligare. Ändå tycker jag inte att den når upp till sina forna storhetstid, tidigare årgångar har nämligen varit ännu bättre.

Camden Town Versus Odell Baltic Porter                      
Storbritannien, 39,90 kr, 33 cl, T7, 7 % - 1008 st
Läs fullständig recension. Ett under av mjuk chokladighet av alla dess slag. Mild, mjuk och mycket behaglig att dricka.

Stone Espresso Russian Imperial Stout
USA, 89,90 kr, 65 cl, T6, 11 % - 3480 st
Kaffe, choklad och torkad frukt i en trevlig symbios. Trevlig variant av deras vanliga imperial stout, vore trevligt att prova dem mot varandra för att ännu tydligare känna skillnaderna. Utifrån minnet föredrar jag dock den vanliga men så är jag inte heller någon sucker för kaffeöl.

Omnipollo Hypnopompa
Sverige/Nederländerna, 59 kr, 33 cl, T5, 11 % - 7000 st
Soja, torkad frukt och choklad och inga som helst marshmallows. Tung och något söt men också en aning märklig. Mja, jag vet inte jag, inte dålig men inte heller riktigt prisvärd.

Dessutom släpps två öl till som inte var med vid skribentprovningen.
Thornbridge & S:t Eriks Raspberry Imperial Stout, Storbritannien, 89 kr, 50 cl, T7, 10 % - 1800 st
Ballast Point Sea Monster, USA, 89,90 kr, 65 cl, T7, 10 % - 1800 st

Hallonstouten har jag recenserat separat. Sea Monster har jag druckit vid tidigare tillfällen och det är en mycket kompetent imperial stout som jag definitivt kan rekommendera ett köpa av. Mycket prisvärd dessutom! Båda dessa, och många av de snabbrecenserade ölen ovan, finns att prova på SBWF under helgen.
Oktoberfesten i München är i full gång och det duggar tätt mellan oktoberfestölen på Systembolaget. Till och med i det lokala beställningssortimentet finns dem och där hittar man bland annat Ängös varaint, Oktoberfestlig Ängöl. En något mer traditionell märzen som levererar för fjärde året i rad.

Här visar Johan och gänget upp sina kunskaper på riktigt i en riktigt välgjord lager. Mjuk och behaglig maltkropp med drag av rostat formbröd, grahamskakor och en lätt smörig touch. Det spelar mot en tillbakadragen men ändå spänstig touch av nyslaget gräs. Allt detta förpackat i en härlig, nästan lite krämig öl som är en perfekt kompanjon till höstens rätter.

Så lätt går det att sammanfatta den här ölen men samtidigt är det ett bevis på att de kan sin sak nere i Kalmar. Jag tjatar kanske lite om det här, men att brygga en så här bra lager är inte det lättaste, och att Ängö har gjort det ända sedan starten är minst sagt imponerande.

Om man inte råkar bo i Kalmar eller på Öland är det beställning som gäller men man kan lyckligtvis göra det per flaska, tack vare Systembolagets lokala beställningssortiment. För 50 cl får man pröjsa 29,90 kr, vilket förvisso kan vara i saftigaste laget för den här typen av öl, men så är det också kvalitet man får.
Tidigare i år fick Camden Town besök av amerikanska Odell vilket resulterade i en baltisk porter på 7 %. En begränsad mängd släpps i Systembolagets oktoberrelease och den kommer vara värd att försöka lägga vantarna på om man gillar chokladiga och mjuka öl.

Förvänta dig inga tunga rostade smaker från denna. Här handlar det istället om mjuka chokladtoner och en behaglig dryckesupplevelse. Doften är mycket maltfokuserad med mjölkchoklad och en mild fruktighet. Trevligt, men storheten ligger inte i doften utan i smaken.

Där spelas nämligen ett stort chokladregister ut, snyggt kompletterat med en touch av fruktigheten och allt är så mjukt, så mjukt. Chokladtonerna är framförallt mjölkchoklad men nyanseras av mörkare choklad och chokladkola. Dessutom finns nyanser av lakrits och gräs.

Munkänslan är mycket mjuk och ölen slinker ner väldigt lätt. Avslutningen är något söt och med en mycket mild beska.

Camden Town Versus Odell Baltic Porter släpps på Systembolagets vinkällarbutiker nästa tisdag och kommer då att kosta 39,90 kr. Artikelnummer är 11932. Totalt kommer bara 1008 flaskor att släppas så tillgången är något begränsad. Hela listan över oktobersläppet samt kommande släppet finns här.


Denna flaska var ett varuprov från ett besök på bryggeriet
Det haglar tätt mellan nyheterna så här års så det är återigen dags för en liten sammanfattning av det senaste nya. Ny ölbok, nytt spännande samarbete i ölvärlden och män som jäst fram alkohol i magsäcken är bara några av dessa nyheter.

Den nya boken Mikrorebeller, om eldsjälarna i mikroryggarsverige, har releaseparty på onsdag kväll. Kl 17.30-20.00 på Brooklyn Bar Debaser i Hornstull Strand är det som gäller. Obligatorisk föranmälan (dock gratis), sista dagen för anmälan är imorgon och görs på http://simplesignup.se/private_event/31606/eacc20f7e7. Det utlovas smakprover på svenska mikrobrygder och att några bryggerigrundare ska vara på plats.


Brill meddelar att de har inlett ett samarbete med Brekeriet, ett av stjärnskotten bland de nyare svenska bryggerierna. Brill ska nu sköta distribution och försäljning åt Brekeriet, vilket i första hand lär leda till att deras öl hittar ut till fler krogar i landet.


Ytterligare nya aktörer bland de svenska importörerna. The Five Finest verkar vara på väg att dra igång med initiala planer på att importera amerikanska Cape Ann och vidare planer på att ta hem något brittiskt. Öl- och whiskykunnige Uffe från bloggen Karlströms Malt är en av de inblandade i företaget.


Mer event kring SBWF. Onsdagen den 2 oktober ordnar Wicked Wine en öl- och matprovning på Melody Hotel på Djurgården i Stockholm, med en öl vardera från sju av bryggerierna de arbetar med. Alla bryggare kommer finnas på plats och varje öl matchas med en särskilt framtagen maträtt (i mindre format). Kalaset kostar 195 kr och plats bokas här.


Systembolaget meddelar att de, enligt plan, kommer att utöka försöket med hemleverans av alkohol under hösten. Sedan tidigare ingår Bromma, Nacka, Johanneshov, Sollentuna, Borås, Brämhult, Uppsala, Göteborg, Askim och Mölndal i försöket. Mellan september och november kommer försöksområdena att utökas till att innefatta även Västernorrlands län, Västerbottens län och Skåne län samt resterande delar av Stockholms län.


Visste du att man kan bli berusad utan att dricka alkohol? Amerikanska tidningar har rapporterat om ett fall i Texas med det ovanliga "auto-brewery syndrome", dvs att man fått en infektion av Saccharomyces Cerevisae (vanlig bryggarjäst) i magsäcken som jäser kolhydrater i födan till alkohol. Vanligtvis stannar inte jästen i magen men man tror att detta syndrom har samband med att man tagit en antibiotikakur som slår ut den naturliga floran av mikroorganismer i magen och att det kan ge öljästen tillfälle att växa i magen.


S:t Eriks och Thornbridge har gjort en samarbetsöl tillsammans. Jessica Heidrich åkte över till Bakewellbryggeriet tidigare i sommar och bryggde en hallonkryddad imperial stout tillsammans med Thornbridges bryggmästare Rob Lovatt. Den kommer att ha premiär på Stockholm Beer & Whisky Festival och släpps i en mindre upplaga på Systembolaget den 1 oktober.


Sigtuna med Emil Lindén i spetsen har också slagit på stora imperial-stout-trumman och har gjort en fatlagrad variant. Det är tunnor från destilleriet Blanton's som ölen lagrats på och även den har premiär på Stockholm Beer & Whisky Festival. Den släpps också på Systembolaget och kommer den 1 november.


Rådhuskällaren i Falun ordnar en "BMD", eller kanske snarare en BID, Beer Importers Dinner, med Brewdog den 10 oktober. Det är nämligen ingen från bryggeriet som kan närvara utan istället är det Per och Gustaf från den svenska importören Cask Sweden som kommer företräda bryggeriet på middagen. Pris etc är ännu inte officiellt. Håll koll på Rådhuskällarens hemsida om du är intresserad av att delta.


Importören AMKA verkar ha knoppat av sin ölportfölj till ett nytt dotterföretag, Beer Enthusiast Sweden. I portföljen finns bland andra Slottskällan, Train Station Brewery, Jädraås, Hornbeer, Midtfyns, Malmgård, St Austell och Hook Norton.
VK=Vinkällarbutik, Grafik framtagen av Portersteken som illustration till artikeln

I och med att Systembolagets nya sortimentsmodell togs i bruk den 2 september försvann också modulsystemet som delade upp sortimentet på olika butiksstorlekar. Det användes också för de tillfälliga nyheterna och för dessa har man nu infört ett nytt fördelningssystem kallat Nivå. Eftersom modulsystemet ändå används i många listor över kommande släpp är det läge att reda ut begreppen.

Nivåsystemet går från I till VI, alltså sex olika nivåer, och motsvarar de tidigare T5-8, men med två nya steg inbakade. Fast ett av dem används inte än. Låter det krångligt? Låt oss försöka klara ut det här.

Förutom de olika butiksantal som nämns nedan finns förstås också alla nyheter i varudepån. Till att börja med har det gamla T5 ersatts av Nivå VI mer eller mindre rakt av och kommer alltså till 40-50 butiker. Så långt är det enkelt, men sedan börjar det bli något krångligare.

Nivå V är ett mellansteg mellan T5 och T6/7 men kommer tills vidare inte användas i uppdelningen av vilka butiker som får vilka nyheter. Däremot kommer det användas för mängden flaskor som kommer till butikerna. Alltså, de butiker som går in under Nivå V kan komma att få ett större antal flaskor av samma öl som Nivå VI får.

Den mest intressanta nyheten är Nivå IV som klämmer sig in mellan gamla T5 och T6/7 och distribueras till vinkällarbutikerna (en vardera i Stockholm, Göteborg och Malmö) samt ett fåtal av de större butikerna i övriga landet. Just nu rör det sig om omkring fem butiker utöver vinkällarbutikerna. I septembersläppet hade bland annat Mikkeller Beer Geek Vanilla Shake, Brewdog Black Tokyo Horizon och Great Divide Chocolate Oak Aged Yeti denna distribution enligt mina observationer. En gång per år utvärderas också vilka butiker som ska få vilka tillfälliga nyheter. Det är endast öl i T6 som kan ligga i Nivå IV, men alla öl i T6 gör inte det.

Öl i T6 kan nämligen också ligga i Nivå III som motsvarar det gamla vanliga T6 och T7, alltså bara de tre vinkällarbutikerna. T6 kan alltså vara antingen Nivå III eller Nivå IV. Det gamla T7 motsvarar dels den tidigare nämnda Nivå III och dels en ny nivå, Nivå II. Produkter i denna nya Nivå kommer endast till vinkällarbutiken i Stockholm och är till för produkter som kommer i mycket små kvantiteter men som kanske inte har någon jättestor efterfrågan. Det blir gissningsvis ovanligt för öl att hamna här. Till sist har vi webblanseringarna, tidigare T8 och nu Nivå I. Inga konstigheter där.

Fortfarande gäller den gamla skillnaden mellan T6 och T7, nämligen att öl i T6 får beskrivning och foto på Systembolagets hemsida samt skall finnas med på skribentprovningarna, medan öl i T7 får vara utan beskrivning och foto samt att leverantören själv bestämmer om de vill skicka flaskor till skribentprovningarna.

I ärlighetens namn är mycket av detta en rejäl överkurs men det man framförallt kan ta med sig är att öl som lanseras i T6 numera kan dyka upp i några fler butiker än bara vinkällarbutikerna.
Klackabackens Bryggeri i Kristianstad är ett av ett drygt 20-tal svenska bryggerier som startat i år och ett av dem som övertygat mest hittills. Först ut kom den ljusa lagern och Originalet och så Klackabackens India Pale Ale. Medan det finns saker att slipa på utgör de två en riktig positiv start.

Originalet är bryggt på pilsner- och münchnermalt och slank ner så snabbt att jag knappt han tänka på hur det smakade. Det är imponerande att trycka ut en så bra pilsner det första man gör. Kexig smak med väldigt lätta inslag av karamell och så en gräs- och citrusdragen humleprofil med lagom bett i den avslutande beskan. Snyggt, rent och trevligt! 22,70 kr kan kännas mycket när man jämför med priserna på andra bra pilsner på Systembolaget. Å andra sidan är det trevligt att kunna stödja ett nytt bryggeri med en så bra start.

Deras IPA är trevlig men har kanske lite mer att slipa på för att bli sådär riktigt bra. Kroppen är ganska kraftig för stilen med drag av kakor, karamell och marsipan. Någonstans fick jag också en vibb av apelsinchoklad. Därtill har den blommiga toner och apelsinmarmelad i smaken samt en medelstark beska. Inte riktigt den tropiska fruktbomb man så ofta förväntar sig av en IPA idag, men bra för det.

Om Klackabacken kan bygga vidare på den här positiva starten och undvika problem med infektioner och felsmaker kommer de ha goda möjligheter att bli ett nytt stjärnskott i Sverige. Jag ser verkligen framemot att prova deras bourbonporter som är på väg ut.
Barhäng på Fermentoren
Från Köpenhamns Hovedbanegård kliver man rakt ut på Vesterbrogade och är genast inom gångavstånd från en handfull bra ölbarer och -affärer som bara väntar på en. Man kan utan problem ta sig runt till alla med bara fötterna som transportmedel och belöningen är öl i världsklass. Följ med till ölställena runt om Vesterbro.

Om man följer Vesterbrogade västerut från Hovedbanegården kommer man snart till Viktoriagade där man finner både Den Nordiske Ølhandel och Mikkeller Bar. Den förstnämnda är knappt mer än en glugg i väggen men håller ett imponerande sortiment av mestadels norsk öl och framförallt Nøgne Ø. Man känner också lätt igen butiken just på skylten från Nøgne Ø som hänger ovanför ingången. Öppettiderna är begränsade men det är väl värt ett besök om man har vägarna förbi när det är öppet. Utöver Nøgnes öl finns även deras sake såväl som öl från Haandbryggeriet, Ægir, Mohawk och flera andra nordiska bryggerier.

Några snabba steg ner längs Viktoriagade och man finner sig själv utanför Mikkeller Bar. Numera känner väl i stort sett alla svenska och danska ölälskare till denna stjärna som nyligen firade tre år. Lokalen är ganska liten men nu under sommartid har de även en liten uteservering. De 20 fatölen är vanligtvis uppdelade så att öl från Mikkeller ockuperar hälften av kranarna medan de andra tio kommer från bryggerier världen över.

Från Mikkeller Bar kan man promenera vidare neråt längs Viktoriagade tills man kommer till Halmtorvet. Om man svänger höger kommer man efter något kvarter bort till Fermentoren, som startades i samarbete med Sören från Croocked Moon. Till skillnad från Mikkeller Bar är kranarna på Fermentoren inte dedikerade till det egna märket. Vanligtvis är bara 2-4 av de 20 fatölen från Croocked Moon och fatlistan som helhet visar upp en fin bredd och ofta med ett säsongsbetonat sortiment. Flasksortimentet är utmärkt med många godbitar till mycket överkomliga priser. Inredningen på Croocked Moon skiljer sig också avsevärt från den chicka och närmast minimalistiska inredningen på Mikkeller Bar. Här påminner det snarare om en amerikansk westernpub med ölglas i gamla vitrinskåp, lädersoffor och mycket mörka träslag.

Går man vidare längs gatan går den över till att heta Sønder Boulevard och efter något kvarter har man hamnat vid Kihoskh. Precis som det låter är detta ”bara” en liten kiosk men här finns också ett utmärkt ölsortiment och kanske de bästa priserna i Köpenhamn. Här kan man ofta finna eftertraktade specialöl såväl som det senaste från Mikkeller, To Öl m fl. Med lite tur kan man också få komma ner i källaren och se öllagret.

Om man går tillbaka längs Sønder Boulevard och svänger till vänster efter att ha gått förbi Fermentoren kommer man upp till Istedgade och finner Ølbutikken. Sett till deras vanliga sortiment är de inte längre ett måstebesök i Köpenhamn, särskilt inte sett till att priserna kan vara de högsta i stan. Däremot händer det att de får in vintagelambic och annat spännande och kan därför vara värda att titta förbi om man är i området.

Om man vill uppleva Istedgades alldeles egna, men ofta vänliga, kultur med porrklubbar, knarkare och prostituerade kan man följa Istedgade för att komma tillbaka till Hovedbanegården. Annars kan man ta nästa tvärgata upp till Vesterbrogade eller ner till Sønder Boulevard/Halmtorvet som alla leder tillbaka Hovedbanegården. Om man är hungrig och vill äta något innan man åker vidare eller fortsätter utforska den danska huvudstaden finns det fullt av restauranger i området, såväl snabbmat som á la carte. Det kan vara värt att veta att få snabbmatsställen tar svenska kreditkort liksom att Kihoskh lägger på 5 % i kortavgift. Längs Vesterbrogade finns flera trevliga luncherbjudanden, allt från Skandinaviens största turkiska buffé till italienskt, som gäller fram till 16-17-tiden.
Floden av nya amerikanska öl fortsätter att skölja över oss och två av de senaste tillskotten på den svenska marknaden är öl från två bryggerier från San Diego, nämligen Ballast Point och Coronado. Deras respektive DIPA har hittat ut på krogarna och det ger ett ypperligt tillfälle att se vilken som är bäst.

På förhand såg det jämnt ut. Ballast Point är välkända för att göra bra öl men Coronados öl hade fördelen av att serveras på fat. Jag upplever nämligen allt som oftast att humledrivna öl håller sig bättre på fat än på flaska, och en viss åldring är ju att räkna med på öl som rest hela vägen från San Diego.

Trots drygt fyra månader på flaska visade sig Ballast Point Dorado sig från en mycket god sida med en härlig tropisk fruktighet som matchades mot en passade sötma som gifte sig väl med frukttonerna. Citrus och aprikoser delar på uppmärksamheten och medan det till viss del märks att den inte är pinfärsk håller den upp mycket väl. Snyggt balanserad med trevlig efterbeska!

Om Dorado ligger väldigt tydligt i DIPA-genren med sina 10 % och tydligt humliga och söta smak är Idiot IPA från Coronado något mer i gränslandet mellan IPA och DIPA, både smak- och alkoholmässigt. Här är det något mer oraffinerat med drag av tallbarr och karamell. Inte lika balanserad som Doradon, utan råare och mer oslipad. På gott och ont.

Dorado vinner ändå slaget den här gången men de verkliga vinnarna är vi svenskar som nu får ta möjlighet att finna båda dessa öl i vårt avlånga land.



Zwanze Day är ett årligt återkommande event då Cantillon släpper årets version av Zwanze, oftast något mer eller mindre experimentellt, och som uppmärksammas på utvalda krogar världen över. I lördags var det dags för årets Zwanze och Akkurat var som vanligt en av dem utvalda krogarna och firade dagen med många godsaker.

Årets Zwanze var en belgisk tripel med 10 % inblandning av lambic. Ingen ren lambic alltså och på förhand kändes det väl mer spännande att se vad som händer när Cantillon brygger "vanlig öl" än att förhoppningarna på ölen i sig var höga.

Zwanze säljs inte för att ta med hem utan finns enbart att dricka på plats på ett 40-tal utvalda krogar i Europa, Nordamerika och Japan under själva Zwanze Day och tanken är att alla krogar öppnar sina fat samtidigt. Dock brukar det finnas flaskor kvar att dricka på plats hos Cantillon i Bryssel långt efter själva Zwanze Day, om man vill prova den men inte kunde vara på plats i lördags.

På Akkurat fanns mycket gott på fat under kvällen och långt innan kl 21 då Zwanze kopplades på kunde man njuta av FouFoune, St Lamvinus, Oude Geuze och Lou Pepe Framboise på fat. Dessutom fanns en specialmeny med riktigt bra priser. Bland annat kunde man köpa den cognacsfatlagrade Cantillon 50N4E för 255 kr (75 cl) och en trerättersmeny bestående av kantarelltoast, carbonade á la gueuze med pommes och chokladbakelse med framboisesorbet för ynka 300 kr.

Jag och mitt sällskap anlände strax efter fem och då var det visserligen nästan fullsatt på uteserveringen men väldigt lugnt inomhus och vi kunde i lugn och ro ta plats vid ett bord. Jag valde att inleda med FouFoune på fat, en öl som jag tidigare provat både lagrad och färsk på flaska men aldrig på fat. Lagrad var den blivit riktigt riktigt sur och varken i färsk eller lagrad kände jag särskilt mycket aprikos. På fat fanns däremot en tydlig om aprikoston om än inte särskilt kraftig. Det behövdes dock inte mer, det spelade perfekt mot syran och jag håller det som en av de trevligaste fruktlambicer jag har provat.


Vidare provades druvlambicen St Lamvinus som är fantastisk på flaska men som inte imponerade lika stort på fat och historien upprepade sig med Lou Pepe Framboise. Märk väl att jag inte klagar på dem, bara konstaterar att jag har haft ännu bättre upplevelser av dem på flaska. Därefter tog vi fram den ökända cuveelistan och började bläddra sida upp och sida ner med lagrade lambics. Efter en del dividerande kom vi fram till att vi skulle ta in en flaska Goldackerl Gueuze, en öl som gjorts med druvor med ädelröta tillsammans med den österrikiska vinmakaren Willi Opitz. På hela 10,1% är det en av de starkaste öl som gjorts på Cantillon, om inte den starkaste. Det känns dock inte i smaken som är mycket fruktig och med härliga toner av ädelsöta viner. Snygg balans i syran och med en mycket speciell nyans som närmast kan associeras med just röta, på ett bra vis. Udda och gott. 695 kr går en flaska loss på men det var det värt när vi var några som delade på det.

Till sist var det så dags för årets Zwanze som alltså var en tripel med inblandning av lambic. Vid det här laget började det bli ganska trångt framför baren men det var inga problem att beställa Zwanze till bordet och det verkade inte som att någon blev utan. Åsikterna om den har varit väldigt blandade och kanske beror det på vad man förväntat sig. Jag tyckte den var småtrevlig men med alldeles för mycket brettfunk för att bli riktigt bra och i konkurrens med kvällens världsklassöl kändes den förstås då en aning blek. Men så handlade ju Zwanze Day om att dricka god öl med goda vänner och det var precis vad vi gjorde.

Maarten Vanwildemeersch har många strängar på sin öllyra. Förutom att han är Slottskällans huvudbryggare är han också engagerad i Uppsala Hembryggarförening och brygger själv riktigt trevliga öl hemma. Sedan en tid tillbaka driver han också Saccharolicious, ett eget företag där han odlar jäst och säljer till (hem)bryggare.

Äpplen, jästfällningar från andra öl och blåbär, ja det mesta fungerar att odla fram jäst från. Utmaningen ligger snarare i att hitta en jäststam som blir trevlig att använda till öl. Vägen dit är helt enkelt att odla, odla och odla för att sedan testa, testa och testa. Det är just det Maarten gör, för att sedan odla fram nya kolonier av de lyckade jästerna för att sälja vidare.

Under mitt besök delar vi på en testbatch bryggd på brett från skalen på äpplen som odlats just söder om Uppsala. Det visar sig vara en variant av brett som ger mycket fruktiga smaker och är väldigt mild i sin funkighet. Passande nog har den gett ölet en tydlig ton av röda äpplen. Mot slutet släpps maltsmakerna fram.

Att odla jästen är inga stora svårigheter. Maarten använder sig av vörtagarplattor i vanliga petriskålar för själva odlingen. Agar är ett gelatinliknande ämne som extraheras från rödalger och är mycket vanligt för odling av mikroorganismer. Beroende på vilka mikroorganismer man vill odla blandar men agar med ett lämpligt näringsmedium. För odling av jäst använder Maarten vört som näring. På så sätt blir det redan i uppodlingen en selektion där mikroorganismer som inte kan äta vört, och därmed är värdelösa för öl, sorteras bort på naturlig väg.

Mikroskopibild av Saccharomyces Cerevisae
(fri för allmän användning)

I ett uppodlat prov kan man sedan se med bara ögonen vilka kolonier som är jäst, då både Saccharomyces och Brettanomyces bildar krämfärgade kolonier. Vilken av dem det är kan man lätt avgöra genom att titta på dem i ett vanligt mikroskop eller helt enkelt genom att göra en testbrygd och använda enkel sensorik. I mikroskop känner man igen Saccharomyces på dess karaktäristiska rundade form medan Brettanomyces är mer stavformade. För närmare artbestämning får man vända sig till litteraturen men det är inte alltid så viktigt. Det viktiga är ju vad jästen ger för smaker till ölet, inte exakt artbestämning.

De jäststammar (och bakterier) som efter provjäsning visar sig vara trevliga nog att brygga öl på odlas upp på ny agar och säljs i små burkar till hembryggare. Bland annat kan man köpa Saccharolicious jäststammar på Humlegården, Maltmagnus och en handfull norska hembryggaraffärer. För att använda jästen häller man helt enkelt lite vatten eller vört i burken, skakar om så att jästen lossnar från agaren och löser sig i vattnet/vörten och sedan gör man en förkultur i två steg för att få tillräckligt många jästceller. Mer detaljerade instruktioner finns på Saccharolicious hemsida.

Om man vill få tag på närodlad (och därmed ofta färskare) öljäst är det helt enkelt till Saccharolicious man ska vända sig. Vad jag vet är Maarten den enda i Sverige som odlar bryggjäst kommersiellt.
Nya Carnegiebryggeriet har gått ut med vem som blir deras bryggmästare, Åbro släpper nya specialöl och eventen kring Stockholm Beer & Whisky Festival. Till sist kan du nu också gå in som delägare i ett danskt mikrobryggeri och stötta dem på deras väg tillbaka. Allt detta och lite mer i den senaste uppsättningen med blandade smånyheter.

Åbro släpper två nya öl under sitt exklusivare varumärke Bryggmästaren Special Edition. Bakom ölen står två av Åbros tre bryggmästare, Maria Johansson och Åsa Johansson. Det rör sig dels om Black Coffee som tagits fram av Maria och är en mörk lager som kryddats med kallvattenextrakt av ekologiskt kaffe. Dels är det Amber, en bock som Åsa tagit fram. De kommer ut i 300 fat vardera och kommer att finnas för provning på Stockholm Beer & Whisky Festival.


Kringeventen för Stockholm Beer & Whisky Festival trillar in i rasande takt och några som slår på stor är Monk's Café. Som tidigare nämnts kommer Monk's ha invigning för sin De Struise Bar (i samma lokal som Monk's Whisky Paradise) den 25/9. Samma kväll kommer de även ha event med S:t Eriks och Jessica Heidrich på Monk's Sthlm Bar från kl 18.00. Dagen efter kommer Coronado ha tap takeover (dock utan bryggarbesök) på Monk's American Bar och den 27/9 är det Ballast Points tur att göra samma sak på samma bar (med bryggarbesök).


På annat håll kommer det vara premiär för Nynäshamns samarbetsöl med SKA, en imperial pilsner vid namn SKAtkobben. Den 25/9 kl 18.00 på Taylor & Jones with a Twist är det dags och folk från både SKA och Nynäshamn kommer att finnas på plats. SKAtkobben släpps även på Systembolaget den 1/10.


Dannebrogen tar över hösten efter sommarklubben Trädgården på Hammarby Slussväg 2 i Stockholm och det innefattar bland annat att Jonas från Brill & Co kommer att hålla ölprovningar med fyra öl från Mikkeller tillsammans med fyra varianter av smørrebrød. Det skedde i fredags och det sker igen nu på fredag. Startskottet är kl 20.30 och det kostar 150 kr att delta i provningen.


Parallellt med Stockholm Beer & Whisky Festival kommer Magnolia Café vid Mariatorget i Stockholm att ordna en egen liten ölfestival. Bland annat kommer killarna från 99 Bottles att hålla i provningar och ställa ut ölfoton. I baren kommer ölsmakprover säljas för 20 kr styck. Läs mer här.


Danska Djävlebryg har haft svåra tider men är nu på väg tillbaka och som ett led i återetableringen kan diaboliska ölvänner nu bli delägare i bryggeriet. Aktier kan köpas för 525 DKK styck. Maila kontakt@djaevlebryg.dk för mer information om du är intresserad av att stötta bryggeriet med en investering.


Nya Carnegiebryggeriet har nu avslöjat att Anders Wendler blir deras bryggmästare. Anders har lång erfarenhet av bryggning på flera olika nivåer och vann även SM i hembryggning förra året med sin mörka lager.

Det är återigen dags att uppdatera sig på vad som komma skall på Systembolagets hyllor. Nu ser de fasta decembernyheterna ut att vara kompletta och dessutom har det fyllts på med mycket kul i november och december. Kom ihåg att följa Portersteken även på Facebook för att enklare hänga med.

Observera att listan är preliminär och att öl kan komma att skjutas upp eller strykas helt samt att fler öl kommer att tillkomma.

19 SEPTEMBER WEBBLANSERING
Brekeriet Argouse, Sverige, 159 kr, 75 cl, 5,2 % - 600 st (max 2 st/person)

1 OKTOBER SMÅ PARTIER
T5
Ballast Point Sculpin IPA, USA, 33,90 kr, 35,5 cl, 7 % - 26000 st
Bayerska ölsorter Selection 2013 (6-paxk), Tyskland, 99 kr, 198 cl, 15360 st
 -Irlbacher Festbier
 -Karmeliten Kloster Doppelbock
 -Müllerbrau Festus Kellerbier
 -Oechsner Schwarzbier
 -Reuther Schlosspils
 -Sclappe-Seppel Dunkel
Chimay Dourée, Belgien, 24,90 kr, 33 cl, 4,8 % - 24000 st 
Glazen Toren Saison d'Erpe-Mere, Belgien, 69 kr, 75 cl, 6,9 % - 4800 st
Innis & Gunn Oloroso Cask, Storbritannien, 26,90 kr, 33 cl, 7,4 % - 36000 st
Lagunitas Hop Stoopid, USA, 69,90 kr, 65 cl, 8 % - 9900 st
Mikkeller K:rlek Höst/Vinter, Danmark/Belgien, 29,90 kr, 33 cl, 5,9 % - 45000 st 
Nils Oscar SMÖF Jubelöl, Sverige, 18,90 kr, 33 cl, 5,2 % - 30000 st
Nynäshamn/SKA Skatkobben, Sverige, 39,20 kr, 50 cl, 8 % - 8000 st
Omnipollo Erzulie, Sverige/Belgien, 69 kr, 33 c, 13 % - 8000 st
Omnipollo Hypnopompa, Sverige/Nederländerna, 59 kr, 33 cl, 11 % - 7000 st
Samuel Adams Fat Jack Double Pumpkin, USA, 58 kr, 65 cl, 8,5 % - 9960 st

T6
De Molen Bommen & Granaten, Nederländerna, 57 kr, 33 cl, 15,2 % - 2160 st
Flying Dog Single Hop Citra, USA, 36,90 kr, 35,5 cl, 10 % - 3000 st
Hantverksbryggeriet Alkemisten, Sverige, 69 kr, 33 cl, 5 % - 2000 st
Liefmans Goudenband, Belgien, 77 kr, 75 cl, 8 % - 3000 st
Lost Abbey Cuvee de Tomme, USA, 139 kr, 37,5 cl, 11 % - 1800 st (flyttad från september)
Smuttynose Rhye IPA, USA, 73,60 kr, 65 cl, 7 % - 3480 st
Stone Espresso Imperial Russian Stout, USA, 89,90 kr, 65 cl, 11 % - 3480 st

T7
Ballast Point Sea Monster, USA, 89,90 kr, 65 cl, 10 % - 1800 st
Camden Versus Odell Baltic Porter, Storbritannien, 39,90 kr, 33 cl, 7 % - 1008 st
Thornbridge & S:t Eriks Raspberry Imperial Stout, Storbritannien, 89 kr, 50 cl, 10 % - 1800 st

1 NOVEMBER SMÅ PARTIER
T5
Baladin Nora, Italien, 79,90 kr, 75 cl, 6,8 % - 3000 st
Brooklyn Silver Anniversary, USA, 99 kr, 75 cl, 8,6 % - 7500 st
Caracole Nostradamus, Belgien, 30 kr, 33 cl, 9 % - 5184 st
Coronado Islander IPA, USA, 28,50 kr, 35,5 cl, 7 % - 28000 st
Fuller's Imperial (Russian?) Stout, Storbritannien, 59 kr, 50 cl, 11 % - 10000 st - flyttad från oktober
Nynäshamn Bötet Barley Wine 2012, Sverige, 35,50 kr, 25 cl, 9,1 % - 10080 st
Nynäshamn Sotholmen Extra Stout, Sverige, 24,80 kr, 25 cl, 7% - 8640 st
Rodenbach Vintage 2011, Belgien, 95 kr, 75 cl, 7 % - 3000 st
Schneider Tap X Mein Cuvée Barrique, Tyskland, 97 kr, 75 cl, 9,5 % - 3000 st
Sierra Nevada Tumbler, USA, 29,90 kr, 35,5 cl, 5,5 % - 20000 st
Sigtuna Bourbon Imperial Stout, Sverige, 59,90 kr, 33 cl, 10,5 % - 6000 st
Tilquin Oude Gueuze á l'ancienne, Belgien, 60 kr, 37,5 cl, 6,4 % - 3060 st
Victory Golden Monkey, USA, 84,50 kr, 75 cl, 9,5 % - 3684 st

T6
Boulevard Smokestack Series Coffee Ale, USA, 159 kr, 75 cl, 9,3 % (Flyttad från oktober)
Founder's Double Trouble, USA, 36,90 kr, 35,5 cl, 9,4 %
Ilkley Green Godess, Storbritannien, 34,90 kr, 50 cl, 5,5 %
La Rulles Brune, Belgien, 60 kr, 75 cl, 6,5 %
Nøgne Ø Bridge Road Aurora Australis, Norge, 89 kr, 25 cl, 11 %
Southern Tier Pumking, USA, 89 kr, 65 cl, 8,6 %
Victory V12, USA, 99,40 kr, 75 cl, 12 %

T7
Great Divide Wolfgang Doppelbock, USA, 79,90 kr, 65 cl, 8 %
Nøgne Ø Pumpkin Ale, Norge, 49,90 kr, 50 cl, 4,5 % 
Stone 17th Anniversary IPA, USA, 98,90 kr, 65 cl, 9,5 %

7 NOVEMBER WEBBLANSERING
Baladin Xyauyù Fumè, Italien, 199,10 kr, 50 cl, 14 % 
Tilquin Oude Quetsche à l'ancienne, Belgien, 92 kr, 37,5 cl, 6,4 % - 432 st

15 NOVEMBER JULÖL
Ayinger Winter-Bock, Tyskland, 29,90 kr, 50 cl, 6,7 %
Bellerose de Nöel, Frankrike, 54,90 kr, 75 cl, 7 %
Brutal Brewing Pistonhead Christmas Carol, Sverige, 15,90 kr*, 50 cl, 5,6 %
Brutal Brewing Winter Ale, Sverige, 20,80 kr, 50 cl, 6,8 %
Dugges Christmas Idjit!, Sverige, 32,60 kr, 33 cl, 9,5 %
Dugges Juldricka, Sverige, 24,80 kr, 50 cl, 4 %
Dugges Jullager, Sverige, 19,80 kr, 33 cl, 6 %
Electric Nurse Christmas Ale, Sverige, 27,50 kr, 50 cl, 4,4 %
Electric Nurse Underbar Jul, Sverige, 27,40 kr, 50 cl, 4,2 %
Eriksberg Julöl, Sverige, 16,40 kr*, 50 cl, 5,6 %
Evil Twin Christmas Eve at a NYC Hotel Room, USA, 29,90 kr, 35,5 cl, 10 %
Falcon Julöl, Sverige, 33/50 cl, 11,40/15,90 kr*, 5,2 %
Falcon Julmumma, Sverige, 16,90 kr*, 50 cl, 5,2 %
Flying Dog K-9 Cruiser Winter Ale, USA, 26,90 kr, 35,5 cl, 7,4 %
Fuller's Old Winter Ale, Storbritannien, 22,90 kr, 50 cl, 5,3 %
Gourmetbryggeriet/Ölfabrikken Jule Ale, Danmark/Estland, 27,90 kr, 50 cl, 7,3 %
Great Divide Hibernation Ale, USA, 29,90 kr, 35,5 cl, 8,7 %
Grebbestad Julöl, Sverige, 20,90 kr*, 50 cl, 5,2 %
Ilkley Holy Cow Cranberry Milk Stout, Storbritannien, 29,40 kr, 50 cl, 4,7 %
Jacobsen Golden Naked Christmas Ale, Danmark, 59 kr, 75 cl, 7,5 %
Jämtlands Julöl, Sverige, 26,80 kr*, 50 cl, 6,5 %
Liefmans Glühkriek, Belgien, 57 kr, 75 cl, 6 %
Mariestads Julebrygd, Sverige, 16,90 kr*, 50 cl, 5,8 %
Midtfyns Jule Stout, Danmark, 39,80 kr, 50 cl, 7,6 %
Mikkeller Drinkin The Snow, Danmark/Belgien, 16,90 kr, 33 cl, 0,3 %
Mikkeller Via Til Fra, Danmark, 29,70 kr, 33 cl, 8 %
Mikkeller Santa's Little Helper, Danmark/Belgien, 29,70 kr, 33 cl, 9,1 %
Mohawk Blizzard Imperial Porter, Sverige/Belgien, 29,50 kr, 33 cl, 9,7 %
Napa Smith Bonfire, USA, 24,80 kr, 35,5 cl, 8 %
N'Ice Chouffe, Belgien, 56,90 kr, 75 cl, 10 %
Nils Oscar Kalasjulöl, Sverige, 19,50 kr, 33 cl, 5,2 %
Nynäshamn Mysingen Midvinterbrygd, Sverige, 31,40 kr, 50 cl, 6 % 
O'Haras Christmas Velvet, Irland, 21,90 kr, 33 cl, 6 %
Oppigårds Winter Ale, Sverige, 26,90 kr, 50 cl, 5,3 %
Pripps Blå Jul, Sverige, 14,90 kr, 50 cl, 5,2 %
Samuel Adams Winter Lager, USA, 17,50 kr, 35,5 cl, 5,6 %
Shepheard Neame Christmas Ale, Storbritannien, 28,90 kr, 50 cl, 7 %
Sigtuna Christmas Scottish Strong Ale, Sverige, 32,90 kr, 33 cl, 9,3 %
Sigtuna Midvinterblot, Sverige, 22,90 kr, 33 cl, 8 %
Sigtuna Winter IPA Organic, Sverige, 19,90 kr, 33 cl, 6 %
Sleepy Bulldog Winter Ale, Sverige, 19,90 kr, 33 cl, 6,2 %
Slottskällan Nisse Julöl, Sverige, 27,90 kr*, 50 cl, 5,3 %
Slottskällan Winter Ekologisk, Sverige, 22,80 kr, 33 cl, 4,5 %
Sofiero Julöl, Sverige, 12,90 kr*, 50 cl, 5,2 %
Spendrups Julbrygd, Sverige, 14,90 kr*, 50 cl, 5,3 %
S:t Eriks Julale Ekologisk, Sverige, 18,90 kr, 33 cl, 5,4 %
S:t Eriks & Mathias Dahlgren Julporter Ekologisk, Sverige, 20,90 kr, 33 cl, 5,9 %
St Peter's Winter Ale, Storbritannien, 26,90 kr, 50 cl, 6,5 %
Three Hearts Julöl, Sverige, 15,00 kr*, 50 cl, 5,3 %
Wisby Julbrygd, Sverige, 18,90 kr, 33 cl, 6 %
Ölvisholt Jolabjor, Island, 27,90 kr, 33 cl, 6,5 %

2 DECEMBER SMÅ PARTIER
T5
Corsendonk Christmas Ale, Belgien, 21,90 kr, 25 cl
Great Divide Yeti Oatmeal Imperial Stout, USA, 96,40 kr, 65 cl
Innis & Gunn Karlsson's Choice, Storbritannien, 26,90 kr, 33 cl
Left Hand Fade To Black Volume V, USA, 29,90 kr, 35,5 cl
Nils Oscar Vinter Edition, Sverige, 49 kr, 50 cl
Nynäshman Valsviken Vinterporter, Sverige, 42,30 kr, 25 cl
Schloss Eggenberg Samichlaus Bier, Österrike, 39,70 kr, 33 cl
Sierra Nevada Narwhal, USA, 38,90 kr, 35,5 cl
St Bernardus Christmas Ale, Belgien, 69 kr, 75 cl

T6
Dupont Avec Les Bons Voeux, Belgien, 50 kr, 37,5 cl
La Rulles Cuvée Meilleurs Voeux, Belgien, 65 kr, 75 cl
Left Hand Warrior Fresh Hop India Pale Ale, USA, 84,30 kr, 65 cl
Mikkeller Ris a la M'ale, Danmark/Belgien, 57,90 kr, 37,5 cl
Smuttynose Big A IPA, USA, 78,90 kr, 65 cl
Stronzo Coffee Badger, Danmark, 94,90 kr, 33 cl
Stronzo Honey Badger, Danmark, 89,90 kr, 33 cl

T?
Fuller's Past Masters, Storbritannien, 34,60 kr, 50 cl

2 DECEMBER FASTA SORTIMENTET

Backyard Brew Leaf Heap Amber, Sverige, 33 cl (ser ut att vara struken och ersatt av Falcon Koppar)
Brewdog Dead Pony Club, Storbritannien, 18,40 kr*, 33 cl
Brewdog Mix, Storbritannien, 99,60 kr, 132 cl
 -Cocoa Psycho
 -Dead Pony Club
 -Jack Hammer
 -Libertine Black Ale
Brutal Brewing Pistonhead Flat Tire, Sverige, 7,90 kr*, 33 cl
Celt Dark Age, Storbritannien, 23,90 kr, 50 cl
Eagle Organic Ale, Sverige, 14,90 kr, 33 cl
Falcon Koppar, Sverige, 10,90 kr*, 33 cl
Koff Sinebrychoff Porter, Finland, 19,90 kr, 33 cl 
Lagunitas Maximus IPA, USA, 23,90 kr, 35,5 cl
Little Valley Stoodley Stout**, Storbritannien, 16,90 kr, 33 cl
Mohawk American Barley Wine, Sverige, 29,90 kr, 33 cl
S:t Eriks Rauchbier, Sverige, 23,90 kr, 33 cl
Staropramen Unfiltered, Tjeckien, 15,90 kr, 33 cl

1 FEBRUARI SMÅ PARTIER
T5
Great Divide Yeti Oak Aged Imperial Stout, USA, 89,90 kr, 65 cl
Oskar Blues G'Knight Imperial Red, USA, 56,30 kr*, 47,3 cl
Oskar Blues Ten Fidy, USA, 49,90 kr*, 35,5 cl

T6
Smuttynose Scotch Ale, USA, 73,40 kr, 65 cl

T?
Stone Double Bastard Ale, USA, 93,90 kr, 65 cl 

*Exkl. pant

**I information jag har fått anges endast "Stoodley Stout" men det verkar mest sannolikt att det rör sig om Little Valleys öl. 

Källa: Systembolaget

Om man vill passa på att köpa lite öl med sig hem, eller bara ha några bra bärs att njuta av på hotellrummet, är det förstås läge att ge sig ut på ölshopping. Som svensk kan man ju vara lite van med att det kostar lika mycket vart man än går eftersom allt ändå är Systembolaget men i London kan det skilja sig en hel del i pris mellan olika affärer.

Utobeer ligger mitt i det populära Borough Market i närheten av London Bridge och är känt för att ha ett bra utbud. Det har de också och det ligger ju också bekvämt till om man ändå ska till Borough Market (vilket rekommenderas, även om det är bra trångt), men det är knappast här man finner de bästa priserna eller ens det bästa utbudet. På Oddbins som ligger precis i närheten, mellan London Bridge och Borough Market är priserna något lägre men också med ett mindre utbud. Men ännu billigare går att hitta. Om du vill dricka öl i samband med Borough Market rekommenderas istället ett besök på finfina The Rake som också ligger i samma område.

Ska du köpa på dig öl från The Kernel och Partizan är det bästa förstås om du kan besöka bryggerierna och handla där. Förutom att det är billigare kan du oftast hitta både fler och färskare öl. Återigen är det lätt att kombinera med ett besök på Borough Market i och med att de bara ligger en tunnelbanestation bort. Nackdelen är förstås att de bara har öppet för allmänheten på lördagar.

Allra bäst för shopping, av de jag undersökte och enligt Ratebeer, är Kris Wines. Trots namnet finns här en uppsjö av öl och såvida du inte köper direkt från bryggeriet är priserna svårslagna inom London. Här finner du öl från Wild Beer, Weird Beard, The Kernel, Bristol Beer Factory, Thornbridge, Partizan, Summer Wine och mycket annat. Det kan tyckas ligga lite off men är faktiskt inte så långt från Camden-området och kan med fördel klämmas in mellan besök på Camden Town Brewing och pubarna i Camden Town. Det finns också flera busslinjer däremellan och bussen rekommenderas om man inte vill få långa armar.

Med det avslutas Londontemat här på bloggen och det var också de sista artiklarna från sommarens resa genom Storbritannien.
Duke's ligger på en ganska lugn gata

Det är förstås inte bara i Bermondsey och Camden det finns bra bryggerier. Över hela London har nya bryggerier poppat upp som svampar ur marken och i De Beauvoir Town startade Beavertown sin bana som köksbryggeri på Duke's Brew & Que. Bryggeriet har nu växt ur den kostymen och fått egna lokaler men Duke's Brew & Que är fortfarande ett besöksmål i sig. 

Med Beavertownöl på både fat och flaska, en handfull mycket intressanta gästöl samt riktigt bra BBQ-mat kommer man knappast vara hungrig eller törstig när man lämnar Duke's. En aning fattigare kanske, det är inte jättebilligt för att vara London. Å andra sidan är det jämförbart med priserna på en vanlig krog i Sverige.

Barhäng med Beavertown

Köket är öppet så att man kan se kockarna från sitt bord och inredningen visslar på en gammal westernmelodi med sina grova plankor och ganska sparsamma utsmyckning. Om man inte insett tidigare att det är BBQ-hak inser man det när den mycket trevliga personalen kommer med menyn. Här är det ribs, steaks och burgers för hela slanten. Visst finns det något vegetariskt alternativ långt ner i menyn, men det här är primärt ett ställe för köttälskare. Det är nämligen en hel massa kött man får på tallriken. Kom hit hungrig!

En rib. En stor rib.

Beavertown är mest kända för sin råg-IPA 8 Ball, som fått sitt namn från att de tyngde ner humlepåsarna med biljardbollar, och sin svart-IPA Black Betty. Båda dessa är mycket trevliga och är också utmärkta till maten som serveras på Duke's. Men missa för all del inte ölen på fat för det. De går att få på 1/3 pints så det går att prova några stycken med gott samvete. Man kan förstås också komma hit och bara hänga i baren om man hellre äter någon annanstans.

Till Duke's tar man sig enklast med overgroundlinjen till Haggerston eller med tunnelbana till exempelvis Old Street och sedan vidare med buss. Särskilt på helger kan det vara lämpligt att boka bord i förväg, vilket man kan göra online. Förutsatt att man gillar kött och bra öl i amerikansk stil är det här ett självklart mål för en middag när man är i London.

Fullständigt underbar treacle tart
Electric India på Brewdog Bar Camden

Omkring Camden Town finns mycket att se och göra, både i ölväg och för vanligt turistande. Förutom ett bryggeri med besöksdel finns även ett par bra barer och man får hålla hårt i plånboken. Är det inte ficktjuvar som tar ens pengar lär det gå åt en del på öl.

Camden Town Brewing ligger väl nästan snarare i grannstadsdelen Kentish Town men är ett värt utflyktsmål om man är i området. Bryggeriet har bara funnits sedan 2010 men brygger redan 2 miljoner liter om året, är ett av mycket få bryggerier i Storbritannien med en egen burklina och exporterar till Sverige sedan drygt ett år tillbaka. Varje torsdagkväll ges guidade turer runt bryggeriet och baren hålls öppen torsdag-lördag, då man kan passa på att fylla upp growlers om man vill dricka deras öl någon annan veckodag.

Full fat i baren på Camden Town Brewery
 Helles är deras storsäljare och de är ett av få nya mikrobryggerier i Storbritannien som haft viljan (och modet?) att satsa på att göra en bra lager som flaggskepp. De har även andra spännande saker för sig, bland annat en samarbetsöl med amerikanska Odell som dyker upp på Systembolaget senare i höst och som ni förstås kommer kunna läsa mer om här när det närmar sig. De experimenterar också med att ta ut små portioner av sina "first runnings" vid inmäskning av sina vanliga öl och göra specialare av dessa, som endast serveras i den egna baren. Ytterligare ett samarbete är att man tagit fram en ljus lager på burk för hamburgerkedjan Byron.

Burgare och bärs på Byron

Byron har också en restaurang precis vid Camden Market och förutom en uppsättning sjysta burgare och den egna lagern finns ett litet men väl valt ölsortiment. Perfekt depåstopp om man går hungrig i Camdenområdet.

I närheten av Camden Market ligger också den rockiga baren Black Heart i en lite avsides gränd. Mycket mörka detaljer i inredningen men öllistan lyser upp och utöver ett gäng trevliga öl på fat finns också en välfylld kyl. Ett ställe som skiljer sig såväl från hippa Brewdog Barer som klassiskt inredda brittpubar. Just Brewdog Bar ligger också ett stenkast bort, så det är lätt att kombinera de två för lite kontraster.

Exteriören på Black Heart
På Brewdog Bar Camden samlas turister och locals i alla åldrar för att dricka skotsk öl mitt i London. Eftersom Brewdogs öl är ovanliga på andra barer är det hit eller till Brewdog Bar Shoreditch man får ta sig om man vill dricka deras öl på en pub i London. Som vanligt i deras barer är det någon sorts postmodern industriromantisk inredning som gäller och det får man antingen tycka om eller stå ut med. Även om man inte skulle gilla deras egna öl kan det vara värt ett besök för att testa deras gästöl. När jag var där fanns bland annat den utmärkta Magic Rock Salty Kiss och bara det var värt (den korta) promenaden från tunnelbanestationen. Dock får man väl anmärka på att det kan vara något dyrare här än för jämförbar öl på andra ställen.

Inte alltför långt från Camdenområdet ligger också en av Londons bättre ölbutiker, men mer om det i en separat artikel.
Craft Beer & Co Islington

Bland Londons bästa ölpubar finner man CASK Pub & Kitchen och de olika Craft Beer & Co. Alla dessa är relativt nyöppnade och är systerpubar till varandra. Utspridda i lugnare kvarter precis utanför Londons absoluta centrum ligger dessa ölmeckas med stora utbud på cask, fat och flaska.

Åtminstone ett av dem bör besökas av ölentausiasten på Londonbesök. De har alla sina olika personligheter och olika öluppställningar så man känner inte att man besöker samma ställe flera gånger om man åker runt till de olika inrättningarna.

Grymma burgare på CASK

CASK är den äldsta i familjen med fyra verksamma år bakom sig. Några hundra meter från tunnelbanestationen Pimlico samlas Storbritanniens bästa casköl och tröttnar man på casks finns det öl i världsklass från hela världen på fat och flaska. För att vara London är priserna vettiga om än inte billiga. Hyfsat billigt är det däremot i jämförelse med Sverige. Förutom öl serveras också mat, bland några riktigt, riktigt goda burgare med en portion chunky chips som inte går av för hackor.

Pintpriser
Systerpubarna Craft Beer & Co finns i tre utgåvor i London, en vardera i Islington, Clerkenwell och Brixton. Till skillnad från CASK serveras de inte någon riktig mat utan bara brittiska pubsnacks, men ölsortimenten håller hög kvalitet. Puben i Clerkenwell är möjligtvis en aning mer spartansk, hipp och, åtminstone när jag hade vägen förbi, mer välbesökt medan Islingtonpuben är mer av en "vinterpub" med lugnare miljö, fåtöljer och ja, mer viktorianskt antar jag.

Ölutbuden är likartade på flaska och dessutom ganska lika, om än mindre, än det på CASK. Däremot var nog inte ett enda fat eller cask detsamma så man behöver definitivt inte behöva vara rädd för att "få lov att dricka samma öl igen" om man besöker på Clerkenwell och Islington. Den tredje puben är värd ett besök om man har vägarna förbi Brixton och ligger då precis vid tunnelbanestationen, men annars är det väl långt att åka när ungefär samma lika finns mer centralt.

CASK själva anser att de varit instrumentala i att modernisera Londons ölscen på pubsidan och det får man väl vara böjd att hålla med om. Få andra ställen har ett så brett utbud och de brittiska ölnördar vittnar gärna om hur London var rätt trist på ölsidan fram tills för några år sen. Nu har det blivit ändring på den saken.


I området Bermondsey sydöst om Borough Market är det tätt mellan bryggerierna. Längs med tågrälsen som skär rakt igenom området ligger The Kernel, Partizan och Brew By Numbers utsträckta på promenadavstånd från varandra.

Alla dessa tre bryggerier håller endast öppet för allmänheten på lördagar så planera ditt besök till området därefter. Från tunnelbanestationen Bermondsey på den gråa Jubileelinjen är det inte mer än 500 meter att gå till The Kernel, ett av Londons hetaste bryggerier just nu. De har trängt sig in i utrymmet under den upphöjda järnvägen och huserar där bryggeri, butik och servering. Från kl 10 till kl 16 på lördagar kan man komma förbi och fylla på ölförrådet eller bara sätta sig ner i den enkla serveringen och avnjuta några kalla. De har framförallt gjort sig kända för sina olika varianter av pale ale och IPA som går i väldigt amerikansk stil snarare än den vanligare varianten med brittisk grund och amerikansk humle.

The Kernel är ett populärt utflyktsmål på lördagar

I serveringen finns några av deras öl på fat. Ölen från butiken får också drickas på plats för den som vill, men de är inte kylda. Det kan bli väldigt mycket folk, särskilt på sommaren, så om du vill få en sittplats kan det vara läge att komma tidigt. De tar emot kort vid betalningar över £10. Med glassmakare, delikatessbutiker och slaktare som grannar finns utmärkta möjligheter att njuta av mer än bara öl.

Ser du det här är du på rätt väg mot Partizan

Om du följer rälsen sydöst från The Kernel har du cirka 10 minuters promenad till det lite mindre kända, men minst lika besöksvärda Partizan på 8 Almond Road. Även de håller till i ett utrymme under rälsen, men ett betydligt mindre sådant. Utanför bryggeriet finns några bord uppställda för de som vill testa några öl på plats. "Baren" består av ett kylskåp och ett bord och vanligtvis finns 4-5 av de senaste sorterna på flaska att välja mellan. Om man frågar snällt kan man även, på egen risk, få gå en liten runda och titta runt i det extremt trånga bryggeriet. De håller öppet mellan 11 och 17 och tar endast kontanter.

Partizans produktion är fortfarande mycket liten, omkring 75 000 - 80 000 liter per år, vilket är i samma storleksordning som Närke Kulturbryggeri. Istället för att ha fasta öl som bryggs återkommande har Andy några olika stilar som hela tiden finns i sortimentet, men där t ex humlesorter eller kryddningar byts ut mellan bryggningarna. En personlig favorit är deras saisonvarianter som ofta får trevliga nyanser från nyare humlesorter utan att bli totalt humledrivna.

Partizan har en liten men spännande roterande uppställning

Åt andra hållet från The Kernel, bara 500 meter upp längs järnvägen på 79 Enid Street finner man det relativt nyöppnade Brew By Numbers. Här kan man få öl på fat och köpa med sig flaskor hem. Liksom hos Partizan är det betydligt lugnare och mindre folk än hos The Kernel.

Bermondsey är alltså en perfekt destination för en lördagsutflykt. Tre riktigt bra bryggerier inom gångavstånd från varandra och med möjligheten att köpa deras öl billigare, och oftast färskare, än på ölbutikerna i London. När man känner sig klar i området ligger dessutom London Bridge och Borough Market bara ett tunnelbannestopp bort.

Från att ha varit en ganska tråkig ölstad, åtminstone jämfört med övriga landet, har London blivit fullt av såväl pubar som bryggerier. Under de senaste åren har ett 50-tal bryggerier öppnat i Londonområdet och intresset för god öl exploderar.

Det må fortfarande finnas många andra städer i Storbritannien där pubarna ligger närmare varandra och därmed kanske inte London är någon självklar etta som ölresmål i landet. Men med tanke på att det finns så många andra anledningar att besöka London, och att så många svenskar gör just det, kommer nu en temaperiod då det fokuseras lite extra på London och dess ölscen.

Häng med på besök på Londons bästa bryggerier, pubar och restauranger!
Ibland är det kul att testa både öl och vin till samma mat och, något ovetenskapligt förstås, se vad som passar bäst till en viss rätt. Senast testade jag med pasta puttanesca med båda en IPA och ett glas italienskt vitt vin till.

Pasta puttanesca skrev jag om, med recept, i bloggens begynnelse. Nu lagade jag det med färska lokalodlade tomater och med spansk peppar istället för habanero för en mildare hetta. Det är en lättlagad, vegetarisk (utöver sardellerna) som jag borde laga lite oftare egentligen.

I glasen fanns en Flying Couch Green Velvet IPA från Danmark respektive Tommasi Adorato Appasimento Parziale från Italien. Vinet finns på Systembolaget (artikelnr 2147) medan jag köpt Green Velvet i Danmark, men den tas in till Sverige av Elixir Wine och kommer att finnas för provsmakning på Stockholm Beer & Whisky Festival, tillsammans med några andra av Flying Couch öl. Och det tycker jag absolut du ska göra, de gör trevliga öl.

Green Velvet är en ganska typisk IPA med fokus på fruktig amerikansk humle, tillbakadragen maltkropp och medelkraftig beska. Jag har redan testat rätten med humliga lager med bra resultat och ville nu pröva att stega upp ölet något. Vinet har en lätt sötma med fruktiga och blommiga smaker. Tanken var att sötman skulle möta chilihettan och tomaternas sötma.

Båda dryckerna fungerade väldigt väl till maten. Ölets milda maltsmaker plockar upp pastan för en sjyst smakbrygga och humlearomerna spelar fint mot sältan från oliverna och kaprisen. Vinets sötma och syra möter planenligt tomaterna väl och sötman gör att chilin inte stör vinet. Det hanterar inte sältan lika bra som ölet men väger upp det med tomatkombon.

Det finns en sjyst helhetskänsla i att dricka italiensk dryck till italiensk mat men å andra sidan föredrar jag generellt öl. Dessutom är ölets kolsyra bra för att skrubba bort olivoljan från smaklökarna. I slutändan är det ändå dött lopp i min mening. Trevlig mat, trevliga drycker, trevliga kombinationer. Varför välja en när man kan ta båda?