Ölrecension: Brewdog Hello My Name is Mette-Marit/Censored

På vissa håll blir Mette-Marit censurerad

Med inspiration från importörerna Cask Norway och Cask Sweden har Brewdog nu fortsatt sin serie Hello My Name Is med Mette-Marit. Denna norska dam tar formen av en DIPA som förutom humlesorterna citra, nelson sauvin och bramling cross också har kryddats med norska lingon.

Namnet har censurerats i Norge, Brewdog drar på stora PR-kuppväxeln och allt känns som vanligt. Jag väljer att ignorera det och ser efter om själva ölen är något att ha istället. Efter en sniff är det förvisso lätt att misstänka att det är mer än humle som kryddat denna öl men att placera det till lingon känns tveksamt. Det artar sig som en något syltig smak med drag av en skogspromenad. Jag har aldrig varit sådär fruktansvärt förtjust i lingonsylt men här gör de sig ganska bra.

Humlen blir däremot ganska tillbakadragen trots att min flaska bara är tre veckor gammal. Någon DIPA av amerikanskt snitt vill jag knappast kalla det. Istället är det just de ganska milda, syltiga inslagen tillsammans med drag av fruktpastiller som bygger upp ölets fruktiga del medan malten ger smaker av sött pajskal och lite vaniljkakor. En liten, liten alkoholton svischar också förbi.

I avslutningen blir ölet väldigt torrt och närmast strävt, utan att för den delen bli astringent, något jag antar att lingonen är skyldiga till. Eftersmaken är mild och utan någon större efterbeska. Lingon i sig är inte särskilt goda att knapra på utan behöver lite socker för att leva upp och det känns också som att en öltyp med högre restsötma hade passat bättre om man ville få fram mer lingon. Som en variant på DIPA blev det här mer intressant än bra skulle jag påstå.