Blåbärens kamp: USA vs Sverige

Cantillons Blåbaer är inte den enda blåbärssurisen där ute. Det görs, och har gjorts, många fler. Till och med i Sverige, en av de första kommersiella svenska surölen var just blåbärslambicen Alkemisten från Handbryggeriet i Västerås. I USA är Cascade Brewing ett av de mer kända surölsbryggerierna och de har i sin tur också gjort en blåbärssuris. Jag testade dem mot varandra.

Till att börja med ska det väl nämnas att Alkemisten gjordes 2008 och inte har släppts igen sedan dess. Den är inte spontanjäst i ordets rätta bemärkelse utan bryggarna har själva tillsatt några av de mikroorganismer som finns i äkta lambic. Jag smakade den för första och, fram tills senaste helgens provning, enda gången på Linköping Beer Expo 2011 då de också påstod att det var några av de sista flaskorna de hade. Sedan har jag inte sett den igen, förrän en partner in beer crime hittade den på en utländsk webshop och beställde hem ett gäng. Cascade Blueberry har vi i sin tur fått tag på genom ett byte i USA.

Alkemisten har på fem år tappat ganska mycket av sin blåbärskaraktär. Den är härligt småsyrlig med ett rejält brettbett och en liten bärig ton som med lite vilja kan identifieras till blåbär. Med åren har det blivit en helt okej suris men den har förstås en bra bit kvar till sin belgiska bröder och systrar. Råkar du se den på en krog någonstans är det värt att slå till, om inte för smakens skull så för att det är en spännande milstolpe i modern svensk mikrobryggning.

Cascade Blueberry doftar som osötad blåbärssoppa och har nästan samma färg också, med en betydligt djupare och fylligare färgton än den ganska blekröda Alkemisten. Smaken är både syltig och syrlig med mildare inslag av brett och fat. Mycket blåbär! På 7,6 % är den också ganska fyllig för en suris, något som ligger i dess fördel för att bära upp alla bär.

Det är inte helt ojämnt men USA vinner den här ronden, framförallt för att den har mer smak av just blåbär.