Copenhagen Beer Celebration 2013

Copenhagen Beer Celebration är ingen vanlig ölfestival. Nej, det är sannerligen något av en överväldigande upplevelse. Så mycket öl, så mycket trevligt folk, så lite tid. Även om arrangörerna inte höll allt de lovade från början blev det en mycket bra festival utan allvarliga brister.

Det blev till slut 28 deltagande bryggerier, två kort från det utlovade 30. Hade det inte varit för att Cycles öl blev försenade hade det blivit 29 bryggerier. Det blev inte tre öl per bryggeri och pass. Några höll sig till det, andra blandade hejvilt. Det var mer eller mindre omöjligt att hålla koll på vilka öl som faktiskt fanns på vilka pass och vissa öl som användes som lite extra dragplåster fanns i väldigt begränsade mängder. Det fanns ingen bottle shop i anslutning till festivalen.

Ärligt talat, inget av det där är något jag tänker på i efterhand. Jag minns all god öl jag provat och alla trevliga människor jag umgåtts med. Sådana minnen finns det gott om. Arrangörerna hade dessutom vädrets makter med sig vilket förstås gav helgen extra guldkant.

Alla vill ha Vanilla BA Dark Lord

Lite om ölen då. Av de riktiga tungviktarna tyckte jag att Firestone Walker bjöd till bäst med toppöl som Double Jack, Wookie Jack, XVI, Parabola, och Sucaba. I ordentliga mängder dessutom. Three Floyds däremot var lite av en besvikelse men orsakade ändå festivalens största kaos när de kopplade på Barrel Aged Vanilla Bean Dark Lord i början av lördagens kvällspass.

De Molen var inte De Molen utan Merciless Brewing, ett nytt sidoprojekt med ett helt gäng galna öl med namn som gjorde att deras uppställning kunde ha varit tracklistan på ett album med death metal. Flera av ölen var också mer galna än bra men det fanns några toppar, bland annat en isbock på 20 %. Jag brukar inte gilla den typen av öl men denna var riktigt, riktigt bra.

Kuhnhenn slog på stora trumman och tog med både BA Fourth Dementa och Raspberry Eisbock som båda toppar sin respektive stilar (old ale och fruktöl) på Ratebeer. Den senare doftade rätt och slätt hallonglass medan den förre definitivt ligger bland de fem bästa ölen jag provade under CBC med ett fantastiskt smakdjup och snyggt samspel mellan kola, vanilj, bourbon, torkade frukter och toffee.

Sett till allt runtomkring ölen funkade mycket bra. Två trailers med toalettbås stod uppställda utanför ingången och under lördagen även några extra bajamajor. Bortsett från att det inte fanns varmvatten till att tvätta händerna var detta en fullgod lösning och det blev heller aldrig några längre köer. Inne i lokalen fanns åtminstone fyra stationer med vattentankar att spola glasen med. Maten som serverades kom visserligen i lite små portioner men smakade gott och var ett trevligare alternativ än den annars ganska flottiga mat man brukar kunna få på ölfestivaler. Festivalens läge gjorde också att det var enkelt att gå och äta i pausen mellan de två passen på lördagen, något vi i mitt sällskap utnyttjade till en rejäl portion sushi.

156 bitar sushi

Ett stort plus också till att det fanns så mycket sittplatser. Överlag tyckte jag också att det var bra med plats i lokalerna. Visst blev det lite trångt på vissa platser men det berodde snarare på att folk flockades hos vissa bryggare än att det var för lite plats. Det går inte ens att jämföra med kaoset under en lördag på Stockholm Beer & Whisky Festival. Till sist var det också väldigt trevliga provningsglas. Först tycktes de kanske lite väl små men sedan insåg man att de var av alldeles utmärkt storlek, särskilt som flera bryggare fyllde upp dem helt och hållet. Efter mätning så här i efterhand har jag konstaterat att de innehåller ungefär 12-13 centiliter.

Fler inlägg om själva ölen, med mer bilder, kommer.