Det var i en välfylld Hall D på Fyrishov i västra Uppsala som Belgoträffen anno 2013 anordnades. Liksom när SM i hembryggning anordnades i Uppsala förra våren var det publiksuccé, trots att priset gått upp en aning jämfört med tidigare år. Varför högre pris? Det är nu så många besökare att de måste hyra in ordningsvakter. Som vanligt var det väl värt de 200/220 kr det kostade i inträde för medlemmar/icke-medlemmar i SHBF, för ölen höll hög kvalitet och inte minst då de suröl som fanns att smaka.
Bland utställarna fanns flera intressanta namn. Bland andra Maarten Vanwildemeersch som är bryggmästare på Slottskällan och ordförande i Uppsalas hembryggarförening, Jakob Carlström som vann senaste SM och Hulténarna med sin wallonöl som lagrats på en tunna från 1806. Om det går bra med hembryggningen i fortsättningen kanske jag finner mig själv på utställarlistan om något år? Nåja, det lär förstås dröja lång tid innan jag kan komma ens i närheten av deras klass.
 |
| Det var välordnat på årets träff |
Första anhalt för mig blev Maarten som hade massor av trevliga öl. Först ut blev en Peeterman, en utdöd typ av halvmörk belgisk veteöl (läs mer om stilen hos Skrubbe) som med en lätt syrlighet och lite jordkällartoner blandat med mer typiska vetesmaker visade sig vara en riktigt intressant öl. Kul att någon försöker hålla stilen i liv! Hos Maarten fanns också en oud bruin som lagrats på Aberlourfat i 36 månader. Det var inte första gången det låg öl på det fatet dock. St Eriks Dubh låg på samma fat (och ett till fat) innan det släpptes hösten 2010. Denna oud bruin hade en härlig syra med mjuka, söta bärtoner bakom och tydliga ektoner. Varje halvtimme öppnade Maarten också en storflaska av sin Inbördeskriek, som matats med 500 g körsbär per liter öl. En fantastisk skapelse med massor av körsbär i smaken, en lätt syra och en del bärsötma. Inte riktigt lik någon kommersiell kriek jag smakat.
En Gammal Öl var också mycket gammal. Eller, delar av den var mycket gammal. 1806 fyllde man upp ett träfat med öl. Vartannat år har man sedan tappat ur hälften av ölet och fyllt upp med ny. Kvar av det ursprungliga ölet finns det därför ungefär en miljarddel av en miljarddel av miljarddel av en hundratusen del. Rätt lite alltså, men det roliga med den här ölen är väl snarare hur man har fört traditionen vidare i över 200 år. Det, och att den smakar riktigt trevligt. Mjuk syra, liten len sötma, ek och framförallt en otrolig balans. En upplevelse i sig själv!
Lite utanför tävlan hade SM-vinnaren Jakob Carlström smygit med sig en enda flaska av sin vinnargeuze och tack vare en uppmärksam vän fick jag vara med och smaka lite. Det är en blandning av 1, 2 och 4 år gammal hembrygd lambic och var i klass med de bättre kommersiella belgarna. Otroligt god med en stor fruktighet för en lambic, tilltagen syra och välavvägd funkighet. Väldigt imponerande och inspirerande att se vad folk lyckas med utan att nödvändigtvis ha ett kommersiellt bryggeri.
Även Cheval Blanc Cuvée de Noel 2011, en riktig dräpare på 13 % som lagrats på bordeauxfat imponerade, igen. Samma öl fanns vid folkets val på senaste SM i hembrygd och sedan dess har den bara blivit bättre i min mening. Stor, djup smak med vinösa drag och en fin balans mellan syra och sötma. Något av en knockoutupplevelse, men så blev den prisad också (och tog slut relativt snabbt).
Det fanns förstås många godbitar även bland de icke-sura ölen, men det lämnar jag o-omskrivet för denna gång. Bli inte sur (pun intended) över det utan ta och släpa dig ner till Eskilstuna på SM i slutet av april för att själv uppleva den goda kvaliteten hos våra svenska hembryggare.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar