Redan med den lite annorlunda flaskdesignen står Poppelmans öl ut. Inga longnecks här inte, utan en söt stubbig flaska. Nåja, det är i slutändan innehållet som räknas ändå. Där visar Poppelmans att det finns en anledning till att man fått så mycket positiva omskrivningar.
Ölen är snygg i glaset med en rödaktig bärnstensfärg och ett fluffigt vitt skum. Om den ser inbjudande ut så doftar det ännu bättre. En härlig tropisk fruktighet sätter sig i näsborrarna. Inga extremiteter eller råa toner utan en ren och fin fruktighet. Mycket angenäm doft!
Smaken lyckas inte hålla vad doften utlovat helt och hållet då humlen är lite mer tillbakadragen. Maltkroppen känns också en aning platt. Det blir helt enkelt inte lika spännande och välsammansatt som i doften. Det är ändå en behaglig öl att dricka och den känns fräsch och trevlig.
Ingen fullpoängare men ett bevis på potential som lovar gott för framtiden. Utan några direkta fel att ta itu med kan man istället fokusera på att putsa till receptet för att lyfta smaken till doftens höjder. Poppelmans kan bli ett bryggeri att räkna med i framtiden.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar