Rött med vita knutar, en dalahäst och nybygge - talande för Oppigårds |
Bilen rullar ut ur lilla Hedemora och in på små snösliriga landsvägar. Vi svänger av mot Turbo och efter några minuter är vi framme i Ingvallsbenning och Oppigårds Bryggeri. Bryggeribyggnaderna har träfasader som självklart är målade i falurött med vita knutar. Med den nyfallna snön på taken är det en riktigt landsbygdsidyll. Om det inte vore för det eviga slamret från utbyggnationen av ett nytt tomflasklager. Oppigårds verkar ständigt växa.
En gammal smedja och en hästhage har fått stryka på foten för att ge plats åt bryggeriets byggnader som spottade ur sig 850 000 liter öl under 2012. En imponerande tillväxt, från 240 000 liter under 2008 via 450 000 liter vid 2010 till nu. Den stannar inte heller, efterfrågan är fortsatt tilltagande och nya kombitankar är på väg in för att utöka kapaciteten. Det lilla landsbygdsbryggeriet har växt till ett av Sveriges största mikrobryggerier.
Omkring 90 % av ölen tappas på flaska och totalt går ungefär 85 % av all öl till Systembolaget. Golden Ale har alltid varit flaggskeppsölen men kommer troligen bli omsprungen av Amarillo i försäljningsvolym. Tillsammans med Single Hop Ale är de Oppigårds storsäljare som tillsammans står för ca två tredjedelar av produktionsvolymen.
Till dessa storsäljare köper man också in färdiga maltblandningar på storsäck från Weyermanns och slipper därmed en hel del kroppsarbete som annars är involverat i maltkrossningen. Med storsäck är det bara att hissa upp den med truck, ställa över maltkvarnens intag och skära hål i botten. En bryggning startar på 4500 liter och när det kokat klart och whirlpoolats återstår ungefär 4000 liter. Det krävs tre bryggningar för att fylla upp de största kombitankarna där ölen får primärjäsa i 3-4 dagar för att sedan torrhumlas i 48 timmar och till sist lagras i ca tre veckor. Kombitankarna är så pass stora att de fick lov att lyftas på plats innan man byggde på taket i den delbyggnad de står i. Vi passade på att smaka av lite färdiglagrad Amarillo som huvudsakligen humlats med amarillo från den nyinkomna skörden och trots bristen på kolsyra smakade det fantastiskt. Den nya humleskörden lovar gott!
Varje sommar i flera år har Oppigårds fått in sommaröl på Systembolaget (Summer Twist, Pale Summer Ale, Slåtteröl, Summer Ale m fl) vilket alltid har slutat med att de har restnoterat ölen innan sommaren tagit slut. I år finns dock inget sommarölssläpp på samma sätt då Systembolaget bonar om i sina släpprutiner. Istället är det ett fast släpp i juni och där siktar man in sig på platsen för en svensk DIPA med sin Thurbo DIPA. På grund av ett missförstånd kring vilka datum som gällde för att skicka in offertprover bryggdes den dock lite för tidigt och blir inte optimalt färsk till offertprovningen (som sker i början av februari). Vinner den inte en plats kommer den istället släppas i beställningssortimentet, kanske så tidigt som till 1 april, där man hoppas att den kan sälja så bra att den kvalar in till en hyllplats. Eftersom man inte kan kvala in till ordinarie sortiment via Systembolagets tjänst med styckvis beställning av lokala produkter kommer den i sådana fall att ligga i det vanliga beställningssortimentet, med kollikrav.
Oppigårds har precis börjat skriva treårskontrakt på humleleveranser för att säkerställa att man får all den humle man behöver till sina öl och därmed också kunna leverera utlovade volymer. Det innebär att man också har kontrakt på en massa humle för att brygga sin DIPA och mer eller mindre måste fortsätta brygga den. Det gör de dock med glädje!
Det senaste tillskottet till bryggeriet är en ny depalletiser, dvs den maskin som matar på tomflaskor från pall till buteljeringslina. Den gamla depalletisern har man sålt till Eskilstuna Ölkultur som nyligen uppgraderat sin buteljeringslina. Det hela är ett steg i att göra buteljeringen effektivare och mindre stressig att arbeta med. Björn är som ett barn med en ny leksak när han testar att det rullande bandet funkar som det ska och passionen för maskiner och prylar går inte att ta miste på. Buteljeringslinan sköter nu allt automatiskt fram till att packa ölen på låda och det är först när lådorna ska staplas på pall som det kommer in något riktigt kroppsarbete. Även den delen ska elimineras då man planerar att köpa in en robot som sköter den delen. Allt för att skapa en bättre arbetsmiljö och slippa ryggskott och tennisarmbågar.
Att ta hand om personalen genomsyrar alla steg i processen där man försöker eliminera så mycket som möjligt av det tunga kroppsarbetet. I mäskkärlet matas draven (krossade skal från malten) ut automatiskt och transporteras med en matarskruv ut till en container. Restprodukterna tar man också hand om på bästa sätt. Dravet blir foder till traktens kor medan grisarna får jästslurry att kalasa på.
Nu har ni fått lära känna bryggeriet lite närmare i dess nuvarande form. I en kommande artikel i Oppigårdstemat pratar Björn mer om sina planer och drömmar för framtiden.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar