När Fredrik skickade upp en flaska av Jackdaws hjortron-DIPA Chicouté till Darren på BeerSweden hade han ingen aning om att det var Darren som låg bakom Brewdogs hjortron-DIPA Hello, My Name is Ingrid. Det hela var bara ett lyckligt sammanträffande. När nu Jackdaw är påväg att öppna ett kommersiellt nanobryggeri är Chicouté en av ölen som ser ut att få följa med och Ingrid får konkurrens på den svenska marknaden.
I den senaste batchen är hjortronen ännu mer framträdande än tidigare, vilket kanske inte är så konstigt. 4 kg hjortron användes till 15 liter öl, och tillsattes både i koket och vid sekundärjäsningen. Istället för en DIPA med en touch av hjortron är det här snarare hjortronsylt i ölform, med en touch av DIPA. Helt underbar om man gillar hjortron, men en aning underlig annars kanske.
Den disigt djupt rödbruna ölen ger nämligen ifrån sig en enorm hjortrondoft. Det är så kraftigt och omisskännligt att man med lätthet placerar doften till hjortron även om man inte vet att den faktiskt är brygd med dem. Humle och malt spelar andrafiol och bakar upp och nyanserar det hela, särskilt humlen som pockar på uppmärksamhet i bakgrunden och bidrar till den totala frukt- och bärigheten.
I smaken får också malten komma fram lite mer och blandar upp smaken av hjortronsylt med en lätt kakighet och lite knäck. Avslutningen är torr och med en behaglig beska. En riktigt häftig öl som passade fint till stekt ryggbiff, ugnsbakad sötpotatis och guacamole men som briljerade tillsammans med ostbrickan efter maten. Allra häftigast blir det nog om man dricker den till klassiska hjortronsyltsefterrätter som vaniljglass eller friterad camembert.
Chicouté stämmer typiskt in på Jackdaws ambition att skapa unika, smakrika och välbalanserade öl. Jag ser framemot att kunna dricka den igen, och igen.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar