Portersteken

På torsdag kommer det inte bara ett gäng nya öl på Systembolagets hyllor, det dyker också upp 50 nya öl i beställningssortimentet. Just ölen i beställningssortimentet brukar tyvärr inte få särskilt mycket uppmärksamhet. Eftersom jag har provat de sex öl från Midtfyns Bryghus som finns bland dessa 50 nya beställningsbara öl tänkte jag nu passa på att uppmärksamma lite öl som kommer till beställningssortimentet. För er som inte är bekanta med Midtfyns sortiment kommer nu därför några omdömen om dessa sex öl.

Barley Wine
Doften är framförallt jästig men i smaken finner man en mycket trevlig barley wine av den engelska skolan. Det är rejält med söt toffee, fikon och honung som riktigt smeker sig ner genom svaljet. Beskan är nästan obefintlig. Personligen tycker jag det funkar med all sötma då det går väl ihop med ölets andra smaker. En halvkvalificerad gissning är att den jästiga aromen lugnar ner sig med lite lagring och att sötman rundas av ännu mer.

Chilli Tripel
Kanske en aning förvånande så är detta bryggeriets storsäljare. Vem hade trott det om en chilikryddad tripel i dessa humlefila tider? Ölen är en aning söt med en kropp som bygger på kakor, toffee, torkad frukt och honung, med en lätt chilismak. Själva hettan har lagt sig i bakhåll och attackerar först i eftersmaken med en lätt sting. Chiliälskare lär tycka att det är för lite av den varan i ölet.

Double India Pale Ale
En DIPA med mycket C-humle (centennial, chinook och cascade) men också med tryck i maltprofilen. Här kombineras citrus och karamell i en behaglig balans. Söker du rejäla humlekickar västkust-style bör du kanske gå vidare. Uppskattar du däremot krafter i balans är denna DIPA något för dig. Kanske skulle man kunna kalla den för västkusthumlad i en östkustkropp?

India Pale Ale
I mångt och mycket en lättare lillebror till den ovanstående DIPAn, med en lättare maltkropp och utan chinooken, men fortfarande med drag i humligheten som balanseras upp av en karamellig kropp. Är ganska känslig för ålder och efter några månader är den inte särskilt behaglig. Färsk däremot är den mycket trevlig. Just när den ligger i beställningssortimentet blir det därför lite gambling.

X-Porter
En samarbetsöl som brygdes med De Molen för första gången efter Köpenhamns Ölfestival 2010 (det var på den tiden det bara fanns en) och som nu har blivit en av deras återkommande öl. Det är en nattsvart imperial porter med en påtaglig humlekick, ett öl som inte skäms för sig. De Molen är sällan inblandade i svarta öl som är mindre än riktigt bra och det här är inget undantag. Choklad och grön citrus samsas i doften medan smaken inleder med en karamellsötma som övergår i moccha och citrus med en tilltagande efterbeska och ett litet alkoholsting i gommen när vätskan glider ner mot magsäcken. Riktigt bra!

Wheat
Brygd med honung, hallon och lime är det här en lite annorlunda veteöl. De olika tillsatserna ligger som twister och nyanser i smaker utan att dominera den. Ett spännande och friskt veteöl som, särskilt i kontrast till de fem ovan känns en aning malplacerat nu när höstregnet smattrar mot fönstret och vi just har ställt om till vintertid.

Alla dessa sex öl har ett kollikrav om 12 flaskor och börjar säljas den 1 november. Vill man köpa några flaskor men inte ett helt kolli finns det ju alltid möjlighet att dela en kartong med andra. Saknar man några att dela med kan man ofta hitta samköpspartners på BeerSwedenForum.

Den nästa sista ölen som jag hade kvar av de jag släpade med hem från Kalifornien i vintras dracks upp häromdagen, då jag även provade tre årgångar av dess lillebror. Som ni ser på bilden är det den bourbonfatlagrade varianten av Old Stock jag pratar om. För 16 dollar visade sig denna lilla skönhet vara värd varenda cent.

Färgen är djupt gyllene mörkbrun och det lilla skum som bildas försvinner snabbt, som brukligt i så här starka öl. De 13,7% är inget att leka med men de döljs väl i ölen. I doften samsas en intensiv men ganska len bourbonarom med vanilj, smörkola och torkad frukt. Aromerna smälter in i varandra och det är omöjligt att dra en gräns för vilka delar som kommer från fatlagringen och vilka som kommer från grundölet.

Smaken är eldig men inte spritig. Samtidigt som bourbonlagringen är väldigt tydlig är grundölens egna smak bevarad och precis som i doften smälter de samman med varandra på ett väldigt fint vis. Olika nyanser av smörkola och knäck dominerar upplevelsen och accentueras av vanilj, fikon och ek. Alla dessa smaker tillsammans med en avsaknad av beska gör att ölet också upplevs som väldigt sött men det passar in och blir inte alls sliskigt.

Det som man möjligen kan tycka talar emot ölet är att det kan bli lite tungt efter ett glas, så om man får tag på en flaska kanske man ska se till att dela den med en eller ett par kompisar. Även ett litet glas räcker länge. Tyvärr är det ju inte alldeles enkelt att få tag på som svensk, utan det gäller att köpa det på plats i USA (där bästa chansen lär vara norra Kalifornien) eller tradea till sig det. Jag själv köpte min flaska på Bottle Barn i Santa Rosa.

Kolla färgen på skummet!

Experiment går ibland bra och ibland blir resultatet mindre bra, men då lär man förhoppningsvis lärt sig något av det. När jag häromdagen sprang förbi Mikkeller Bar för att döda lite väntetid mellan tågavgångarna testade jag två väldigt experimentella öl. Det visade sig att det ena var ett mycket lyckat öl medan jag inte ens kunde dricka upp det lilla 0,2L-glaset med den andra ölen. Jag lärde mig något av det.

De två ölen var rester från förra helgens avskedsparty för den amerikanska bryggaren Ryan Witter som varit bryggmästare på Fanö men nu flyttar till England för att starta upp ett nytt bryggeriprojekt där. Inför avskedsfesten på Mikkeller Bar gjorde han 10 unika öl och av dessa fanns fortfarande 3-4 stycken kvar.

PB&PB&J är en portvinsfatlagrad imperial stout med jordnötter och frukt som ska efterlikna ”Elvismackan”, rostebröd med jordnötssmör och sylt. Den luktar också väldigt mycket jordnötter och tillsammans med den imperial stout som lägger grunden till ölet blir det som en flytande form av de jordnötsrutor som brukar finnas bland lösgodiset. Vid sidan om denna intensiva smak av jordnötsrutor finns också en fruktig syltsmak. Jag har ingen aning om hur Ryan lyckats få till jordnötssmaken, då jordnötter innehåller en massa fett som man helst inte vill ha när man brygger öl. Oavsett hur han gjort har han verkligen lyckats. En av de häftigaste och godaste öl jag druckit på ett tag och verkligen något helt nytt.

Glad i hågen efter denna själaglädjande ölupplevelse följde jag upp med en After Eight, en mintchokladöl i form av en imperial stout på 12%. Det är här det har gått fel. Rejält fel. Mintsmaken finns visserligen där men det är inte som en behaglig bit mintchoklad efter maten. Långt därifrån. Mintsmaken är obehaglig och skär igenom alla andra smaker, samtidigt som den krockar med dem. En mycket underlig smakupplevelse som är svår att återge i ord. Jag fick i alla fall nog efter några klunkar och lämnade mitt glas på bardisken med mer än hälften av innehållet kvar.

Vad har då jag lärt mig av detta? Jo, att experimentella öl kan bli väldigt bra och väldigt dåliga öl. Min lärda läxa är därför att alltid komma ihåg att be om smakprov av okända öl på krogen. Det finns få bartenders som säger nej till det (och den som gör det är en dålig bartender) och som kund slipper man slänga pengar i sjön på dålig öl. Framförallt slipper man slösa tid och humör på tråkiga ölupplevelser. Livet är trots allt för kort för att dricka dålig öl.

Det är den där tiden på året igen! Den 15 november är det återigen dags för julölen att göra intåg på Systembolagets hyllor, då 43 olika julöl anländer (samt att två av dem kommer i två olika förpackningar). Igår provades dessa på Systembolagets skribentprovning och jag lyckades precis prova alla innan det var dags för mig att rusa mot tåget.

Provningen genomfördes halvblint, då jag vet på ett ungefär vilka julöl som ska släppas, samt att övertäckningen av flaskorna inte alltid dolde vilken öl det var, som ni kan se på bilden.

Julölen släpps i T9-sortimentet där det är upp till varje enskild butik att bestämma vilka öl de vill lagerföra.

Falcon Tipp Tapp (Sverige), 33 cl, 12,80 kr, 4,5%
Brödig med en märklig bismak i början. Lätt kvalmig och överlag rätt tråkig. Lätt i smaken. Mer tråkig än dålig.

Sofiero Julöl (Sverige), 50 cl (burk), 12,90* kr, 5.2%
Söt och maltig helt utan julkänsla. Smakar urvattnat med en lätt ton av grovbröd. Igen, inte alltför mycket felsmaker men väldigt tråkig och intetsägande. För att inte säga totalt menlös...

Spendrups Julbrygd (Sverige), 50 cl (burk), 14,90* kr, 5,3%
Lite mer tryck i smakerna jämfört med tidigare två. Saknar nyanser men har åtmnstone en lätt efterbeska.

Pripps Blå Jul (Sverige), 50 cl (burk), 14,90* kr, 5%
Överraskande trevlig med en finstämd söt smak med karamell och grovbröd som slår över i en lätt efterbeska. En av de bättre i prisklassen åtminstone.

Åbro Julöl (Sverige), 50 cl, 15,00* kr, 5,2%
Smakar som en betydligt ljusare lager och saknar nästan helt några "mörka" inslag. Överlag bara en ganska tråkig öl som saknar nyans.

Three Hearts Julöl (Sverige), 50 cl, 15,90 kr, 5,3%
Kvalmig doft och söt smak som inte riktigt faller mig på läppen. Lite karamellig men på ett så endimensionellt sätt att det inte bidrar till så mycket positivt.

Falcon Julöl (Sverige), 50 cl, 15,90* kr, 5,2% (kommer även på flaska á 33 cl för 12 kr)
Här är det lite mer nyans och en fin balans mellan sötman och beskan, med brödiga inslag tillsammans med en del knäck. En av de mer drickbara i segmentet och inte alls så pjåkig för sin prisklass.

Eriksberg Julöl (Sverige), 50 cl, 16,40* kr, 5,6%
Återigen mer nyans och balans än det första gänget. En karamellsötma som slår över till en lätt efterbeska på ett ganska fint sätt. Ingen smaksensation men välbalanserad och lättdrucken.

Mariestads Julebrygd (Sverige), 50 cl (burk), 16,90* kr, 5,8% (kommer även på flaska á 50 cl för 16,90* kr)
Den första ölen som har en rostad ton! En lätt sådan, men den finns där. Den är även torrare än de tidigare ölen och har en lätt, citrusfrisk humlearom.

Åbro Sigill Julöl (Sverige), 50 cl, 18,00* kr, 6%
En aningens fruktig smak med en lätt rostad ton och en mycket sympatisk smakkomponering. Mer nyans än tidigare öl skapar en mer levande dryckesupplevelse.

Gotlands Wisby Julbrygd (Sverige), 33 cl, 18,90 kr, 6%
En tydlig humlekick som kom lite som en chock efter de 10 första ölen. Fruktigt söt med en mysig maltighet och en efterbeska som ligger kvar länge. Välbalanserad, frisk, lätt och med smak- och nyansrikedom, allt på samma gång.

Brutal Brewing Pistonhead Christmas Carol (Sverige), 50 cl, 15,90* kr, 5,6%
Lätt halmig humletouch på en rostad maltkropp med lätt astringens i avslutet. Hamnar något i obalans och räcker inte riktigt hela vägen fram.

Nils Oscar Kalasjulöl (Sverige), 33 cl, 19,50 kr, 5,2%
Brödig och karamellig med en lätt humletouch. Härligt levande och omfångsrik smak trots att den är ganska lätt.

Grebbestad Julöl (Sverige), 50 cl, 20,50* kr, 5,2%
En aning kvalmig och dov i både doft och smak. Karamellig och lite rostig med en pigg liten humlighet i slutet, men kvalmigheten drar ner den ganska mycket.

Samuel Adams Winter Lager (USA), 35,5 cl, 17,50 kr, 5,5%
Maltig och en aning fruktig men i övrigt en ganska ren smak med lätta humledrag i slutet. Just maltsmaken hänger dock med igenom hela ölen och stör mig faktiskt lite då det blir lite för mycket inslag av omäskad malt.

Dugges Easy Christmas (Sverige), 33 cl, 18,10 kr, 4,2%
Humlig doft med inslag av grönsaker. Lätt kropp med spretig humlighet och tyvärr ligger en lätt ton av kokta grönsaker och stör mig igenom hela ölen.

Gotlands Sleepy Bulldog Winter Ale (Sverige), 33 cl, 18,80 kr, 6,2%
Rejält humlig med drag av krusbär, melon och vitt vin, ovanpå en lätt brödig arom. Även smaken domineras av nya-världen-humle med vinösa och ljust bäriga drag. Mycket sympatisk humlekaraktär! En aning tunn maltkropp för julbordet kanske`?

Oppigårds Winter Ale (Sverige), 50 cl, 26,50 kr, 5,3%
Balanserad doft med inslag av grovt bröd och halmig humle. Även smaken har en fin balans och dessutom ett trevligt smakdjup trots att den inte är särskilt tung. Kroppen domineras av grovt bröd och lite knäck, med en krydda av hö och en lätt fruktighet. Snygg öl, men kanske inte så spännande öl i längden.

Jämtlands Julöl (Sverige), 50 cl, 25,90* kr, 6,5%
Betydligt djupare och varmare maltkropp än alla tidigare öl med en utdragen rostig beska. En underliggande fruktighet bidrar till ett spännande skifte mellan olika nyanser genom smaken. En maltig höjdare!

Slottskällan Nisse Julöl (Sverige), 50 cl, 27,90* kr, 5,3%
Dov doft med en lätt kryddighet. Brödigt och karamelligt med en del lättrostad malt i bakgrunden. Smakerna arbetar dock inte riktigt tillsammans och det blir en aning jobbigt till slut.

Nynäshamn Mysingen Midvinterbrygd 2012 (Sverige), 50 cl, 31,40 kr, 6%
Fruktig doft med en "svävande" kryddighet som är svår att sätta fingret på. Smaken är välkomponerade med en kryddighet som skiftar skepnad gradvis genom hela smaken och en maltkropp som drar åt pumpernickel och bär upp det hela snyggt. Välgjord öl men kryddigheten kanske inte är för alla?

Corsendonk Christmas Ale (Belgien), 25 cl, 20,90 kr, 8,1%
Söt och estrig i både doft och smak med mycket konserverad frukt och en lätt kryddighet. Omfångsrik smak som sticker ut ur mängden här.

Störtebeker Weihnachtsbier (Tyskland), 50 cl, 21,90 kr, 6,5%
Knäckebrödig och lite småsöt knäckig öl. Välkomponerad men en aning slätstruken.

Fuller's Old Winter Ale (Storbritannien), 50 cl, 22,90 kr, 5,3%
Rostebröd och kakor i kombination med en typiskt engelsk humlighet med lätta fruktiga drag. Även denna har smaker som fungerar bra med varandra men som blir en aning trist i längden.

Celt Nadolig Rare (Storbritannien), 50 cl, 23,70 kr, 5%
Ganska slätstruken doft som är lite kvalmigt och instängt söt men med en lätt humletouch. Intressantare smak som har en ganska lättsam och mysig humlighet på en kakig kropp. Ser inte riktigt julen i detta dock, men en rätt så trevlig, om än enkel, pale ale är det.

Anchor Christmas Ale 2012 (USA), 35,5 cl, 25,60 kr, 5,5%
Rejält kryddig med framförallt nejlika och pomerans. Smakar lite som de nejlikaprydda apelsinerna doftar och tar mig tillbaka till barndomen. Lätt beska i slutet av en brödig och kakig maltkropp, men det är verkligen kryddningen som dominerar här.

Widmer Brrr Seasonal Ale (USA), 35,5 cl, 25,90 kr, 7,2%
Mycket humlig med en kladdig maltighet, som nästan klibbar igen munnen. Det här handlar bara om sliskig karamell och kakor tillsammans med fruktig och kryddig humle. Snäll efterbeska som varar länge.

Flying Dog K-9 Winter Cruiser (USA), 35,5 cl, 26,90 kr, 7,4%
Maltdominerad med mycket knäck och ett trevligt smakomfång, men en aning enkelspårig i längden. Värmer i vintermörkret men det är tveksamt om jag skulle gilla det genom en hel flaska.

Great Divide Hibernation Ale (USA), 35,5 cl, 29,90 kr, 8,7%
Har en kaffeton som påminner om den i t ex Mikkeller Koppi IPA, dvs ganska "ljus" och som nästan slår över i choklad. Djup smak med knäck och lite tallbarr. Härlig efterbeska. Den här får gärna värma mig i vinter!

St Peter's Winter Ale (Storbritannien), 50 cl, 26,90 kr, 6,5%
Ganska djup maltighet som pendlar mellan knäckebröd, marmelad och kaffe. Blir dock ganska enkelspårig och tråkig i längden för mig.

Shepherd Neame Christmas Ale (Storbritannien), 50 cl, 28,90 kr, 7%
Ganska lätt och mycket typiskt engelsk med en fräsch och runt kakig maltkropp och en lätt humlekaraktär. Trevlig men inte särskilt julig. De sju procenten märks inte alls.

Ölvisholt Jólabjór (Island), 33 cl, 29,00 kr, 6,5%
Fruktig och lätt syrlig doft med toner av rök. Doften är mer karamellbetonad till en början för att sedan slå över mot rökt skinka. Röken ligger kvar genom hela eftersmaken. Rökigheten är dock välbalanserad mot resten av ölet och blir aldrig jobbigt stark.

Ayinger Winter Bock (Tyskland), 50 cl, 29,90 kr, 6,7%
Krämig maltdominerad smak med nougat, vörtbröd och en lätt fruktig ton. Lätt sötma och i stort ingen beska alls, men ändå rätt trevlig.

Jacobsen Golden Naked Ale (Danmark), 75 cl, 55,00 kr, 7,5%
Söt och med en lite fudgeliknande smak över en lätt fruktighet och en avslutande frisk humletouch.

N'Ice Chouffe (Belgien), 75 cl, 56,90 kr, 10%
Intensiv smak med kryddor, nougat, plommon och lite lakrits. Det känns att det är starkt men det blir inte spritigt utan snarare bara trevligt värmande. Spritsig kolsyra som kittlar på tungan.

S:t Eriks Julporter (Sverige), 33 cl, 21,90 kr, 5,9%
Pumpernickel, mjölkchoklad, kaffe och knäckebröd. Står sig en aning lätt och blir lite för torr. Jag hade nog gillat den med lite mer restsötma.

Sigtuna Midvinterblot 2012 (Sverige), 33 cl, 22,90 kr, 9%
Tung, djup, bitter smak med rostade toner, pumpernickel och knäck. En rostad beska ligger kvar länge. Alkoholen är knappt märkbar och i år är det nog ingen som kan klaga på att det är för lite kolsyra i den. Kan nog tjäna på att sparas till nästa jul för att jämna ut lite kanter.

Mohawk Blizzard Imperial Porter (Sverige/Belgien), 33 cl, 29,70 kr, 9,7%
Humlig doft med mycket karamell och choklad, som återfinns i smaken. Kroppen blir mycket rund och fin med sin karamell och choklad och toppas med en härligt fruktig humlighet.

Mohawk Whiteout Stout (Sverige), 50 cl, 34,90 kr, 9,7%
Ganska torr och rostad smak med en märkbar portion humle som ger den en lätt fruktig och kryddig ton. Tung smak med mycket rostade toner och en humlekaraktär som smyger sig fram i slutet. Humlen krockar lite mer med malten än i Blizzard.

Midtfyns Jule Stout (Danmark), 50 cl, 39,90 kr, 7,6%
Se mina fulla recension här.

Liefmans Glühkriek (Belgien), 75 cl, 57,00 kr, 6%
Totalt fantastiskt! Ännu bättre än tidigare år med ett ännu bättre samspel mellan kryddor och öl. Söta körsbär blandas med julkryddor i en underbar kombination. Kanske lite för läskliknande för vissa men jag älskar detta. Fullkomlig och villkorslös kärlek!

Falcons Julmumma (Sverige), 50 cl, 16,90* kr, 5,2%
Sött och med extrema mängder kardemumma. Jag är lite av en sucker för kardemumma så jag tycker om det, men ska man inte blanda det med något?

*Pant tillkommer

Utöver dessa öl kommer också Mikkellers Santas Little Helper, som saknades på provningen idag. Dessutom kommer fler julöl den 1 december.

Den 1 november släpps 21 nya öl i Systembolagets små partier (T5) och exklusiva lanseringar (T6 & T7). Idag hade Systembolaget en skribentprovning där vi fick prova 20 av dessa, tillsammans med julölen som kommer den 15 november. I det här inlägget finns kortare kommentarer om ölen som kommer den 1 november och i ett senare inlägg kommer mina kommentarer om julölen.

Sammanfattningsvis tyckte jag att det var de tre välhumlade ölen i belgostil som stickte ut som de bästa ölen i släppet medan Abstrakt 11 är ett av de mest spännande. Brewdog står också för ett av bottennappen med sin International Arms Race och deras hundkompisar i USA hade inte lyckats med en mycket bättre variant.

Kommentarerna kommer här i samma ordning som de ställdes upp på provningen. Datummärkning är angiven utefter information i Systembolagets utskick och finns inte till alla öl. Tyvärr hade jag själv inte tillräckligt med tid för att hinna kolla batch- och datummärkningen själv på de flaskor som vi provade ur. Provningen utfördes semiblint, då jag innan provningen visste ungefär vad som skulle komma samt att övertäckningen av flaskorna inte alltid dolde vad det var för något.

Flying Dog International Arms Race (USA), 35,5 cl, 35,90 kr, 7,5% - 6000 st, T5
Gyllengul öl. Söt och maltig med mycket juliga kryddor. Det funkar hyfsat utan humle till en början men i längden blir det lite jobbigt.
Datummärkning: 2013-06-13

Brewdog International Arms Race (Skottland), 33 cl, 38,90 kr, 7,5% - 6696 st, T5
Ganska mycket mörkare än sin tvilling. Massor av rosmarin i både smak och doft. Smakar som min örtblandning jag klappar in lammstek med. Inte riktigt vad jag vill ha i ett ölglas och det blir faktiskt i det närmaste odrickbart.
Datummärkning: 2013-08-12

Valeir Extra (Belgien), 75 cl, 69,00 kr, 6,5% - 1440 st, T6
Rejält humlig doft med inslag av söt citrus och hö. Mycket trevlig smak med stark humleprofil samtidigt som det finns en fin balans mellan humlen och den maltiga och belgoestriga kroppen. Avslutningen är ljuvligt bittersöt. En av mina favoriter!
Datummärkning: 2014-10-01

Rodenbach Vintage 2010 (Belgien), 75 cl, 95,00 kr, 7% - 3000 st, T5
Sötsyrlig och aningens alkoholstinn doft, med lätta inslag av ättiksprit. Härlig smak med många nyanser, bland annat av körsbär, mandel, ättika och vinäger, vilket är bättre än det kanske låter. Jag gillar den lyxiga känslan som finns i den här typen av öl. Dock en aning eldig och kan nog vinna på att få stå till sig ett år.
Datummärkning: 2015-08-09

St Bernardus Abt 12 (Belgien), 150 cl, 249,00 kr, 10% - 300 st, T7
Maltig doft med karamell, plommon och sylt. Varm och inbjudande smak som inte lämnar mycket mer att önska. Fruktigheten dominerar, främst i form av plommonmarmelad och i bakgrunden finns nyanser av nougat.
Datummärkning: 2017-12-31

Duvel Tripel Hop 2012 (Belgien), 75 cl, 149 kr, 9,5% - 1200 st, T6
Mycket trevlig citrusstinn doft som också har stora inslag av ljus tropisk frukt och fruktiga estrar. Citran ger mycket karaktär till ölet, tillsammans med grundölens typiska belgotoner. Smaken är härligt söt och fruktig för att avslutas med en lätt efterbeska som bjuder in till en ny klunk. En av de bästa ölen i släppet.

Mikkeller K:rlek Höst/Vinter (Danmark/Belgien), 33 cl, 33,90 kr, 6,2% - 40 000 st, T5
Mycket humlig doft som jag dock tror har varit piggare än vad den är nu. Fruktig smak men återigen känns det som att humleprofilen kunde ha varit fräschare. Beskan blir en aning för obalanserad för min smak. En öl som är kompetent i grunden men tappar en del på dessa småmissar.
Datummärkning: 2014-08-23

Samuel Adams Harvest Pumpkin Ale (USA), 35,5 cl, 17,90 kr, 5,7% - 960 st, T6
Söt och mycket kryddig i både doft och smak. Kryddigheten påminner en del om svenska julkryddor men med en twist. Det är dock väldigt starkt fokus på pumpan och kryddorna och det är nog inte för alla, även om den är rätt så balanserad för sin stil.
Datummärkning: 2013-02

Sierra Nevada Tumbler (USA), 35,5 cl, 26,90 kr, 5,5% - 15 000 st, T5
Mycket höstig doft med multnande höstlöv och blöt jord. Doften har stora inslag av vörtbröd tillsammans med lättare drag av karamell och de höstiga tonerna från aromen. Ganska torr med en beska som kommer smygande på slutet.

Fuller's Brewers Reserve No 4 Oak Aged in Armagnac (England), 50 cl, 59,00 kr, 8,5% - 7000 st, T5
Eldig i både doft och smak med en spännande, frisk druvton i framförallt aromen. Smaken har kolatoner och en lätt fruktighet, tillsammans med en nästan astringent ton av druvor och tydliga drag av vanilj. Astringensen stör lite men i övrigt en trevlig öl.
Datummärkning: 2022

Sigtuna Vanilla Syndrome Imperial Brown Ale (Sverige), 33 cl, 39,90 kr, 9% - 1500 st, T6
Intensiv och lätt spritig smak med vaniljfudge och en bitterhet som återigen får mig att tänka på höstlöv. Eftersmaken har både beska och vaniljfudge i en väldigt spännande kombination. Annorlunda öl som använder vanilj på ett sätt som för mig känns nytt, den når dock inte riktigt hela vägen.
Datummärkning: 2014-08-31

Boulevard Tank 7 Farmhouse Ale (USA), 75 cl, 139,00 kr, 8% - 900 st, T7
Ljus, spritsigt fruktig doft. Pigg och fräsch med en härlig blandning av stall och frukt. Smaken är fruktigt söt och med endast en lätt beska som endast arbetar för att balansera upp det hela. Mycket lychee i den fruktiga eftersmak. Ger mycket mersmak!
Datummärkning: 2013-02

Boulevard Double Wide India Pale Ale (USA), 75 cl, 139,00 kr, 8,5% - 900 st, T7
Söt arom med mycket frukt och grön humle tillsammans med karamell. Tung smak med mycket humle och karamell. Humlen känns inte helt på topp men om det är på grund av den förmodade karamellmalten eller bristande färskhet vågar jag inte uttala mig om. Upplever ingen skillnad mot när den provades på SBWF och gissningsvis är det samma batch nu.
Datummärkning: 2013-03

Boulevard Sixth Glass Quadrupel Ale (USA), 75 cl, 139,00 kr, 10,5% - 720 st, T7
Djup och dov fruktig doft som drar åt marmeladhållet och med inslag av nougat. Inte lika nyanserad som St Bernardus och med en lätt spritighet, än dock en mycket bra öl.
Datummärkning: 2014-06

Innis & Gunn Treacle Porter (Skottland), 30 cl, 26,90 kr, 7,4% - 45 000 st, T5
Gyllenbrun i färgen vilket i efterhand är förvånande när den kallas för porter. Doften är ganska platt och trött med lite sliskig vanilj som inte passar in. Smaken är något bättre trots att den blir lätt kvalmig inledningsvis. Halvvägs igenom rätar den upp sig något med en söt karamellton och en aning melass för att sedan avsluta med en mycket lätt bitterhet. Men nej, sammantaget är det ingen höjdare. I mitt tycke kan man gott och väl hoppa över att köpa den.
Datummärkning: 2013-09

Störtebeker Choco-Porter (Tyskland), 50 cl, 27,90 kr, 5,8% - 6000 st, T5
Pucko! Inte du alltså, utan drycken. Det doftar precis som chokladdrycken Pucko. Det smakar ungefär så också, som mjölkchokladdryck med extra choklad. Verkligen en intensiv och något syntetisk chokladsmak som blockar det mesta andra som ölen har att bjuda. En lätt vaniljsmak är vad jag lyckas pricka in utöver choklad. Lite av en öl som man antingen älskar eller hatar skulle jag tro, men vid rätt situation bör den passa bra.
Datummärkning: 2013-08-15

Nynäshamn Bötet Barley Wine 2011 (Sverige), 25 cl, 35,20 kr, 9,1% - 8640 st, T5
Svårbestämd doft med lite inslag av grönsaker. Lite karamell och spritighet. Smaken är betydligt trevligare med en djup kolaton som kramar om kinderna. Relativt onyanserad smak dock. En ganska tydlig beska slår sig fram i slutet och avslutar ölen på ett lite schizofrent sätt. Låt ligga några år. Se min tidigare vertikalprovning av årgångarna 2008 och 2009.

Nynäshamn Sotholmen Extra Stout (Sverige), 25 cl, 24,50 kr, 7% - 8640 st, T5
Doft som drar åt mörk, bitter choklad och lite kaffe. Klassisk starkare stout och väldigt välkomponerad, förutom knäckebrödstonen i slutet som jag inte är helt förtjust i.

Great Divide Chocolate Oak Aged Yeti (USA), 65 cl, 94,90 kr, 9,5% - 3240 st, T5
Intensiv chokladig doft med inslag av peppar och vanilj. Även smaken är mycket intensiv och domineras av choklad med inslag av vanilj. Mot slutet kommer en pepprig smak som accenturerar chokladsmaken på ett trevligt sätt och inte blir för stark. Jag upplever just pepparsmaken som en aning nertonad jämfört med när denna senast släpptes på Systembolaget, vilket är ett plus i min bok.
Datummärkning: 2013-12

Brewdog Abstrakt 11 (Skottland), 37,5 cl, 129,00 kr, 12,8% - 1500 st, T6
Riktigt spännande doft med smörkola, ingefära och "fransk vanilj" som tydligaste inslag. Ingefäran dominerar smaken till en början för att strax efter mitten släppa fram smörkola, vanilj och choklad för att nästan släppa taget helt mot slutet och låta eftersmaken domineras av söt kola. Chilin slår inte igenom som en egen smak förutom en lätt hetta i slutet medan björnbären sätter en mjuk bärig bakgrund genom hela smaken. Lite för mycket ingefära för min smak (även om den tonar ner sig efter några sippar när man vänjer sig) men ändå en god och framförallt väldigt spännande öl.

Ytterligare en öl kommer det i det här släppet och det är Uintha Dubhe Imperial Black IPA. Den har jag provat vid två tillfällen ganska nyligen, dels på en privat provning och dels på SBWF. Min uppfattning om den var i korthet att den hade en trevlig humlighet som tyvärr inte riktigt hittade en balans med rostigheten, något som jag själv har svårt för.

Foto: Anja Lenner

Old Stock Ale är en barley wine som har dykt upp återkommande på Systembolaget de senaste åren och jag har samlat på mig några årgångar. När man pratar om att lagra öl brukar just stilen barley wine nämnas som ett säkrare kort än många andra. Med flaskor från 2010, 2011 och 2012 till hands blev det nu dags att testa dem mot varandra för att se hur de utvecklas.

Utvecklingen verkar ha varit tämligen linjär under dessa två år och ölen från 2011 är på många sätt som en blandning av den äldre och den yngre ölen. Kanske inte helt oväntat slår alkoholen igenom tydligt i den nyaste flaskan medan det är en betydligt mer nedtonad aspekt i de två äldre. Med tiden har den lugnat ner sig och gett plats till andra aromer och smaker.

Smaken har gått från att vara mer karamellbetonad till att bli rundare och mer fudgeliknande. De fruktiga tonerna har fördjupats något i de äldre flaskorna men oxideringen är knappt märkbar ens i 2010an. Sötman har klingat av något och med ålder har den definitivt blivit mer mogen i sin framtoning.

Överlag är utvecklingen ändå lite mindre än vad som jag hade trott och hoppats på. Å andra sidan tror jag den har god potential att fortsätta utvecklas positivt i flera år till.

Slutsatsen är alltså att Old Stock blir bättre med ålder och två år inte verkar räcka för att den ska nå sin topp.

Copenhagen Beer Celebration 2012 var en succé och återvänder 3-4 maj 2013, i lite annorlunda format. Den här gången blir det tre femtimmarssessions (en på fredagen, två på lördagen) där man betalar ett inträde på 450 DKK för att sedan få dricka fritt. Kul med en flat-rate-festival med öl i världsklass.

30 bryggare kommer finnas på festivalen och vid varje session ha tre öl med sig, som byts ut mellan varje session. Det vill säga, totalt kommer det finnas 90 olika öl varje session och ingen öl kommer finnas mer än en gång. Totalt 270 öl att välja mellan för den som har 1350 DKK att lägga ut på tre sessionbiljetter. Fast att hinna prova alla kanske är att ta sig vatten över huvudet. Förutom den stora mängden öl man då måste konsumera har man bara i snitt 3 minuter och 20 sekunder på sig för varje öl om man ska prova alla. Rekommenderas inte!

I priset ingår inte mat (vilket det gjorde i år då det alltså var lite annorlunda format) men det kommer finnas sex kockar på plats med varsitt bås. De kommer alla göra mat anpassad för öl. Nytt för i år är också att det kommer finnas en ölbutik i anslutning till festivalen med öl från de deltagande bryggarna samt att det kommer arrangeras master classes (som verkar ingå i priset) med bryggarna, för den som kan slita sig från tickandet en stund.

I skrivande stund är 16 bryggerier klara och drygt halvvägs in på den slutliga listan ser det redan mycket imponerande ut med bland andra Firestone Walker, Three Floyds och Surly på plats.

Biljetterna släpps 3 november kl 03.33 svensk tid på www.billetlugen.dk. De lär ryka fort.

Session "Gul": Fredag 3 maj kl 15-20
Session "Röd": Lördag 4 maj kl 11.30-16.30
Session "Blå": Lördag 4 maj kl 18-23

Fullständig information om festivalen finns här.

För ett tag sedan utlyste Brewdog en tävling som gick ut på att skapa ölcocktails med deras öl. Efter att nyligen ha varit på en workshop om just ölcocktails var jag redan inspirerad till att prova lite hemma och tävlingen blev den perfekta ursäkten. Mina två kreationer gick inte till final men jag tänkte ändå presentera dem här.

The Pineapple Incident (alkoholfri)
ca 10 cl ananasjuice
ca 10 cl Brewdog Nanny State
Grenadin
1 cl färskpressad limejuice
Iskuber
Ananasskiva

Fyll ett highballglas med iskuber. Fyll upp ungefär halvvägs med ananasjuice. Skvätt i lite grenadin och häll i limejuicen. Fyll upp glaset med Nanny State och rör om försiktigt. Garnera med en bit ananas på glaskanten.

Hardcoretto
ca 15 cl Brewdog Hardcore eller annan DIPA
2 cl limejuice
3 cl amaretto
4 cl ananasjuice

Skaka limejuice, amaretto och ananasjuice med is. Häll upp i ett highballglas och fyll upp med hardcore.

De fem finalbidragen i Brewdogtävlingen finner ni här. Ingredienserna till vissa av dem kan vara svåra att få tag på i Sverige men de ser alla mycket goda ut. Nu är det din tur att släppa lös kreativiteten och hitta på goda ölcocktails.

I brist på julgran till bakgrund...

En av årets nya julöl bland de 45 som kommer till Systembolaget den 15 november är Jule Stout från Midtfyns Bryghus. Kryddad med stjärnanis och fänkålsfrö är denna stout på 7,4 % något man gärna häller upp efter att julmaten dukats undan och man slår sig ner i soffan med lite choklad eller ost. Systembolaget får in 20 000 flaskor som kommer att gå på 39,90 kr styck.

Kryddorna ger sig direkt tillkänna i doften där den mjuka chokladigheten från grundölen mixas med en kryddig lakritston. Det är en väldigt hemtrevlig och inbjudande doft, men samtidigt lyckas den inte riktigt bli spännande. Det handlar just inte om så mycket mer än choklad, lakrits och lite kryddighet.

Det första som slår mig när jag tar en munfull av Jule Stout är att det är lite mycket kolsyra för den här typen av öl, men det är snabbt avhjälpt med lite extra snurrande av ölet i glaset. Den vinner också mycket på att bli av med lite av kolsyran och kanske hade jag helt enkelt slagit den lite för försiktigt. I smaken är chokladtonen djupare och bygger upp denna öl som sedan toppas med den kryddiga lakritstonen på ett mycket trevligt sätt. En karamellton slår igenom i slutet och ger en lätt touch av sötma i avslutningen till en annars ganska torr öl.

Både som öl och julöl tror jag den hade vunnit lite på att vara en aning sötare. Till sist och syvene ändå en trevlig öl som passar in till julgodiset eller på egen hand när man varvar ner efter dagens julstress.

Jultemat fortsätter med öl som inte kommer i Systembolagets julölssläpp, utan håller till på mataffärernas hyllor. I år är det nämligen premiär för två överraskande smakrika folkjulöl från Spendrups två olika dottermärken Gotlands Bryggeri och Brutal Brewing. Frosty Bulldog Seasonal Ale och Sir Taste-a-Lot Christmas Lager är två nya tillskott till julfolkölsutbudet som utöver uppstickare som Dugges Rudolf 3,5% tenderar att bestå av blasklager med en mörkare färgnyans.

Frosty Bulldog är tydligt inspirerad av den brittiska ölskolan och stilmässigt skulle jag placera den som en bitter. Pale ale-, crystal-, ljus karamell- och svartmalt bygger upp kroppen som sedan humlats huvudsakligen med bramling cross men också cascade och nya innehumlen galaxy för att till slut jäsas med en skotsk alejäst. Trots avsaknaden av tillsatta kryddor finns en känsla av jul i doften som är tät och medelfyllig med toner av rostebröd, julskinka och kryddor. Smaken blir en aning metallisk, kanske för att det är mycket humle och lite alkohol men är i övrigt trevlig med en lätt rostighet som ligger kvar länge i gommen.

Sir Taste-a-Lot är en mörkt bärnstensfärgad lager som bryggs på pilsner-, münchener-, caraaroma-, mörk karamell- och melanoidinmalt för att sedan humlas med magnum, perle och amarillo och som sedan dessutom torrhumlas. Vilket rent ingrediensmässigt gör den till någon sorts blandning av Spendrups Julbrygd och Mariestads Julebrygd. Maltkroppen är lite lätt kvalmig men det ligger en trevlig humleton ovanpå som räddar ölet och ger en trevlig fruktig kick. Dricker man bara den här under kvällen (vilket väl ofta är fallet med folköl?) fungerar det bra men dess smak slås lätt ut av tyngre öl. Serveras med fördel i ett högt, smalt glas (istället för ett bredare pintglas som på bilden).

Det är ett steg i rätt riktning att även de större bryggerierna börjar titta alltmer på folkölsmarknaden och brygga smakrikare öl med låg alkoholhalt. Sir Taste-a-Lot Christmas Lager lämpar sig kanske mer för den som är i en tidigare fas i ölupptäckandet medan Frosty Bulldog bör passa alla och är ett särskilt välkommet tillskott till utbudet av julöl med lägre alkoholhalt.

Båda dessa folköl kommer börja säljas i dagligvaruhandeln den 29 oktober.

För öppenheten: Båda dessa öl har getts till mig som varuprover. Åsikterna som presenteras ovan är mina egna och är helt ärliga.

Med fyra veckor kvar till Systembolagets julölssläpp är det väl hög tid att börja dra igång uppladdningen. Till att börja med kommer här listan på alla 45 julöl som släpps i julölssläppet den 15 november. Notera också att det kommer en del öl som kan kallas för julöl även i det "vanliga" exklusiva släppet den 1 december. Därefter kommer det dyka upp lite julölsrecensioner under den kommande veckan och i nästa vecka är det Systembolagets ölskribentprovning med bland annat julölen.

Som vanligt är det en blandning av gamla storsäljare, favoriter och nya bekantskaper. Cirka två tredjedelar är gamla i gamet och en tredjedel är nya på banan. Totalt är det 26 öl från Sverige, fem från USA, fyra vardera från Belgien och Storbritannien, tre från Danmark, två från Tyskland och en från Island. Bland nyheterna ser jag allra mest framemot att prova Widmer Brrr medan Jämtlands Julöl, Liefmans Glühkriek och Hibernation Ale är några av de givna återbesöken för mig.

Precis som tidigare år är det upp till butikerna vilka öl de vill ta hem till hyllan.

Anchor Christmas Ale 2012 (USA), 35,5 cl, 25,60 kr, 5,5%
Ayinger Winter Bock (Tyskland), 50 cl, 29,90 kr, 6,7%
Brutal Brewing Pistonhead Christmas Carol (Sverige), 50 cl, 15,90* kr, 5,6%
Celt Nadolig Rare (Storbritannien), 50 cl, 23,70 kr, 5%
Corsendonk Christmas Ale (Belgien), 25 cl, 20,90 kr, 8,1%

Dugges Easy Christmas (Sverige), 33 cl, 18,10 kr, 4,2%
Eriksberg Julöl (Sverige), 50 cl, 16,40* kr, 5,6%
Falcon Julöl (Sverige), 33 cl, 12,00 kr, 5,2%
Falcon Julöl (Sverige), 50 cl, 15,90* kr, 5,2%
Falcon Tipp Tapp (Sverige), 33 cl, 12,80 kr, 4,5%

Falcons Julmumma (Sverige), 50 cl, 16,90* kr, 5,2%
Flying Dog K-9 Winter Cruiser (USA), 35,5 cl, 26,90 kr, 7,4%
Fuller's Old Winter Ale (Storbritannien), 50 cl, 22,90 kr, 5,3%
Gotlands Sleepy Bulldog Winter Ale (Sverige), 33 cl, 18,80 kr, 6,2%
Gotlands Wisby Julbrygd (Sverige), 33 cl, 18,90 kr, 6%

Great Divide Hibernation Ale (USA), 35,5 cl, 29,90 kr, 8,7%
Grebbestad Julöl (Sverige), 50 cl, 20,50* kr, 5,2%
Jacobsen Golden Naked Ale (Danmark), 75 cl, 55,00 kr, 7,5%
Jämtlands Julöl (Sverige), 50 cl, 25,90* kr, 6,5%
Liefmans Glühkriek (Belgien), 75 cl, 57,00 kr, 6%

Mariestads Julebrygd (Sverige), 50 cl, 16,90* kr, 5,8%
Mariestads Julebrygd (Sverige), 50 cl (burk), 17,90 kr, 5,8%
Midtfyns Jule Stout (Danmark), 50 cl, 39,90 kr, 7,6%
Mikkeller Santa's Little Helper (Danmark/Belgien), 33 cl, 29,70 kr, 9,1%
Mohawk Blizzard Imp Porter (Sverige/Belgien), 33 cl, 29,70 kr, 9,7%

Mohawk Whiteout Stout (Sverige), 50 cl, 34,90 kr, 9,7%
Mysingen Midvinterbrygd 2012 (Sverige), 50 cl, 31,40 kr, 6%
N'Ice Chouffe (Belgien), 75 cl, 56,90 kr, 10%
Nils Oscar Kalasjulöl (Sverige), 33 cl, 19,50 kr, 5,2%
Oppigårds Winter Ale (Sverige), 50 cl, 26,50 kr, 5,3%

Pripps Blå Jul (Sverige), 50 cl (burk), 14,90* kr, 5%
S:t Eriks Julporter (Sverige), 33 cl, 21,90 kr, 5,9%
Samuel Adams Winter Lager (USA), 35,5 cl, 17,50 kr, 5,5%
Shepherd Neame Christmas Ale (Storbritannien), 50 cl, 28,90 kr, 7%
Sigtuna Midvinterblot 2012 (Sverige), 33 cl, 22,90 kr, 9%

Slottskällan Nisse Julöl (Sverige), 50 cl, 27,90* kr, 5,3%
Sofiero Julöl (Sverige), 50 cl (burk), 12,90* kr, 5.2%
Spendrups Julbrygd (Sverige), 50 cl (burk), 14,90* kr, 5,3%
St Peter's Winter Ale (Storbritannien), 50 cl, 26,90 kr, 6,5%
Störtebeker Weihnachtsbier (Tyskland), 50 cl, 21,90 kr, 6,5%

Three Hearts Julöl (Sverige), 50 cl, 15,90 kr, 5,3%
Widmer Brrr Seasonal Ale (USA), 35,5 cl, 25,90 kr, 7,2%
Åbro Julöl (Sverige), 50 cl, 15,00* kr, 5,2%
Åbro Sigill Julöl (Sverige), 50 cl, 18,00* kr, 6%
Ölvisholt Jólabjór (Island), 33 cl, 29,00 kr, 6,5%

Källa: Systembolaget
*Pant tillkommer

En av två tavlor med kvällens fatöl

Visste du att vi har en av världens bästa ölkrogar i Sverige? På Hornsgatan 18 på Södermalm i Stockholm ligger den. Du har säkert hört namnet förut, eller kanske till och med varit där? På Akkurat alltså. Bland restauranger, barer och bryggpubar ligger den på femteplats i världen på Ratebeer. Ibland undrar jag om vi själva inser vilken fantastisk ölbar vi har i Akkurat.

Folk vallfärdar hit ända från USA för att dricka speciallambics, så till den grad att jag funderar på om det är fler utlänningar än svenskar som dricker ur deras källarlager. Själv besöker jag denna institution pinsamt sällan trots min närhet till Stockholm. Utöver det fantastiska sortimentet av gammal öl finns också purfärska trevligheter på både fat och cask samt ett roterande gästsortiment på flaska. Gissningsvis känner de flesta av er redan till att man ofta hinner välkonditionerade cask ales från både England och Sverige, suröl på fat, de senaste svenska mikrobrygderna, de belgiska klassikerna och något nytt och spännande från USA på Akkurat.

Akkurat handlar inte bara om lagrad lambic och andra raritetsöl, här kan man också äta riktigt gott till rimliga priser och allt i en härligt dunkel lokal med diskret breweriana på väggarna. Musslorna kanske är det som Akkurat är mest kända för i matväg men resten av menyn håller också bra klass. De gånger jag har ätit på Akkurat har det alltid varit välkomponerade måltider gjorda på bra råvaror och med trevliga uppläggningar. Vid det senaste besöket åts en dagens special i form av konfiterad grissida med glaserade jordärtskockor, tryffelemulsion och höstkantareller. En rik, välsmakande och mycket höstig måltid där man, lite i våg med dagens restaurangtrender, utnyttjar slaktdetaljer som tidigare inte ansetts som lika fina och skapar något riktigt gott.

God mat och god öl i all ära. Det som sätter pricken över Akkurats i är den trevliga atmosfären och den grymma servicen. Här får du alltid dina fatöl upphällda med kärlek och en krämig skumkrona, servitörerna är alltid påpassliga och du behöver sällan vänta länge på varken service eller din beställda mat. Akkurat har förtjänat sin plats i toppen.

Det är knappast någon brist på kunder, även en måndagkväll var det i stort sett fullsatt. Ändå funderar jag på om vi inte glömmer av Akkurat (och dess likar som t ex Oliver Twist) ibland, åtminstone i det som skrivs och publiceras. Förutom när det emellanåt kommer nya exklusiva öl till sådana här ställen är det ganska tyst om dem. Förutsätter vi att alla redan har läst det de vill läsa eller är det helt enkelt så att ingen vill skriva (eller läsa) om det som inte är nytt?

Nä, så gamla flaskor av Cantillon Kriek har jag inte i min egen källare, men går man till Akkurat finns dem att avnjuta där till det mycket överkomliga priset på 104 kr. Följer man Portersteken även på Facebook kunde man se att jag hade vägarna förbi igår och blev sugen på något gammalt och surt efter maten.

Klicka för förstoring

Det spritter lite i kroppen av spänning när servitören kommer med ett Cantillonglas och den 12 år gamla flaskan till mitt bord. Korken åker ur utan problem trots åren och vid närmare inspektion har den fått en mycket charmerande mossgrön färg på undersidan. Sånt som hör till vällagrad lambic antar jag. Korken i sig luktar fullkomligt underbart bara den.

Vätskan är klar och har med åldern börjat dra mot en rödbrun färg som är ganska olik de yngre flaskornas klarröda färg. Doften är härligt intrikat med lager på lager av nyanser. Det finns fortfarande en tydlig fruktighet men det är inte alls lika mycket körsbär som innan utan det har "smält ut" till en bredare och mer odefinierad fruktighet.

På typiskt Cantillonmaner är det surt. Mycket surt. Surare än yngre flaskor och det känns som syran blir större och starkare ju längre ner i glaset man kommer. Det här är kanske inte riktigt rätt öl att börja med om man är nyfiken på lambic. Eller så är det precis rätt?

Det hela har transformerats till en lambic som är ganska annorlunda jämfört med nytappad Cantillon Kriek. Smaken är både djupare och bredare med en helt annan sorts fruktighet. Det är definitivt lika gott nu som då. Om det är bättre nu? Jag tycker att den har förändrat sig till en annan öl och det blir svårt att avgöra vilken som är bättre när de presterar på så olika sätt. Båda har definitivt sin plats och jag älskar den i båda former.

Konklusionen är att det inte gör så mycket om man råkar glömma sina Cantillon Kriek i källaren i några år till, eller om man råkar gå till Akkurat och dricka ur deras förråd.

Efter succen förra året kommer den tillbaka. Den bästa musten Sverige skådade under julen 2011. Nygårda Julmust Vintage Oak. Hell yeah!

Jag är nästan mer förtjust i julmusten än i julölen och när Nygårda släppte en bourbonfatlagrad julmust till förra julen var jag passande nog som ett barn på julafton. Under dagens "försmak på julen"-event med Spendrups, där de presenterade årets julprodukter, berättade de att den har gjorts till den kommande julen också, i ännu större volym än förra året. Förutom den större produktionsvolymen verkar det röra sig om samma produkt (mina idéer från förra året fick visst inte fäste...) och liksom förra året släpps den på Systembolaget den 1 november.

Nu undrar jag mest bara varför jag inte provade att lagra en flaska från förra året?

Knappt hade vi hämtat oss från Stockholm Beer & Whisky Festival innan en annan av världens stora ölfestivaler gick av stapeln: Great American Beer Festival. Under helgen har amerikanerna frossat i öl i Denver, Colorado, och nu är också domartävlingen avgjord. Bland de över 250 medaljörerna i de mer än 90 olika klasserna finns knappt en enda öl som går att få tag på i Sverige.

Med tanke på hur liten del av de amerikanska bryggerierna som exporterar till Sverige, och Europa överlag, är det kanske ingen överraskning. Med fler än 700 bryggerier och 1200 bryggpubar i landet utgör de få amerikanska ölen som faktiskt på den svenska marknaden förstås bara en bråkdel av vad som finns där borta. Ärligt talat vet jag inte om jag vill ha det på något annat sätt heller. Jag vill helst få hit det bästa USA har att erbjuda för att inspirera våra bryggare, men sen får det gärna finnas plats kvar på marknaden till svenska och europeiska öl istället. Men det är ett sidospår, mer om det någon annan gång.

Bland de prisade öl som vi svenskar ändå känner igen från vår egen marknad återfinns bland andra Alesmith Grand Cru. Sen är det tunnsått med öl som finns eller har funnits på den svenska marknaden. Man får helt enkelt se medaljlistan som en liten inspiration på nya saker man får hålla utkik efter om man råkar få åka till USA.

Hela listan över medaljörerna på GABF 2012 finner ni här (PDF).

Rymligt är inte ett ord man beskriver Midtfyns bryggerilokaler med

I Sverige känner vi främst till Midtfyns sen deras DIPA och Imperial Stout kom på Systembolaget för något år sen samt genom samarbetsölen X-Porter som gjordes med De Molen och gästade bolagshyllorna en kort stund. Ska man tro den karismatiske Eddie Szweda är hans Midtfyns Bryghus ett av de mest omtalade i Danmark. Den tidningsartikelstäckta väggen i provningsrummet backar upp hans påstående. Snusöl, medaljer i World Beer Awards, på SBWF m fl och att Hollywood hörde av sig och tvingade dem att sluta med sin Braveheart Real Ale har förstås bidragit till uppståndelsen. Låt oss ta en närmare titt på detta lilla men duktiga bryggeri.

Bryggeriet startades 2004 men gick snabbt i konkurs varpå Eddie köpte bryggeriet i slutet av 2006 och snabbt vände de röda siffrorna i resultaträkningen till vinst. Det märks snabbt att Eddie har stor passion för sitt bryggeri trots att han inte brygger själv. Istället arbetar han med produktutveckling och marknadsföring.
-Jag gör omkring 170 ölprovningar om året. Jag jobbar 80-100 i veckan men jag älskar det jag gör. Hellre lägger jag 80 timmar i veckan på något roligt än 40 timmar på något tråkigt. Under mina ölprovningar bygger jag in rätt mycket stand-up, särskilt om mina iaktagelser som en amerikan som flyttat hit. Det går alltid hem och provningarna har blivit kända över hela Danmark.

Kärleken tog Eddie från Chicago till Fyn och med familj och ett välmående bryggeri ser han ut att bli kvar. Just nu har bryggeriet svårt att brygga till efterfrågan och man planerar att bygga ett helt nytt bryggeri, men att få banklån för att bygga bryggeri är inte det lättaste i Danmark. Trots att man kan visa på positiva resultat och miljonomsättning. I år brygger man omkring 140 000 liter och då pressar man sitt lilla bryggeri i Brobyverk till det yttersta. Det gamla slakteriet som nu blivit bryggeri är fullbelamrat med utrustning och det finns helt enkelt ingen plats till att utöka produktionen utan att byta lokal. Brobyverk är en riktig landsortshåla och för att expandera behöver man också flytta närmare Odense.

Etiketteringen är inte direkt helautomatiserad

På bryggeriet jobbar nu fem heltidsanställda och två deltidsanställda samt en revisor och storleksmässigt kan det jämföras med t ex Amager och Hornbeer. Man kan brygga mellan 700 och 1100 liter per batch beroende på vilken öl man gör, som sedan får jäsas ut i öppna jäskar. Flasktappning och etikettering sker fortfarande manuellt och därför har man också valt att pastörisera sin öl. Annars skulle helt enkelt infektionsrisken vara för stor. Däremot filtreras ingen av deras öl. Faktum är att de inte ens äger någon utrustning för att kunna filtrera. Under rundturen märks det att man har anpassat sig efter det gamla slakteriet som låg här innan och tagit tillvara på dess kylrum och liknande.

Flasktappningsanläggningen kräver också en del mantimmar

Planen är att bygga ett nytt bryggeri med ett bryggverk på 2500-3000 liter och tankar i varierande storlek för att kunna vara mer flexibla. Deras flerfaldigt belönade Chili Tripel är en storsäljare som man skulle kunna göra stora batcher av utan att få öl stående, samtidigt som man vill kunna göra saker i mindre mängd också. Automatiserad flasktappning vore förstås också en möjlighet i ett bryggeri med mer utrymme. Med extra utrymme är det också enkelt att utöka kapaciteten med nya lagringstankar allt eftersom efterfrågan ökar.

Notera köttkroken i övre högra hörnet av bilden - en kvarleva sen lokalen var ett slakteri

Filosofin kring Midtfyns öl är att göra goda öl som ändå har balans och elegans. Hittils har uppenbarligen filosofin gått hem och förutom den stora efterfrågan har man även fått priser från Danska Ölentausiaster, vid World Beer Awards och på Stockholm Beer & Whisky Festival, för att nämna några. Ett av de senaste marknadsföringsknepen är att, som troligen det enda bryggeri i världen, ha blindskrift på alla sina etiketter. Det hela började med att man gjorde en öl åt det danska blindsamfundets 100-årsjubileum där stiltyp och dylik info om ölen endast stod i blindskrift. Vi som inte kan läsa blindskrift blev istället dem som var "blinda" och ölet blev en succe. Sedan dess har man infört blindskriften på alla etiketter.

Till jul får vi svenskar en ny chans att lära känna Midtfyns öl då deras Jule Stout kommer i julölssläppet på Systembolaget den 15 november. 10 000 liter är beställt vilket lär vara bryggeriets enskilt största order på mycket länge. Håll utkik här på bloggen och på Facebooksidan, en recension av Jule Stout kommer nämligen inom de närmsta veckorna.

När vi svenskar pratar om öl i Danmark kommer vi sällan längre än till Själland - de kvantitetsintresserade snackar Helsingör och de kvalitetsintresserade pratar Köpenhamn. Resten av landet kan nästan framstå som en ölöken i jämförelse vilket förstås är långt ifrån sanning. Här är därför en liten ölguide för dig som har vägarna förbi Odense.

Odense är Danmarks tredje största stad och den största staden på Fyn, som ligger mittemellan Själland och Jylland. Staden blir därför den naturliga samlingsplatsen för god öl i regionen. Med två bra ölpubar och två affärer att finna öl i världsklass på slipper man definitivt lämna staden törstig.

Låt oss börja vid Vinens Verden på Slotsgade 21. Butikens huvudfokus ligger på vin och whisky men det finns en välutvecklad ölavdelning i hörnet av butiken. Sen deras förra ölansvarige lämnade butiken för några månader sen verkar det inte längre vara lika stor snurr med nya öl på hyllorna, men man kan fortfarande hitta mycket gott. Framförallt hittar man öl från Danmark, USA och Belgien men det finns också mindre inslag från andra länder. Utbudet av lambic är inte fy skam och för tillfället finns bland annat Cantillon Mamouche 2011 och Boon Framboise 2004 på hyllorna. Priserna här är bättre än hos lokalkonkurrenten HJ Hansen och även t ex Ölbutikken, men är inte lägre än Kihosk.

Mittemot Vinens Verdens ingång ligger gränden Vinetapperstraede som leder ner mot gågatan i centrum. I mitten av gränden finner man puben Christian Firtal, i folkmun ofta bara C4, som är ett av de bästa vattenhålen i stan. Framförallt är det deras fatlista som är intressant med ett 20-tal roterande fat. De flesta fatöl kan man få små och stora glas av och under deras happy hour är det halva priset på fatölen. De roterar även runt på flasksortimentet, som dock inte brukar vara lika prisvärt.

Fortsätter man ner genom Vinetapperstraede och tar till höger vid gågatan och följer den tills dess ände har man HJ Hansen på sin högra sida. Liksom Vinens Verden är det en butik som främst specialiserar sig på vin men även har en del bra öl, samt en liten avdelning med andra delikatesser. Priserna är generellt alltså något högre än Vinens Verden på det mesta som finns i båda butikerna men det finns också en del öl som man bara hittar här. Liksom Vinens Verden så var HJ Hansen något bättre förr i tiden, framförallt för att det fanns mycket mer spännande amerikansk öl. Nu är det väldigt fokuserat på Danmark och Belgien samt i viss mån Holland. En riktigt trevlig pjäs de har här är Rodenbach Vin de Cereale 2004. Håll också utkik efter utförsäljningar, jag har vid flera tillfällen sprungit på trevliga öl till extrapriser. Just nu var t ex Cuvee de Tomme nedsatt med omkring 33%.

Går man ut från HJ Hansen och rakt ner mot ån och fortsätter upp en bit kommer man till Carlsens Kvarter. Inredningen är en mix av engelskt och danskt och öllistan är stor och spännande. Här ligger fokus mer på flaskölen än fatölen dock men det finns mycket kul att finna och till rimliga priser. Som så många andra bra ölhak kan det bli såväl fullt som stimmigt på fredags- och lördagskvällar. Baren ligger precis innanför dörren och sedan sprider puben ut sig i många små rum, vilket kan göra det både mysigt och jobbigt utspritt.

Förutom dessa fyra ställen kan man i Danmark också köpa öl på mataffärer och dylikt. Där finns det ofta bryggerier som inte finns på affärer som HJ Hansen och Vinens Verden, som t ex Svaneke. Det är dock sällan man hittar något spännande ölväg på mataffärerna i centrala Odense.

Adresser och öppettider
Vinens Verden: Slotsgade 21
Mån-onsd 10-17.30 Tors 10-18 Fre 10-19 Lör 10-16 Sön Stängt

HJ Hansen: Vestergade 97
Mån-tors 10-17.30 Fre 10-19 Lör 10-15 Sön Stängt

Carlsens Kvarter: Hunderupvej 19
Mån-lör 12-01 Sön 13-19

Christian Firtal: Vintaepperstrade 31
Mån-ons 12-00 Tors-fre 12-02 Lör 11-02 Sön Stängt