Lagringsexperiment: Carnegie Porter 2002 & 2007

Under helgens ölfestival fick man en trevlig möjlighet att prova två äldre årgångar av klassikern bland klassiker inom svensk öl, Carnegie Porter. Carlsberg hade med sig flaskor från 2002 och 2007, och gott om dem var det också. Jag har aldrig haft möjlighet att prova några äldre flaskor Carnegie och tog såklart den här chansen på en gång.

2007 var ljuvligt len med mycket chokladtryffel, lätta portvinstoner från oxideringen och lite karamell bakom. Överlag kändes den väldigt vällagrad och särskilt för en sådan lätt öl. 2002 tyckte jag kändes som förbi sin topp när jag provade den vid Carlsbergs monter. Då kändes den som en tunnare, blekare variant av 2007. Ungefär samma smaker men bara mindre av allt. Den dök sedan upp i festivaljuryns blindprovning och då var jag övertygad om att det var 2007 då smakerna kändes mycket kraftigare. Alla andra insåg också att det var en Carnegie men satte den direkt som den 2002a det var. Tji fick jag... Om det var på grund av skillnader mellan flaskor eller om det bara var mina smaklökar som inte hängde med i svängarna släpper jag till er att spekulera i.

Carnegie Porter 2002 kom till slut också att vinna festivaljuryns pris för festivalens bästa öl. Ingen av oss hade den som bästa öl bland de tio i finalprovningen men den fick jämna, höga betyg och lyckades därmed vinna med ganska knapp marginal.

Jag har också Carnegie 2009 i källaren som jag lagrat själv som ska drickas snart för att minnesjämföras med de som provades i helgen. Trots att man hör mycket gott om hur bra Carnegie lagras tyckte jag fortfarande att det var en stor överraskning att en så relativt lätt öl lagrades så bra.