Glasprovning

Ett av mina favoritevent under ölbloggarkonferensen i helgen var en glasprovning med Spiegelau, där vi med hjälp av fyra olika ölstilar utforskade skillnaderna mellan fyra av deras glas samt ett pintglas av standardmodell. Skillnaden mellan olika glas var verkligen slående och särskilt skillnaden mellan ett billigt standardglas och ett glas av lite högre kvalitet.

De fyra glasen vi hade från Spiegelau var alla handblåsta i modellerna veteölsglas, högt pilsglas, kupa och ett pintglas, med andra ord de glas som ingår i deras "beer connoisseur set". Varje öl provades i två av dessa glas samt i det vanliga pintglaset. Redan innan provningen blev jag imponerad över hur skönt glasen låg i handen och hur lätta de var. Först ut var veteölet Camden Wheat Beer som provades i det höga pilsglaset och veteölsglaset. Inte helt oväntat passade veteölsglasset bäst, då det släppte fram väldigt mycket arom och väckte liv i ölet. Det smala pilsglaset släppte inte upp lika aromer och standardglaset gjorde att det både luktade och smakade åt det jordiga hållet.

Krombacher Pils provades pilsglaset och i kupan. Här trodde jag att kupan skulle vara bäst för att.... tja, för att jag hade någon föreställning om att kupade glas i stort sett alltid är bäst. Tji fick jag! Tack vare att pilsglaset var så smalt bevarades skummet i en evighet, medan det dog på en gång i kupan. Ett frenetiskt snurrande av kupan hjälpte föga och även smak och arom var bäst i pilsglaset. Återigen dödades mycket av smaken och aromen i standardglaset.

Vi gick vidare till den godaste ölen i sällskapet, Lotus IPA från Ilkley (vars öl för övrigt kan vara på väg till Sverige), som provades i kupan och pintglaset. Detta öl var det som tappade minst på att drickas ur standardglaset, men det var fortfarande något sämre än de andra. Aromen kom fram på liknande vis i kupan och pintglaset men beskan framhävdes tydligare i kupan. Jag föredrog att dricka ur kupan men här skulle jag säga att personlig preferens spelade betydligt större roll än vid de tidigare ölen och glasen. Till sist hade vi Stout Mary från samma bryggeri, som provades i samma glas. I standardglaset blev smaken betydligt mer endimensionell än i de andra. Pintglaset gjorde ett bra jobb men det var i kupan som ölen fick skina och visa upp sin fulla karaktär. Överlag skulle jag säga att skillnaderna mellan glasen var minst i de två sista ölen, som också var de smakrikaste.

En av de stora skillnaderna mellan ett standardglas och dessa glas är att standardglasen är tjockare och har en rundad kant, medan glas av högre kvalitet är tunnare och har skarpare kanter. Dessa skillnader gör att ölen rinner in i munnen på olika sätt vilket påverkar hur vi uppfattar dess smak. Det kanske kan låta som hokuspokus men det gör verkligen skillnad. Formen på glaset påverkar hur länge skummet bevaras, hur aromerna frisläpps och rör sig uppåt, hur glaset ligger i handen och hur du kan hålla i glaset (vilket i sin tur påverkar om din hand värmer upp ölet). Allt detta får i slutändan en stor påverkan på din ölupplevelse. Jag skulle därför vilja rekommendera alla som vill få ut det bästa av sina öl att lägga några kronor på att köpa ett eller ett par olika glas av riktigt bra kvalitet. Festivalglas och bryggeriglas, som jag själv använt väldigt mycket tidigare, har ofta en trevlig form men själva glaset är ju, av förklarliga skäl, sällan av någon högre kvalitet.