Lagringsexperiment: Nögne Ö Imperial Stout

Det var dags att rota lite i ölkällaren igen. Nögne Ö Imperial Stout har stått där länge nu och då jag druckit den relativt färsk och med dryga året på nacken så tyckte jag det var lämpligt att öppna den flaska som jag hade som är 3,5 år gammal. De två jag druckit tidigare var från samma batch (452), som brygdes 2009-10-10. Som ni kan se på bilden var alltså kvällens flaska brygd ett år tidigare än dessa.

Jag minns väl att jag tyckte att den som färsk hade en skön råhet med mycket kaffe och choklad samt en lätt rökton, och att den lite äldre hade utvecklat en fruktighet men också en ton av hostmedicin. Den utvecklingen såg jag inte som helt positiv så jag var lite spänd på att se hur denna flaska blivit med åren. Just hostmedicinsmaken var jag lite rädd för då jag inte alls gillar den.

Lyckligtvis fanns det inga sådana toner alls nu. Tyvärr hade den också tappat ganska mycket intensitet med åren. Särskilt kaffesmakerna har försvunnit väldigt mycket och gett plats åt en nedstämd ton av frukt och en lätt gummiton. Efterhand kommer en dov smak av mörk, bitter choklad att dominera smakprofilen. En ytterst lätt madeirisering finns att hitta om man letar lite men den tillför inte särskilt mycket.

Nej, den här ölen tycker jag är bäst inom ett år från bryggning. Även om den inte har blivit direkt dålig nu så har det som gjorde den så bra försvunnit med tiden.