USA-provning med tunggung

Januari 2012 lär gå till min personliga historia som den bästa ölmånaden någonsin. Om något kan slå de senaste 17 dagarna så tänker i alla fall inte jag klaga. Alla grymma öl och provningar i USA, följt av gårdagens provning, det är så att man blir själaglad. Om du gillar DIPA och imperial stouts, och inte känner för att bli avundsjuk just idag, så ska du nog inte läsa vidare om gårdagens provning. Du har blivit varnad!

Micke, Micke, Mattias, Mattias och Johan (vi är inte så bra på det där med namnspridning i vår provningsgrupp), och så jag då, samlades hemma hos mig igår kväll för att prova igenom ett gäng öl jag hade med mig hem från USA. Innan vi gick in på kvällens huvudattraktioner i form av DIPAs och imperial stouts, så värmde vi upp smaklökarna med lite lättare öl. Jag tänkte inte skriva så mycket mer om det än att Choco Stout från Wartmann stod ut ordentligt med en smak som påminde läskigt mycket om sån där hasselnötsnougatkräm på små minipåsar, och Marabou Schweizernöt.

Med uppvärmningsölen avklarade bad jag de andra att gå ut i hallen och vänta medan jag hällde upp tre stycken öl. Här skulle det minsann bli blind DIPA-provning! För den första DIPA-omgången valde jag ut Surly Abrasive Ale, Russian River Pliny the Elder och Midnight Sun Cohoho, tre öl från helt olika delar av USA. Jag var i humlehimlen bara av att hälla upp ölen, och det var riktigt glada miner när alla fick komma in och sätta sig ner igen och känna humledofterna strömma upp ur glasen. Gissningarna flödade på de första två öl medan ingen hade en aning om vad den mörkare Cohoho kunde vara. Lite kul att det var flera som tänkte att den första ölen, alltså Abrasive, kanske kunde vara Pliny. Jag tror i alla fall att alla var överens om att Abrasive var klart godast. Alla var dock riktigt bra med riktigt sköna humlekäftsmällar. Den dagen som svenska bryggerier lär sig att använda humle på det här sättet kommer jag att vara en glad man. Cohoho stack ut lite då den är brygd med brunsocker, honung och enbär, vilket å ena sidan la till en extra dimension men å andra sidan också tog bort fokusen från humlen. För de som tycker det är spännande med buteljeringsdatum så kan jag meddela att Plinyn var buteljerad 15/12 och alltså var ganska precis en månad gammal. De andra två har jag inga exakta datum på, men jag skulle tro att Abrasive var ungefär lika gammal och Cohoho något äldre, då det är en julöl och de kommer ju normalt ut lite tidigare än i mitten av december.

De andra fick återigen lämna rummet medan jag hällde upp nästa tre DIPAs. Heady Topper visade sig innehålla en hel del sediment som följde med ner i glasen, men det glömde man lätt när man luktade och smakade på ölet. En fantastiskt trevlig DIPA som jag tror att alla sex höll som den klart bästa i omgången, och det var sedan lite blandade röster om huruvida den eller Abrasive var bästa av de totalt sex DIPAs vi provade. I förra omgången hade de flesta testat Plinyn tidigare och i den här gången var det Hop Stoopid som flera hade prövat tidigare. Ändå var det ingen som plockade den. Blindprovningar är svåra! Fast framförallt är de väldigt roliga och lärorika. Jag hade gärna provat dessa blint själv också, och försökte få någon av de jag bor med att hälla upp öl åt oss så det i alla fall skulle bli halvblint för mig, men alla hade andra planer för kvällen. Som en anekdot så låg alla sex öl i dessa två omgångar på 8 %, så det var ingen som gynnades eller missgynnades av avvikande alkoholhalt.

Innan vi gick över på en omgång med imperial stouts så smet jag emellan med Alesmith Barrel Aged Decadence 2008 (flaska nr 27 av 433), en barley wine som blivit lite syrlig av fatlagringen, samt en Tilquin Gueuze för att rensa smaklökarna lite. Decadence luktade riktigt trevlig av bourbon, karamell, vanilj och fudge, men syran i smaken förstörde tyvärr väldigt mycket. Lite syrlighet hade kanske kunnat passa ölen, men det här var alldeles för mycket. Tilquin uppskattades av alla, en riktigt bra gueuze som jag tyckte påminde en hel del om Cantillons motsvarighet. Kanske inte så konstigt i och med att de har köpt vört från bland annat just Cantillon.

Till sist kom vi då till de tunga stouterna. Återigen var det blindprovning för de övriga. För den som bryr sig om sådant så kan man notera att tre av dem ligger på Ratebeers topp 50 över all världens öl. Dessa fyra herrar visade verkligen på vilka stora skillnader det finns mellan olika typer av imperial stouts. Darkness är en humlad variant, utan att humlen eller bitterheten går överstyr. Mycket bra balans mellan smakerna och vi var flera som höll denna som den bästa av de fyra. Marshal Zhukov var väl den mest klassiska imperial stouten av de fyra, med en något kraftigare och tyngre smak än Darkness. Även denna var rätt så välbalanserad, men hade inte samma nyansrikedom och lena smak som Darkness. Speedway är brygd med kaffe, vilket verkligen blev tydligt i det här sällskapet, men det gjorde också att den saknade den balans som fanns i de första två. Vissa gillade det, vissa gillade det inte. Jag noterade att den smakade rätt annorlunda mot när jag drack den på fat i San Diego. Till sist har vi då Dark Lorden, ölet som skapade och hajpade releasedagseventen i USA. Den går alltså bara att köpa på Dark Lord Day, ett event på bryggeriet ute i Munster som man måste köpa biljett till. Folk reser från när och fjärran till den folkfest som eventet blivit. För min del var det första gången jag provade denna eftertraktade best, men eftersom jag provade "vanilla bean brandy"-varianten i USA så visste jag ungefär vad jag kunde förvänta mig. En tung och närmast sliskigt söt imperial stout är vad det är, lite i stil med Tokyo* om man ska jämföra med någon öl som går att få tag på i Sverige. Det är bra, men det är verkligen inte världsklass. Nä, det var Darkness som var stjärnan i denna omgången, såväl för mig som för de flesta andra. I den här omgången var det ingen som gissade något rätt på ölen utan ledtrådar.

Slutsatsen från kvällen var att Surly är ett bryggeri att försöka få tag på fler öl från, då Abrasive och Darkness var bland de klart bästa ölen i ett hårt motstånd denna kväll. Hela kalaset rundades av med en Hoppin' Frog B.O.R.I.S. Royale, bara för att liksom.