Skön provning och ännu bättre byte

Det första bytet jag ordnade inför den här resan var det med Justin, som bor i Orange County där vi är nu. Det var också det största bytet av de tre på den här resan, ur alla möjliga aspekter. Jag hade egentligen tänkte stanna till här snabbt på vägen ner till San Diego för att göra bytet och sen åka vidare, men för några dagar sen undrade Justin om vi kanske ville vara med på en provning också och erbjöd oss i samma veva att sova över. Sånt tackar man ju inte nej till i första taget. Förutom att provningar alltid är kul så blev det ju ett kul tillfälle för oss att träffa lite folk som vi annars aldrig hade mött.

Efter lite bråk med såväl GPS som storstadstrafiken (stundtals 8 filer i varje riktning och trafiken flöt ändå inte) genom LA så kom vi fram till Irvine i Orange County, och ett sånt där lägenhetskomplex där man måste bli insläppt genom en bilgrind. The American dream, kanske? Många kontraster för oss småstadssvenskar. Väl inne i lägenheten hann vi knappt slå oss ner i soffan innan vi fick varsitt glass Surly Abrasive i näven, i väntan på middag som vi också bjöds på. Riktigt bra DIPA, klart maltigare än västkustdrickat men ändå med en ordentlig men fint avstämd humleprofil.

Efter uppdrucken DIPA och uppäten tacos plockades Three Floyds Baller Stout fram. Detta är en öl som bryggdes för bryggeriets 15-årsjubileum och är en blandning av deras Dark Lord, Surly Darkness, Struise Black Albert och Mikkeller Beer Geek Brunch. Det är svårt att inte jämföra med en annan stoutblend som jag och många andra provat under hösten, Black Tokyo Horizon, även om det inte är riktigt lika starka och kraftiga stouter i den här blenden. Baller Stout är betydligt bättre avvägd med en bra balans mellan sötma och rostig bitterhet. Mycket mörk choklad i smaken och först i slutet kommer en liten touch av kaffe. Lätt fruktighet och ganska mycket rost, men det känns som den har tappat djup i och med blandningen.

Sedan kom vi till en öl från ett bryggeri som kanske är lite mindre känt i Sverige, nämligen Chocolate Ale från Boulevard. Som ni ser på bilden så är det ingen mörk öl som man kanske skulle kunna tro, utan en bärnstensfärgad ale. Det hela är som en flytande dessert för det smakar verkligen extremt mycket choklad. Tänk på öl som Southern Tier Choklat och Crem Brulée men dra ner den överdrivna intensiteten. Här är det som att dricka en lyxig mjölkchoklad utan att det tar stopp i gommen som med ovan nämnda öl från ST. Riktigt spännande pjäs! De dryga nio procenten alkohol var väldigt väl dolda.

Mögelöl kallar mina kompisar spontanjäst öl för, så när det nu blev dags för att prova en amerikansk variant från Upland så tog de en vänlig men bestämd paus i provningen. Och drack PBR istället... Trots att denna stått i ett kylskåp i tre dagar så skummade det massor ur flaskan och all turbulens rörde upp massor av små jästflak som hamnade i glasen. Färgen var en sorts matt ljusorange snarare än den djupröda man av vana väntar sig från en kriek. Smaken var riktigt bra, om än inte helt i klass med dess belgiska förfäder. Körsbären kändes dock knappt av. I kombination med färgen får det mig att tro att antingen använder mildare körsbär eller helt enkelt färre bär per liter öl än belgiska kriekar.

Mer körsbärsöl blev det, men en sötare sådan, nämligen Wisconsin Belgian Red från New Glarus. Sött, lyxigt och smakrikt med en rik ton av mandelmassa bakom körsbären. Jag tänkte direkt på Liefmans Glühkriek, men utan kryddor. Riktigt gott måste jag säga, hade varit riktigt fin att ha till efterrätter som alternativ till det annars ofta självskrivna valet av en stout. Vi avslutade provningen med en 120 Minute IPA från Dogfish Head. Klara skillnader mot när jag drack samma öl på fat i förra veckan. Nu var den inte lika estrigt fruktig utan kändes mer som en barley wine. Jag förstår inte riktigt det häftiga med denna öl dock och kan inte komma på något tillfälle då jag skulle välja denna över en DIPA eller ett bra barley wine.

Till sist var det ju det där med ölbyte också. Jag är nu en nöjd ägare av Three Floyds Dark Lord 2011, Surly Darkness 2011, The Bruery Black Tuesday 2011, Alesmith Barrel Aged Decadence 2008 och 50/50 Eclipse Brandy Barrel 2011 (som vi i sista stund slängde in i traden istället för en öl från Firestone Walker) och som bonus slängde Justin in Dark Horse Bourbon Barrel Plead the Fifth, The Alchemist Heady Topper och en överbliven burk Abrasive från provningen. Otroligt generöst! Dessutom var den bourbonlagrade Macadamia Coconut Portern som vi provade hos Baker tidigare i veckan också en del av det här bytet. Exakt vad jag fick ge i utbyte mot detta får ni klura på, men ja, det inkluderade (såklart) en stor flaska Cantillon Blåbär.