Lagringsexperiment: Sotholmen Extra Stout

Med gårdagens release av den nyligen prisbelönade Sotholmen Extra Stout från Nynäshamns så tyckte jag att det var läge att prova den mot en flaska från den batch som kom på Systembolaget i februari 2010. Jag har en liten fascination över det här med att prova olika långt lagrade flaskor av samma öl. Det är ju spännande att se hur de utvecklas med tiden. Jag har börjat få en ganska bra bild över vilka sorts öl jag tycker om att lagra men det är fortfarande många detaljer som behöver falla på plats.

Nå, åter till Sotholmen. Den äldre flaskan hade bäst före i september 2011 medan den nya har bäst före satt till mars 2012. Bara ett halvårs skillnad alltså. De måste ju ha ändrat i datummärkningen för inte är det väl en gammal batch som släpptes på Systembolaget igår? Om någon vet mer får ni gärna kommentera.

Redan i upphällningen ser man skillnad på dem då det äldre ölet skummar betydligt mindre samt att det verkar vara en utfällning av proteiner som format några "slemklumpar" i botten av flaskan. Även i doften är det en klar skillnad med en viss madeirisering i det äldre ölet samt mer choklad än i det yngre, som i sin tur drar mer åt knäckebröd, råg, svagt kaffe och lite alkohol. Det äldre har även en svag buljongton. Den försiktigt kryddiga humlen i det yngre ölet är också helt bortblåst i det äldre. Kroppen upplever jag ha blivit lite mjukare med tiden.

Sammantaget så är det två väldigt olika öl i mina glas. Jag föredrar helt klart det äldre som visar upp en fin mognad. Jag prövade även att göra en liten blend med några centiliter vardera av dem i proportionerna 50/50, vilket smakmässigt hamnade just mittemellan de bägge ölen och blev alltså inte lika gott som det lagrade ölet var för sig själv.