Utan jästfällning |
Med jästfällning |
Veteöl är ju en riktigt klassisk matölsstil som går bra till en mängd olika rätter av det något lättare slaget. Ikväll slog jag till på lite fläskkotlett, som jag marinerade i olja, soya, vitlök, salt, peppar och lite rosmarin (i brist på salvia som jag annars tycker passar bättre till fläsk) och sedan bara stekte på i stekpanna. Egentligen tycker jag att fläskkotletter gör sig bäst på grillen, men det är ännu lite väl tidigt på året för det. Till det körde jag lite ugnsrostad potatis, rödbeta och lök, precis som när jag provade Blåkulla med lammrostbiff alltså.
Lite på gränsen att veteölet kunde hantera den här rätten faktiskt, men i slutändan gick det ändå. Den ligger ändå på 6,2 % och jag tror att den där extra procenten jämfört med de flesta andra tyska veteöl vi har på bolaget var det som gav den tillräckligt med kraft för att klara av uppgiften. Det är egentligen inga direkta harmonier som gör att det funkar utan snarare att veteölet är friskt och fräscht utan att bli för tunt för maten. Vill man inte ha veteöl till liknande mat kan man istället med fördel satsa på andra tyska stilar som t ex rauchbier, altbier eller varför inte en hederlig tysk pils.
Vill man å andra sidan gärna ha veteölet till mat men inte är sugen på fläskkotlett så lär det passa till en uppsjö av fiskrätter och även många andra fläskrätter. Det lär kunna hantera lite krydda, så länge inte anrättningen av fisken eller fläsket blir alltför tung. Det bör även passa finfint till en god getostsallad där dess syrliga toner kan hitta en fin harmoni.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar