Amarillo vs Amarillo - returmatchen

Då kör vi igen! Returmatch i mötet mellan Mohawk vs Amarillo och Oppigårds Amarillo. Jag fick reklamera min dåliga flaska Mohawk vs Amarillo och bytte den mot en ny med ett annat batchnr (118, det var 117 på den förra). Samtidigt plockade jag upp en ny låda Oppigårds Amarillo, då jag beställde en ny låda så fort jag hörde att de som nu skickades ut var buteljerade 19 januari. Enligt Stefan Gustavsson är Mohawk vs Amarillo bryggd i december och buteljerad i januari, så de bör vara nästan precis lika gamla. Tycka vad man vill om hur mycket åldern spelar roll, men nu tävlar de i alla fall på lika villkor.

Naturligtvis ser de likadana ut som senast, dvs så här:

Jag kan med en gång säga att Mohawken är i bättre form den här gången, nu märker man av humlen även om det inte på långa vägar är någon käftsmäll. Det är en lättarbetad humlighet som inte kräver särskilt mycket av den som dricker, men som inte heller ger så mycket tillbaka till den som vill ha det. Amarillon står inte i centrum utan får trängas med en nästan lite kvalmig maltighet som känns väldigt brittisk. Det blir inte riktigt rätt miljö för amarillon helt enkelt. EKG-humlen i Mohawk vs Goldings, som har samma maltrecept, verkade trivas mycket bättre, vilket väl också är helt naturligt. Den där kvalmiga känslan hänger kvar så länge att inte ens den annars väldigt trevliga efterbeskan slipper undan den helt och hållet.

Oppigårdaren är betydligt fräschare i sin framtoning, med en renare maltighet som känns mer amerikansk, eller typiskt Oppigårdsk för den delen, och som låter amarillon visa upp sig på ett helt annat sätt. Det blir mer humlecentrerat helt enkelt, vilket jag gillar. Jag skrev så här om detta öl för nästan ett år sen och min kärlek till det lever fortfarande kvar. Nu väntar jag bara på att våren ska komma också.

Jag personligen föredrar alltså, som ni säkert redan förstått, Oppigårds Amarillo av dessa två. Men jag tror egentligen inte att jag hör till målgruppen för Mohawks två vs-öl. Jag vet redan tillräckligt väl vad amarillo och EKG har för karaktärer för att det ska vara intressant för mig att jämföra dem två mot varandra. Jag vet redan att det är stor skillnad på amerikanska och engelska humlesorter. Då är det istället mer intressant att jämföra två mer likartade humlesorter mot varandra för att se vad smakskillnaderna är, och till det finns ju till exempel Mikkellers serie med single hop IPA. Hade jag däremot druckit de två Mohawkerna för en sisådär två-tre år sen, när mitt ölintresse just hade börjat gro så hade det varit väldigt intressant och det är till de som befinner sig där just nu som jag tror att dessa öl riktar sig. Förresten så avundas jag dem lite, att ha så många spännande upptäckter kvar. Jag är tveksam till om jag gillat Oppigårds Amarillo för tre år sen. Den hade nog legat precis på gränsen mellan att vara häftig och god och att vara alldeles för mycket för mina ovana smaklökar.

Med mitt nutida jag som domare så vinner i alla fall Oppigårds i Amarillo vs Amarillo. Vem vinner när du dömer?