Resan, del 1: Bryssel

De första tre dagarna av min lilla resa spenderades i Bryssel, följt av en dag i Antwerpen. I bägge städerna hade jag hittat värdar att bo hos genom CouchSurfing, ett nätverk där man erbjuder andra medlemmar att bo hos en när de reser och då samtidigt kan hitta andra medlemmar att bo hos när man själv reser. Mycket trevligare att bo hemma hos någon än att bo på hotell eller vandrarhem tycker jag. Dessutom är det gratis vilket i det här fallet betydde mer pengar över till god öl.

I Bryssel bodde jag hos ett par och killen, Tom, var också ölintresserad, men hade lyckats missa att besöka Cantillon trots att de bara bodde några kvarter bort. Så det var bara att dumpa väskorna, kolla upp vägen dit och knata iväg. Självklart hamnade vi lite vilse först (jag skyller allt på honom), men efter en liten stund hittade vi rätt. Bryggeriet ligger i ett vanligt hus på en vanlig gata och det är lite svårt att tänka sig att ett bryggeri göms innanför väggarna när man ser det från gatan. Men så fort man öppnar dörren och känner den underbara doften så vet man att man hamnat rätt. För €5 får man gå en liten tur runt byggnaden på egen hand, med ett litet häfte med text till varje rum.

Här upptäckte jag också att min gamla trotjänare till kamera hade pensionerat sig själv, och eftersom jag inte tycker min mobilkamera är tillräckligt bra för att det ska vara värt att ta bilder med den så blev det ena kameralös resa. Lite skönt ändå att "slippa" kamera faktiskt, en frihet i sig att inte känna att man måste ta kort på allt intressant man ser.

Doften på Cantillonbryggeriet är som sagt riktigt mysig. Den andas historia och fantastisk öl i ett. Bryggeriet har en härlig oordning med såväl tomma som fyllda, och för det mesta dammiga, flaskor liggandes lite överallt tillsammans med andra mer eller mindre random pinaler. Dessutom den ökända spindelväven (det är tabu för lambicbryggare att döda spindlar i bryggeriet) som hänger lite överallt. När man strövar runt bland träfaten ser man flera som skummat över och man kan roa sig med att försöka gissa vilket öl som ligger i fatet. Det är verkligen ett levande museum. Efter avslutad rundtur får man ett glas gueuze och får sedan välja mellan ett glas kriek eller framboise. Sedan är det bara att shoppa loss i den lilla shoppen. Förutom några flaskor öl så köpte jag en t-shirt med den fantastiskt snygga Cantillonloggan över hela ryggen, mitt bästa klädesköp på länge.

Efter Cantillonbesöket plockade Tom fram en Stille Nach -08 ur källaren och en Westmalle Extra ur kylen som vi delade på. Vilket välkomnande! Därefter blev det en liten utekväll på Monks och La Porte Noire, där det för mig som inte druckit jättemycket belgisk öl var lätt att hitta goda öl som jag inte druckit förut.

Andra dagen knatade jag runt lite på egen hand i centrala Bryssel, med "lunchstopp" i form av ost, salami och öl på Le Poechenellekelder. Ganska trevligt att sitta på deras uteservering och tugga i sig lite ost, sippa på en god öl och glo på turisthordarna som samlas kring Manneken Pis som bara ligger några meter ifrån. Trevlig öllista med hyfsade priser för sitt läge, men med tanke på att det var lunchtid så nöjde jag mig med bara en öl. På väg tillbaka efter ytterligare rundvandring i centrum så blev Moeder Lambic vid Fontainas ett utmärkt vattenhål för två eftermiddagsöl. Så himla mycket lambic fanns det inte trots namnet, men när de har några öl från Cantillon och 3 fonteinen på fat så ska man ju inte klaga. Dessutom trevligt att de serverade malt som ett litet snacks till ölen. Ett stopp på ett snabbköp hann jag också med, och där började man verkligen tycka att öl är dyrt i Sverige.

På kvällen blev det efter många om och men ett besök till det ökända Delirium Cafe. Som väntat var det tokmycket folk, väldigt rökigt och hög ljudnivå. På gatuplan och nedervåningen åtminstone. Jag hittade upp till en liten övervåning, "The Hoppy Loft", där det istället var helt folktomt. Där kunde man själv välja ut fatöl för att komponera ihop en smakprovsomgång, med väl tilltagna smakprover. Jag valde några starka amerikanare och hade nästan svårt att få i mig alltihop, men allt gick ner till slut med lite kämpavilja.

Sista dagen i Bryssel ägnades åt lite ölshopping, en La Chouffe med mina värdar på en uteservering i vårsolen (årets shorts- och flipfloppremiär) och en stilla hemmakväll med matlagning, några öl och TV-tittande. Jag svängde ihop en kycklinglaksa till middagen, en sorts nudel- och kycklingsoppa med kokosmjölk och currypasta (recept lär hamna på bloggen snart). Kryddigt och gott som IPAn Pipedream gjorde sig väl till.

Hm, det blev visst en novell av bara tre dagar i Bryssel, och jag har fortfarande fyra femtedelar kvar av resan att skriva om. Någon gång ska jag väl lära mig att fatta mig kort och koncist även på bloggen...