Öl och hårdrock

En lååång, men förjävla kul helg har kommit till ända och det enda som återstår av städningen är att panta "lite" tomglas och burkar. Hårdrocksfestivalen Rockstad: Falun har varit huvudattraktionen och runtomkring det har det druckits en hel del öl, av väldigt varierande kvalitet. Det här inlägget handlar dock om rätt mycket annat än bara öl, så har jag i alla fall varnat dig.

För min del började helgen redan i onsdags då Joran, en kompis från Nederländerna, anlände till mitt residens för att bo hos mig över helgen. Han är ingen större ölfantast, utan dricker helst Grolsch, så jag dukade upp med lite hyfsat lättdruckna svenska öl som ändå håller lite kvalitet. Vi delade på Jämtlands Bärnsten, Oppigårds Single Hop och Nils Oscar God Lager till mat följt av lite TV-spel. Allt gick ner men det var först vid Nils Oscarn som det kom uppriktiga komplimanger till ölet. Sedan bar det av ner till Pitcher's där vi mötte upp Jocke som sjunger i Sabaton samt några andra gemensamma bekanta. Dessutom hittade vi två amerikaner, Mike och Matt, som flugit över pölen bara för att gå på festivalen.

Medan de andra höll sig till Staropramen, Spaten och Franzisaner så började jag lite försiktigt med en Odell IPA för att sedan gå på en Nögne Ö Dubbel IPA. Stabila öl bägge två! Bjöd runt lite på Nögnen och hörde kommentarer som "satan vad det luktar örtsnus" och "smakar som en saft min mormor gjorde när jag var liten". Inte riktigt de reaktioner jag hade väntat mig kanske. Sedan hittade jag Alvinne Melchior i kylen. En liten varning till alla som någongång kommer att dricka den: Den skummar något sanslöst mycket när man öppnar den! Jag tror bartendern fyllde ett Duvelglas OCH ett 33cl-glas med bara skum. Sen tog det förstås en jäkla tid innan skummet la sig så att det faktiskt fanns någonting att dricka, men när det väl hände så var det en fin öl. Även de andra som smakade på den tyckte om den. Sist ut för onsdagskvällen blev en Victory Storm King.

Efter en sådan kväll och med två dagars festival framför oss så tyckte både jag och Joran att det vore lämpligt att ta det lite lugnt på torsdagskvällen, men så sprang vi på Mike och Matt på dagen och helt plötsligt hade vi kommit överens om att ses på Pitcher's till kvällen. Det visade sig bli en riktigt trevlig kväll! Mike och Matt hade dragit med sig Jim och Glory, två till amerikaner som anlänt under dagen och som också flugit till Sverige bara för att gå på Rockstad: Falun. Under kvällen hittade även en glad boråsare vid namn Andreas till vårt bord. Ingen av amerikanerna hade särskilt bra koll på mikrobryggerierna men Glory visade sig vara hembryggare så lite ölsnack blev det i alla fall. I glaset denna kväll hamnade Stone Ruination IPA, Founder's Centennial IPA, Stone Oaked Arrogant Bastard, North Coast Old Stock Ale 2009 och Alvinne Gaspar. Ruination har jag smakat vid flera tillfällen tidigare men aldrig druckit mer än några centiliter per tillfälle av, så det var trevligt att få smaka på den ordentligt så att säga. Även Centennial IPA var kul att dricka igen då den smakade mycket bättre nu än vad jag tyckte den gjorde då jag köpte den på bolaget tidigare i våras. De tre sista ölen var helt nya bekantskaper för mig men alla levererade, fast Gaspar får jag nog ta och prova igen någon gång med smaklökar i bättre form.

På fredagen ställde jag och Joran iordning lite stolar och bord ute i trädgården och hämtade upp Mike, Matt, Jim, Glory och Andreas vid deras hotell för att ta med dem hem till vår lilla "biergarten" som kompletterades med en kylväska full med öl och en laptop för lite hårdrock. Själv avnjöt jag en AleSmith IPA innan jag också högg in på kvällens öl, Saaremaa Tuulik, en ljus lager från Estland, inhandlad på en finlandskryssning för 135 kronor plattan. Ute i solen med trevliga människor och go stämning så smakade den faktiskt rätt bra den också, tro't eller ej. Ibland är det ölen som gör stunden, men det kan ju faktiskt också vara stunden som gör ölen. Efter några timmars ölande lunkade vi över till festivalen som hölls på Lugnets skidstadion, några hundratals meter från mitt hus. De tyska superhjälterockarna Grailknights och Haparandabandet Raubtier var kvällens bästa band, medan Gamma Ray blev rätt tråkiga i längden. Pretty Maids och Alestorm var bra utan att vara något extra.

På något sätt lyckades vi släpa oss upp i hyfsad tid på lördagen och jag mötte upp amerikanerna redan klockan tolv för att traska upp till hoppbackarna där man har en grym utsikt över Falun. På eftermiddagen blev det ungefär samma historia som dagen innan, öl i min trädgård. Skillnaden för mig var att det blev en Avery duganA istället för Alesmith. Passade rätt bra till den thaimat jag och Joran köpt med hem till middag. Efter att ha druckit duganA så känner jag att jag druckit tillräckligt många DIPA/IIPA för med en bra grund säga att jag föredrar en vanlig IPA. DIPA/IIPA är oftast för karamellsliskigt för mig för att jag ska tycka att det är riktigt gott.

Vi gick över till festivalen i lagom tid för att se Crucified Barbara som var bra mycket bättre nu än när jag såg dem på Sweden Rock Festival för fyra år sen (men fortfarande lika snygga) och The Poodles var mycket bättre live än vad jag väntat mig. Sedan var det dags för festivalens höjdpunkt, och den största anledningen till att vi alla var där: Sabaton. Rockstad: Falun är något av deras egen festival och förutom att detta var releasegiget för deras nya skiva Coat of Arms så drog de på en ordentlig show för hemmapubliken med massor av eld. Efter Sabatons suveräna show så samlade vi ihop oss och satte vi oss i VIP-tältet för lite efterfest. Där serverades bara Sofiero... Jag förklarade för amerikanerna och Joran hur Sofiero är en av Sveriges billigaste öl och vår mest sålda öl och att den har ett rykte om sig att vara något av A-lagarnas förstahandsval vilket ledde till att vi började kalla vårt lilla gäng för "Alcoholics United". Kanske inte helt opassande efter den här helgen?

Nu ska min lever få lite välförtjänt vila, åtminstone fram tills nästa tisdag då det vankas stor IPA-provning med Dalarnas Ölakademi. 15 olika IPA och DIPA ska provas, men vilka det är vet jag faktiskt inte än. Dessutom börjar jag mitt sommarjobb imorgon samt att min syster som är bosatt på Nya Zeeland kommer hem på besök så jag kommer inte ha jättemycket tid att blogga antar jag, men en recension av Grape vs Grain ska nog hinnas med under veckan.

En skål till hårdrocken (fast jag skålar bara med vatten denna gång)
Now playing: Grailknights - Grailquest Gladiators