Ah, äntligen dags att skriva något om vad den här bloggen verkligen är tänkt att handla om. Mat och öl. Jag tänkte dela med mig av att receptet på min favoritsoppa gjord på tomater och svarta bönor med mexikansk inspiration i kryddningen. Jag brukar använda hela konserverade tomater till denna soppa då ag inbillar mig att de har mer smak än krossade. Annars spelar det ingen roll då soppan ska mixas.

Ingredienser till 4 portioner
2 medelstora gula lökar
1 jalapeño, alternativt lagom mängd chilipulver
spiskummin
2 burkar konserverade tomater
en nypa socker
3-4 vitlöksklyftor
400 g (1 burk) färdigkokta svarta bönor
10 soltorkade tomater
ca 1 msk mald koriander
ca 1 msk lantbuljongpulver (eller 1 grönsaksbuljongtärning om du inte har lantbuljongpulver)
salt och peppar

Om du använder torra soltorkade tomater (ej inlagda i olja), börja med att lägga dem i en skål och täck med kokande vatten så att de får svälla till sig. Om du använder soltorkade tomater inlagda i olja behövs inte detta. Skala och hacka lökarna, samt jalapeñon om du använder en sådan. Hetta upp lite olivolja i en gjutjärnsgryta och fräs löken och jalapeñon. Om du inte använder jalapeñon, häll på en ganska riklig mängd chilipulver. Krydda även med en lagom mängd spiskummin. Häll på de konserverade tomaterna, en nypa socker och pressa i vitlöksklyftorna. Låt koka upp och låt puttra i 15 minuter under lock på svag till medelstark värme.

Skölj av bönorna ordentligt om du använder konserverade bönor. Ha i cirka hälften av bönorna i soppan tillsammans med de soltorkade tomaterna. Mixa soppan någorlunda slät, det viktigaste är att inte ha några hela soltorkade tomater kvar. Om man mixar med stavmixer så kan det skvätta en del, så var försiktig och ha ingenting du inte vill ha tomatfläckar på i närheten. Häll i resten av bönorna, koriandern och buljongpulvret. Späd ut med vatten till önskad konsistens. Själv tycker 1-1,5 dl är lagom, då blir soppan fortfarande ganska tjock men inte grötig, och smakerna späds inte ut för mycket. Låt soppan koka upp igen under lock och ta sedan av locket (anledningen är att det kan sprätta mycket just i uppkokningsfasen) och låt puttra på medelstark värme i ca 15 minuter till. Smaka av med salt, peppar och ev chilipulver om soppan saknar sting. Servera gärna med nybakt bröd till.

Den här soppan får en mycket fin balans av sötman från tomaterna och de lite syrliga smakerna från spiskumminen och framförallt koriandern. Dessutom ett trevligt sting i slutet av chilin, utan att det blir riktigt stark. Om man vill göra soppan starkare kan man byta ut jalapeñon/chilipulvret mot 1/3-1/2 habanero, men då blir det rätt hett och soppans smaker kommer inte fram lika fint.

Jag brukar alltid baka ett focacciabröd till denna soppa. Här följer receptet som jag använder:
12 g (1/4 paket) jäst
1 tsk salt
ca 1 msk honung
2 dl vatten
2 msk olivolja + extra för pensling
2 msk mjölk
4,5 dl vetemjöl special (vanligt vetemjöl går dock också bra)
20-30 oliver (gärna både svarta och gröna)
ca 150 g fetaost
ev ett rejält knippe färska örter
ev flingsalt

Använd en hushållsmaskin om du har en sådan. Smula ner jästen i degbunken och häll i salt, honung och vatten. Vispa så allt löser sig i vattnet. Häll i olivolja och mjölk. Kör igång degkrokarna och häll i mjölet i omgångar och låt sedan degkrokarna köra i ca 5 minuter så degen blir riktigt väl ihoparbetad. Täck över med en bakhandduk och låt jäsa i ca 40 minuter. Häll upp degen på mjölat bakbord och ta fram en ugnsplåt och klä den med bakplåtspapper. Om du vill ha i örter, finhacka dem och knåda in dem i degen. Kavla sedan ut degen så den i stort sett täcker ugnsplåten. Flytta över den utkavlade degen till plåten. Kärna ur oliverna (oliver med kärnor smakar mycket bättre än färdigurkärnade, så det är värt det lilla besväret) och skär fetaosten i bitar. Om du använder även gröna oliver så kan man även dela dem. Tryck ner oliver och fetaostbitar i degen och pensla sedan med olivolja (snåla inte!). Om man vill kan man även strö över lite flingsalt, jag tycker dock det blir för salt då. Låt degen jäsa under bakhandduk i ca 20 minuter. Värm under tiden ugnen till 200 grader. Grädda brödet mitt i ugnen i ca 20 minuter. Det ska få en fin ljusbrun färg och fetaosten bör ha blivit lite brun i kanterna.

Focaccian är som godast när det är precis nygräddat. Om man börjar med soppan direkt efter att man kavlat ut degen så blir soppan och brödet klart ungefär samtidigt.

Det var en massa babbel om mat, nu till ölet. Ikväll provade jag att dricka en Hoegaarden till soppan, främst för att få en fin aromspegling mellan koriandern i ölet och i soppan. Detta fungerade bra, och jag tyckte även att sötman och syran i ölet matchade bra med sötman från tomaterna och syrligheten från kryddorna. Ölets vetedegstoner går även bra ihop med brödet till soppan. Däremot så når inte ölet upp till soppans fyllighet och kan därför kännas en aning tunnt. Jag tyckte ändå det fungerade bra, men det blev ingen perfekt matchning.

Om man vill ha en fylligare öl till så rekommenderar jag IPA i amerikansk stil, t ex Sierra Nevada Torpedo Extra IPA. Det matchar fylligheten i soppan och dess kryddiga humlearomer går väl ihop med soppans kryddning. Något jag inte hunnit prova men som jag tror kan fungera är en välhumlad men inte alltför besk lager, återigen för att kryddig humle går bra ihop med soppan och för att lagerns brödighet matchar brödet som serveras till.

Om du testar den här soppan (och focaccian) så återkom gärna med en kommentar om vad du tyckte och om du drack någon öl till, vilken öl och hur du tyckte den passade till soppan.

Jag har idag även prövat att baka bröd med porter som degvätska istället för vatten. Jag återkommer imorgon om resultatet. Tills dess önskar jag er en trevlig stund i köket och vid matbordet!

Michel Jamais känner ni kanske igen som personen som brukar hålla i Ölskola I på Stockholm Beer & Whisky Festival. Han har även gett ut en serie böcker på temat mat och dryck med en bok om mat och vin, en om vin och ost och så en om öl och mat, nämligen Michels öl & mat: En resa mot njutning.

Boken är indelad i tydliga avsnitt som tar oss igenom vad man behöver veta för att kunna göra lyckosamma matchningar av öl och mat. Upplägget känns väldigt pedagogiskt och proffsigt. Boken inleder med den sedvanliga genomgången om ölets ingredienser, hur bryggprocessen går till och skillnaderna mellan de tre jäsningsprocesserna och vad som är karaktäristiskt för dem. Allt detta är relativt kortfattat och bjuder inte på några nya kunskaper för den som redan är någorlunda påläst om öl.

Därefter följer avsnitt som behandlar smaksinnet, luktsinnet samt munnens känselsinnen samt hur man med hjälp av dessa kan göra en bedömning av öl och mat att utgå från när man ska para ihop mat och dryck. Här finns en bra genomgång på varför tillagningssätt, kryddning och tillbehör oftast är viktigare än huvudråvaran vid bedömningen av maträtten. Just att man koncentrerar sig på huvudråvaran när man gör sin ölmatchning är nog ett vanligt misstag. Se bara på Systembolagets tips som oftast är i stil med "passar till rätter av kyckling eller fläsk". För att citera Michel:

det är en avsevärd skillnad mellan en pocherad slätvarsfilé med veteöl- och ostronsås och en grillad dito med svamprisotto och kraftig rödvinssås av kalvfond

För att göra exemplet övertydligt så är det förstås väldigt stor skillnad på ovanstående rätter även om huvudråvaran, i det här fallet slätvar, råkar vara densamma och därmed är det alltså ganska olika drycker som passar till respektive rätt.

Boken fortsätter med en genomgång av reaktionerna som uppstår mellan smaker i maten och smaker i ölet, lite om samspel, kontraster och aromspegling samt en genomgång av hur öl fungerar med en del huvudråvaror. Här finns dock ett påstående som inte stämmer överens med mina egna erfarenheter, nämligen att kryddstark mat och besk öl inte går bra ihop, då hettan i maten förstärker känslan av beska. Tvärtemot så har jag haft några av mina mest spännande kombinationer av öl och mat med stark mat och besk öl och egentligen aldrig tänkt på att ölet skulle kännas beskare. Detta kan ju möjligen förklaras av att andra komponenter i maträtterna också påverkar.


Efter detta följer tretton olika recept som ska vara speciellt framtagna för att passa till en viss ölsort. Förutom själva recepten så förklaras det varför ölet och maträtten går bra ihop, vilka andra maträtter man kan prova med den ölsorten samt mer info om de olika ölsorterna. Av dessa tretton recept så bygger åtta av dem på fisk och skaldjur, tre på fågel, en på kalv och en chokladdessert. Det är visserligen en stor variation på tillredningssätt och tillbehör, men om man som jag inte äter fisk och skaldjur så blir det ändå en ganska trist receptlista. Dessutom saknar jag något vegetariskt recept.

Öl till ost tas också upp, med sex olika kombinationer som alla känns riktigt vettiga, även om jag inte provat alla själv. Det är riktigt bra att det finns en sådan del med så att fler kan upptäcka att man inte måste dricka vin till ost. Ska man vara kritisk så är det till de öltyper som tas upp: weissbier, barley wine, kölsch, belgisk suröl, geuze och faro. Av dessa är det bara weissbier och geuze som finns i Systembolagets ordinarie sortiment (dock finns instruktioner till hur man blandar sin egen faro) och jag tvivlar på att läget var annorlunda 2006 när boken skrevs.

Boken avslutas inte helt överraskande med lite övrig info om servering, glas, förvaring, felsmaker och ett sammandrag av Sveriges ölhistoria.

Som jag tidigare nämnde så är bokens upplägg mycket tydligt och pedagogiskt som gör att innehållet är lätt att ta till sig. Även ett plus för dess många fina färgbilder. Texterna känns dock lite väl kortfattade ibland och anekdoter och utsvävningar existerar knappt, vilket gör att boken blir lite tråkig att läsa och den känns väldigt opersonlig. Jag får känslan av att boken passar bättre till den som redan är intresserad av mat och dryck och vill byta ut vinet mot öl emellanåt, snarare än för någon som redan är ölintresserad och vill lära sig mer om att kombinera ölen med mat.

Om man är intresserad av ämnet så tycker jag att boken är köpvärd som ett komplement, även om man inte får särskilt många sidor för pengarna. Om man bara tänkt köpa en bok så tycker jag att det finns bättre val. En stor del av denna åsikt bygger på att jag personligen inte är så förtjust i det koncisa upplägget, men det är ju något av en smaksak.

Michels öl & mat går bland annat att beställa här.

Att hoppa in som vikarie på en finlandskryssare kan öppna för oanade ölmöjligheter. Min första tanke var att det blir fem helt öllösa dagar. Det blir det också, i dryckesväg. Inte i shoppingväg däremot! Då tänker jag inte på taxfreebutiken ombord, dess ölutbud består nämligen av enbart tråkiga ljusa lager på burk. Men eftersom färjan ligger i hamn i Helsingfors i några timmar och jag samtidigt råkade ha några lediga timmar gavs en ypperlig möjlighet att shoppa lite på Alko, Finlands motsvarighet till Systembolaget.

Följande öl inhandlades, till ett totalpris av 38,25 euro:
Nögne Ö #100

Koff Porter (2 st)

Guinness Special Export Stout

Ridgeway Foreign Export Stout

Lindemans Kriek

Chimay Röd

Kulmbacher Mönschof Bockbier

La Maline

St Feuillien Cuvee de Paques

Stallhagen Påsköl

Det fanns även några till öl som jag var sugen på att köpa, bland annat fanns Ayinger Ur-Weiss, men man ska ju orka bära på allt också. Jag var väldigt osäker på om Chimay Röd fanns kvar på bolaget, eller inte, så jag körde på det säkra föra det osäkra och köpte en flaska. Det visade sig att den finns i beställningssortimentet utan kollikrav, så det inköpet blev ju lite onödigt. Men men, better safe than sorry...

Jag har även haft lite tid över till att läsa igenom Michels öl & mat: En resa mot njutning av Michel Jamais. En recension kommer antagligen under helgen.

Jag har hastigt och lustigt blivit inkallad på jobb på annan ort fram tills på söndag, så det blir varken öl eller matlagning för min del de närmsta dagarna, och därmed blir det nog inga blogginlägg heller. Det utlovade favoritreceptet som skulle komma ikväll får vänta några dagar då tanken var att jag skulle laga det ikväll och testa med en öl som jag inte druckit till den rätten förut. Med tanke på att ni ändå lär ha fullt upp de närmsta dagarna med att prova öl från dagens släpp så går det nog ingen nöd på er.

Imorse öppnade Skatteverkets tjänst för inkomstdeklaration, så nu kan man få reda på hur mycket extra man kan lägga till, eller i värsta fall dra från, sommarens ölbudget. Lagom till detta avslöjade dempa en fullständig lista över vilka öl som lanseras i maj och juni. I majsläppet, om jag har förstått Systembolagets nya nyhetssystem rätt, så hör alla öl i modulerna BAS, T1 och T2 till sommarlanseringen, där produkterna kommer stanna på hyllan fram tills slutet av augusti, och ölen i modul T5 är sådana som endast släpps i små, limiterade kvantiteter.

I Systembolagets lanseringsplan för 2010 står det om temat för den tillfälliga sommarlanseringen som kommer tredje maj, och det följande är det som är relevant för öl:

[...] Ett annat tema är att lanseringarna ska passa till grillad mat eller till sommarens bufféer. [...] Sommarsverige kommer att uppmärksammas och öllanseringar kan knytas till mikrobryggerier.

Tyvärr valde man att helt förbise grilltemat vad gäller ölsläppet. Pale ale, IPA och annat välhumlat i all ära, men till en grillad köttbit så tycker jag att brown ale är outstanding. Verkligen synd att det inte kom med någon sådan. Nåja, Jackie Brown kommer ju till fasta sortimentet, så jag hoppas att den kan fylla det tomrummet, och så finns ju Brooklyn Brown Ale förstås.

På den positiva sidan är det ju jäkligt kul att det kommer allt fler svenska mikrobrygder på Systembolaget, de närmsta månaderna kommer det släppas öl från inte mindre än sju olika svenska mikrobryggare. Det är nästan så jag glömmer bort att världens bästa india pale ale, Alesmith IPA, också dyker upp. Jag hoppas innerligt att de inte tar slut direkt eftersom jag kommer vara bortrest i början av maj. Kanske ska man sätta någon på att "köpa ut" den åt mig?

Imorgon kommer det ju ett gäng öl som hamnar i fasta sortimentet. Mer info om vilka öl det är finns redan på Systembolagets hemsida och på otaliga ölbloggar. På förhand tycker jag precis som de flesta andra ölnördar att Mohawk Extra IPA känns mest spännande. En bra och purfärsk IPA som har kvar sitt fulla register av humlearomer öppnar upp trevliga möjligheter till aromspeglingar med maten man lagar.

När jag ändå hade lanseringsplanen öppen så passade jag förstås på att titta på vad som komma skall också, och det ser bra ut. Höstens tillfälliga sortiment kommer att vara koncentrerat på ale och porter/stout till temat mustiga grytor. Höstens fasta släpp ser ut att kunna bli en riktigt ljuspunkt i höstmörkret. Bland annat nämns önskemål på tysk weizenbock (kommer äntligen Aventinus i ordinarie sortimentet?), amerikansk imperial porter/stout och traditionell kriek. Och då har jag ändå bara plockat ut de bästa godbitarna. Jag ser nästan mest framemot att få en traditionell kriek till sortimentet. Kriek och chokladefterrätter kan vara himmelskt gott!

Imorgon kommer bloggen igång med mat och öl på allvar. Då tänkte jag nämligen dela med mig av ett av mina favoritrecept, och så klart även tipsa om vilka öl jag tycker passar till. Stay tuned!

Ytterligare en ölblogg? 
Ja, jag vill ju också vara med och leka. Jag har följt det svenska ölbloggandet ett tag och har haft funderingar på att starta denna blogg sedan i somras, men det tog sin tid att få tummen ur. Den här bloggen handlar dock inte bara om öl, även om jag främst ser det som en ölblogg. Jag kommer skriva om mat också. För det mesta kommer jag försöka kombinera dessa på ett eller annat sätt. Förhoppningen är att det ska bli intressant och inspirerande att läsa för såväl den ölintresserade som för den matintresserade.

Vad kommer det att skrivas om här?
Tyngdpunkten är tänkt att ligga på öl som dryck till mat och annat ätbart samt på matlagning och bakning med öl som en av ingredienserna. Jag kommer främst att fokusera på öl som finns på Systembolaget. Det känns nämligen inte särskilt givande att blogga om en maträtt som innehåller öl som inte går att få tag på i Sverige. Förhoppningsvis blir det kul att läsa om även fast de obskyra mikrobrygderna uteblir. Kanske kommer det även dyka upp någon ölboksrecension också, och så ska jag till Belgien, Nederländerna och Danmark i slutet på april och början på maj, bland annat med besök på Ölfestivalen i Köpenhamn, vilket det förstås kommer bli några blogginlägg om.


Jag tror inte att jag kommer att skriva särskilt många inlägg med rena ölrecensioner, men vi får se åt vilket håll bloggen utvecklar sig. Det blir ju inte alltid som man tänkt sig från början. Jag kommer nog inte heller vara den som är först ut med nyheter om öl, men istället kanske jag ägnar något inlägg till allmänna funderingar kring vad som händer just nu i ölvärlden.

Vem är jag?
Jag heter Johan och bor i Falun, men kommer högst troligen att flytta till Uppsala i höst för att plugga till civilingenjör. Jag har tidigare jobbat en sväng som bartender och även haft några andra små inblandningar i branschen. Jag är på intet sätt någon expert på vare sig öl eller matlagning, snarare en glad amatör. Utöver öl och matlagning så är jag bland annat intresserad av resor, sportdykning och hårdrock.

PS
Ni får ursäkta den urtrista layouten på bloggen. Den blir förhoppningsvis högst tillfällig.